Miljöproblem: Lokalt och globalt

1. Miljöproblem: Lokalt och globalt Vilka miljöproblem känner du till? Varför tror du att vi människor fortsätter att sprida gifter i naturen, trots att vi vet hur farligt det är? Hur påverkas naturen av dessa miljöproblem? Vad behöver vi göra för att minska miljöproblem? Vad gör du för att minska miljöproblem?

2. Miljöförstörelse – varför? Ökad konsumtion påverkar miljön • Vi använder allt fler varor än tidigare. Tillverkningen av nya varor har lett till ökat användning av naturresurser, tio gånger mer sedan början av 1900 – talet. • Vi bryter malm och kol, pumpa upp olja och gas, odla åkermark, och hugger skog som aldrig förr. • Tillverkning av nya varor påverkar miljön på många olika sätt. Fler och längre transporter • Ju mer varor vi har, desto fler och längre blir transporterna. Har du koll på var dina elektroniska prylar är tillverkade, var fukter, grönsaker och kött du äter kommer ifrån? • Det är inte bara varor som transporteras allt längre. Vi själva reser allt mer. Vad använder vi för färdmedel? Allt transporter påverkar miljön. Avgaser från bilar, flygplan och andra fordon som använder olja, bensin orsakar en rad miljöproblem. Vi behöver renare bränslen och effektivare transporter för en bättre miljö. Eldrivna tåg, spårvagnar, och tunnelbanor är både renare och effektivare. • Fossila bränslen är största energikällan idag. Ungefär 80 % av världens energi försörjning kommer från fossila bränslen. Kol, olja och gas kallas fossila bränslen, eftersom de bildades för miljontals år sedan. När vi eldar med sådana bränslen, leder det till många olika miljöproblem. Även utvinning och transporten av olja och kol kan skada miljön. • En annan nackdel med fossila bränslen är att de kommer att ta slut en dag. Därför är de inte förnybara energikällor.

3. Fossila bränslen och växthuseffekten • Fossila bränslen är största energikällan idag. Ungefär 80 % av världens energi försörjning kommer från fossila bränslen. Kol, olja och gas kallas fossila bränslen, eftersom de bildades för miljontals år sedan. När vi eldar med sådana bränslen, leder det till många olika miljöproblem. Även utvinning och transporten av olja och kol kan skada miljön. • En annan nackdel med fossila bränslen är att de kommer att ta slut en dag. Därför är de inte förnybara energikällor. • Fossila bränslen ökar mängden koldioxid i atmosfären. Det beror på att vi förbränner stora mängder av kol, gas och olja. • koldioxid är viktigt för att vi ska kunna överleva på jorden. Koldioxiden släpper igenom solens strålar, men släpper inte ut allt värme. Värmen hålls istället kvar runt jorden. Detta kan jämföras med glasrutorna i ett växthus – solen släpps in, men värmen släpps inte ut. När koldioxiden hindrar värmen från att stråla ut från jorden kallar vi det för växthuseffekt. • Utan växthuseffekten skulle det vara kallare (35 grader kallare) på jorden och vi skulle inte kunna leva här.

4. Fossila bränslen och växthuseffekten • Gaser som kan hålla kvar värmen på jorden kallas växthusgaser. Koldioxid, ozon, kväveoxid, metan, freon är växthusgaser. • När det blir mer koldioxid på jorden, blir jorden varmare och klimatet förändras. Forskarna tror att jordens temperatur kan öka med ca 4 oC fram till år 2100. • När det blir värmare stiger havsytan på grund av att stora inlandsisar smälter. Miljontals människor som bor vid kuster kan tvingas flytta på grund av översvämningar. • En ökande växthuseffekt kan orsaka mer extremt väder. De område som är idag torra kan bli ännu torrare, medan regniga områden kan bli blötare. Konsekvenser kan bli svältkatastrofer, nya sjukdomar, etc. • Ett sätt att minska växthuseffekten är att vi minskar användning av fossila bränslen och välj istället förnyelsebara och miljövänliga energikällor som t. ex biobränslen.. • Klimatet har varierat genom hela jordens historia. Ibland har det varit värmare än nu, ibland kallare. Men det som är oroande med dagens klimatförändring är att det tycks gå så snabbt, och har tydlig koppling till människans ökande utsläpp av växthusgaser som koldioxid. • Att åka bussar som använder etanol och biogas, elbilar, åka tåg, cykla och promenera, handla miljömärkta produkter, källsortera och återvinna, byta gamla saker mot andra personer, handla närproducerad varor är några exempel på att minskar växthuseffekten. Listan är lång! Vad gör du?

