Den största Högskolereformen sedan 1977

1. Den största Högskolereformen sedan 1977 • Bolognaanpassning • Tre examensnivåer (grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå) • Ett års heltidsstudier motsvarar 60 högskolepoäng • Tonvikt på examina och anställningsbarhet • Målbeskrivningarna i Högskoleförordningen skärps och preciseras • Ark/CI förlängs till europeisk normalnivå • men YTH och Konstnärlig yrkesexamen tas bort • Särdrag • Sverige inför nivåindelning av kurser • Sverige har väldigt detaljerade examensbeskrivningar • Högskolereformen är mycket väl förankrad i högskolevärlden

2. Detta hände inte! • Antalet yrkesexamina har inte minskat • Sverige inför inte krav på etappexamen i yrkesutbildningar på avancerad nivå • Fördjupningskravet för kandidatexamen tas inte bort • Sverige valde inte att ta bort magisterexamen (3+1) år trots att övriga Europa går mot Masterexamen på 3+2 år • Sverige inför inte en 7-gradig betygskala rakt över • Sverige övergår inte till 3-årig forskarutbildning, och behåller lic-examen

3. Vägval på LTH • Fortsatt inriktning på yrkesexamina! • Masterexamen skall ej vara mer än Arkitekt/CI-examen • Kandidatexamen skall ej vara mer än Högskoleingenjörsexamen • Nivindelning av kurser i G1, G2 och A avspeglar successiv progression • Översättning av HF terminologi till våra CI-program • “det valda teknikområdet” är på LTH programmets benämning, t ex Maskinteknik • “väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området” sker på LTH inom en specialisering (val ur “djupkorg”) • Högskoleingenjörsexamen + 2,5 års studier skall ge CI-examen

4. CI-utbildningarna blir ”mjuk” 3+2 år Grundblock 180 hp Obligatoriska kurser Alt-obligatoriska kurser Högst 120 hp G1 Minst 27 hp matematik Specialisering ≥ 45 hp (varav ≥ 30 hp A-nivå) Valfritt inom program så att ≥ 45 hp A-nivå uppnås Fritt valfritt 15 hp Examensarbete 30 hp

5. Masterexamen (preliminärt) Behörighetsgivande examen Specialisering ≥ 60 hp (varav ≥ 30 hp A-nivå) Valfritt inom program så att ≥ 45 hp A-nivå uppnås Examensarbete 30 hp

6. Utbildningsplanerna • Enligt Högskoleförordningen skall de innehålla • Vilka kurser som utbildningsprogrammet omfattar (dvs examenskrav) • Den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet • Uppgifter om särskild behörighet • På LTH vill vi dessutom ha med • Programmets syfte • Programspecifika mål

7. Beslut i SLTH 1/12: Programmens Syfte Samhället Studenten LTH • Syftet motiverar på 10 rader varför ett program skall finnas och läsas, och beskriver: • Teknikområdets omfattning och utveckling i ett samhällsperspektiv - Utbildningens sätt att möta behovet av teknisk kompetens inom området • Vad som särskilt kännetecknar programmet

8. Rektorsbeslut i februari 07: Programmål Bedömare Studenten LTH • Programmålen anger vad varje student skall kunna efter genomgången utbildning, och skall • Formuleras som förväntade studieresultat • Ligga inom ramen för kraven i HF:s examensbeskrivning • Ligga i linje med programmets syfte • Vara utvärderingsbara

9. Hur har LTH utnyttjat reformen? • LTH har varit offensivt • Pedagogisk dimension i reformering av kursplanerna • Kopplat reformen till den behörighetsgivande pedagogiska utbildningen • Stärkt det pedagogiska ledarskapet och nätverken • LTH har synliggjorts nationellt tack vare att vi ligger långt framme • Civilingenjörsutbildningarna • Gemensam struktur och nomenklatur införs • Tydliga krav på inslag av ekonomi/entrepenörskap och hållbar utveckling • Verklighetsanpassning av årskurs 1 • Generella examina • Utnyttjar masterexamen för att göra LTH än mer attraktivt för utbytesstudenter