5. Ozonskiktet tunnas ut • Några mil uppe i atmosfären finns gasen ozon (O3) som ett tunn moln runt jordklotet. Det kallas ofta ozonskiktet. Ozon bildas när syre i atmosfären träffas av solens energirika strålar. Då ombildas syre (O2) till ozon (O3). • Ozonet fångar upp en stor del av den skadliga ultravioletta strålningen från solen så att den inte når jordytan. UV-strålningen från solen kan orsaka hudcancer, ögonskador. • Att ozonlagret tunnas ut kan också påverka växter på land och växtplankton på havet. Om växtplankton skadas, blir det ont om mat för djuren i havet, och växtplanktons upptag av koldioxid kommer att minska, vilket förstärker växthuseffekten. • Ozonskiktet har tunnas ut särskild vid polerna på grund av att ozon lätt reagerar med andra gaser i atmosfären och bryts ner till syre. ”Ozonhållen” uppstår oftast vid Syd- och Nordpolen eftersom nedbrytningen av ozon går snabbare där luften är kall och innehåller iskristaller. • De gaser som förstör ozonskiktet mest är freoner. De består av kol, fluor och klor och använts för att hålla kylan i kylskåp, drivgaser i sprayburkar. Sådana gaser finns inte i moderna kylskåp, men de finns i gamla kylskåp. • Ozon kan bildas nära marken. Det mesta av märknära ozon kommer avgaser. Marknära ozon är ett problem. Det skadar klorofyll och växternas klyvöppningar. Ozon kan också irritera slemhinnor och luftrör hos djur och människor.

6. Förorenade luft • Användning av fossila bränslen som olja, kol och bensin orsaka försurning och marknära ozon. Det är främst svavel (S) och kväve (N) . Svavel finns i små mängder av olja och kol som eldas i fabriker och kraftverk. Vid förbränning bildas svavel dioxid som släpps i luften. Svavel + syre svaveldioxid eller S + O2 SO2 • Kväve är det vanligaste ämne i luften. Vid förbränning i exempelvis en bilmotor bildas syre tillsammans med kväve olika kväveoxider (kvävedioxid och kväveoxid). Kväve + syre kvävedioxid eller N + O2 NO2 • När svaveldioxider och kvävedioxider i luften kommer i kontakt med vatten i molnen kan de bilda sura ämnen som svavelsyra och salpetersyra. Det sura regnet faller sedan ner över skogar och sjöar. Detta kan ske på mycket stora avstånd från utsläppen.. SO2 + H2O H2SO4 (svavelsyra) NO2 + H2O HNO3 (salpetersyra).

7. Försurning av skogar och sjöar • Barrskogen drabbashårdareav försurning av marken eftersom det sura nedfallet fläter hål på barren och skadar trädens rötter. Vilket gör det svårare att ta upp näringsämnen ur marken.. Växterna får då näringsbrist. • När en sjö försuras, dör många växtplankton. Vattnet blir klarare, men fiskar och andra djur blir utan mat. Hela näringsväv i sjön kan förstöras av försurning. • För att göra skogar och sjöar mindre sura sprider man kalk över dem. Kalken motverkar det sura nedfallet. När utsläppen av sura ämnen är har minskat, kan den skadade naturenåterhämta sig av egen kraft.

8. Övergödning av marken och vatten • När det släpps ut mycket näringsämnen i sjöar eller hav kallas det för övergödning. Det beror oftast på att det har blivit för mycket fosfor (P) eller kväve (N) i vattnet. Dessa ämnen kommer mest från avloppsvatten , jordbruk , kraftverk och trafik. Gödsel som används inom jordbruket innehåller kväve och fosfor. En stor del läcker ut från marken till sjöar och hav. • I sjöar och hav som är övergödda bildas alltmer växter och alger. Stora mängder döda växtdelar sjunker till botten, vilket gör att antalet nedbrytare också ökar. Nedbrytare behöver mycket syre för att bryta ner döda växter och djur, vilket kan leda till syrebrist vid bottnen av sjön eller havet. • I den syrefria bottnen kan bara bakterier som inte behöver syre överleva. Dessa bakterier tillverka giftiga ämnen t. ex. svavelväte. Vattnet börjar luktar illa och fiskar och andra djur fly till friskare vatten. • I insjöar är det oftast på fosfor. Om vi släpper ut avloppsvatten med mycket fosfor börjar det växa i sjön. Det leder till att växtplankton och vass växer snabbt, och alger och blågröna bakterier växer i stora mängder. Samma sak kan hända i havet., men då handlar det om brist på kväve. Algerblom ning till havs beror oftast på att det finns för mycket kväve i havet. • Även skog och mark kan få för mycket kväve via de kväveoxider som släpps ut från bilar och kraftverk. Träden växer då mycket snabbt, blir sköra och kan lättare angripas av skadeinsekter.

9. Övergödning av marken och vatten 2 • I Sverige finns det reningsverk. Avloppsvattnet passerar reningsverk innan det släpps ut i sjöar och hav igen. Reningsverken tar mest bort fosfor ur avloppsvattnet. Nu byggs även reningsverk av kväve i Sverige. • Ett annat sätt att fånga upp kväve från jordbruk och reningsverk är att låta vattnet rinna ut över stora markområden . Då tars kväve upp av marken innan vattnet rinner ut i havet igen. • Att gödsla mindre, åka mindre bil etc är också andra sätt att minska övergödning av vatten och mark.

10. Miljögifter och avfall klorerade kolväten • De flesta miljögifter är svåra att bryta ner av naturens egen kraft. Därför säger vi att de är långlivade gifter. • Några exempel på miljögifter är DDT som användes förr som bekämpningsmedel mot insekter, PCB som används i elektriska utrustning för att förhindra bränder. En del miljögifter t.ex. dioxin bildas när förbränner sopor. Dioxin är en av världens giftigaste ämnen. DDT och PCB är exempel på klorerade kolväten (miljögifter som består av kol, väte och klor). • Klorerade kolväten kan orsaka cancer. På djur kan de förhindra fortplantningsprocessen. Rovfåglarnas ägg blir sköra och kan gå sönder, sälhonornas livsmoder missbildas så att de inte kan få ungar. • Användning av DDT och PCB är förbjudet i Sverige men vi upptäcker nya miljögifter hela tiden. • Miljögifter är oftast fettlösliga och kan lagras i organismernas fett. Hos växter plankton och djurplankton kan halterna av miljögifter vara högre än i vattnet de lever i. När plankton äts av en fisk förs gifterna vidare till fiskens kroppsfett. Eftersom varje fisk äter mycket plankton samlas allt mer miljögifter i fisken. När mängder gifter ökar på det här sättet i näringskedjorna säger vi att de anrikas. Om en säl äter stora mängder giftig fisk anrikas gifterna ännu mer. Ju högre upp i näringskedjan, desto större blir mängden gifter i djuren. Toppkonsument får mest miljögifter i sina kroppar. • Hos däggdjur kan miljögifter spridas från mamman till barnet genom navelsträngen eller den feta modermjölken.

11. Miljögifter och avfall Tungmetaller • Metaller kan också vara miljögifter. Mest giftiga är de som kallas tungmetaller t.ex. bly, kadmium, och kvicksilver. • Kvicksilver har används i termometer, elektrisk utrustning och till plomber i tänderna. Förut släpptes mycket kvicksilver ut i sjöar från bland annat pappersindustrin. Vilket lagrades i sjöbottnar och gjorde fisk från vissa sjöar olämplig att äta. Kvicksilver skadar nervsystemet och kan ge fosterskador. • Bly används ibland annat bilbatterier, kablar och vissa plaster. Tidigare fanns det i bensin, men nu är bensinen blyfri. Bly kan ge nervskador hos djur. • Kadmium finns i laddningsbara batterier. Kadmium sprids i naturen när metallen eldas upp vid sopförbränning . Kadmium kan skada njurar, skelett och nervsystemet. Radioaktiv avfall • Radioaktiv avfall produceras i kärnkraftverk. Dessa avfall kan vara aktiva i många tusen år. Det är fortfarande oklart hur man kan förvara radioaktiv avfall i tusental år utan att det läcker ut i naturen..

12. Avskogning • Det största hotet mot djur och växter är att deras levnadsmiljö förstörs. De vanligaste orsakerna till detta är: Människan förstör marken • Hugger ner skog och skapar odlingsmark. • Hugger ner skog och skapar betesmark. • Vi bygger städer, vägar, hamnar etc. Människan förgiftar naturen med utsläpp • Gifter som används i jordbruk • Gifter som kommer ut från våra sopor • Utsläpp från fordon och industrier. • Man hugger ner skogen på många ställen i världen för att skapa mer plats för människan att få mat. Största anledningen är att antalet människor på jorden ständigt stiger. Det för med sig att miljön förändras fullständigt och djurens levnadsmiljö försvinner. • Landskapet förändras. Den biologiska mångfalden försvinner och ersätts av monokultur. Antalet djur- och växtarter minskar drastiskt. Biologisk mångfald är när det finns många olika sorters arter som samspelar med varandra. • I regnskogen finns det 10 000-tals arter som lever tillsammans. De är beroende av varandra för att överleva. Det är en stor biologisk mångfald. • När vi ska få marken att producera mycket mat så planterar vi bara en sorts växt på samma plats. Det kallas för monokultur. I och runt en monokultur lever det få djurarter. Monokulturen motverkar biologisk mångfald.

13. Avskogning fortsättning 2 Monokultur • När vi ska få marken att producera mycket mat så planterar vi bara en sorts växt på samma plats. Det kallas för monokultur. I och runt en monokultur lever det få djurarter. Monokulturen motverkar biologisk mångfald. • Åkern ger mycket mat åt människor, men den består av en monokultur och få djurarter kan leva här. För att människan ska kunna utnyttja marken måste vattnet dräneras bort. Våtmarken ger möjlighet för stor biologisk mångfald. Flera olika växtarter, groddjur, insekter, fåglar och andra djur trivs runt våtmarken.

14. Miljöproblem – ett globalt problem • Vår uppfattning på miljöproblem är inte länge ett lokalt problem, utan ett globalt problem. Varför? • Miljöförstöring har en tydlig koppling med fattigdom , t. ex. avskogning. • Miljöpolitik - Miljöproblem diskuteras allt mer både nationellt och internationellt t. ex i EU och FN. • Miljöförstöring kan orsaka nya krig mellan länder, ett säkerhet problem.. • Klimatförändring påverkar hela världen oavsett om ett land släpper ut mindre koldioxid eller miljögifter än andra länder. • Att lösa miljöproblem är allas ansvar. Individer, organisationer och alla länder har ett stort ansvar för att bekämpa miljöproblem som vi har idag.