Definitioner

1. Definitioner Sverige som enhetsstat�Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare� (rf 1 kap 4 �), men 1 � s�ger att:� All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.�  Kommunal sj�lvstyrelse- �att lokala enheter ombes�rjer kollektivt finansierade f�rvaltningsuppgifter, varvid kommunmedlemmarna har m�jlighet att fatta beslut och direkt medverka i f�rvaltningsprocessen�. Vad �r en kommun? Definitionsm�ssigt:- Territoriellt avgr�nsade enheter f�r lokal sj�lvstyrelse- Offentligr�ttsliga personer- Obligatoriskt medlemskap- Offentligr�ttsliga befogenheter (beskattningsr�tt, avgifter etc).

2. Kommuner �r Antal kommuner 1931 2531 1971 464 1977 277 2003 290 18 Landsting 2 Regioner (Sk�ne, V�stra G�taland)

3. Ekonomi Ca tv� tredjedelar av den offentliga sektorns konsumtion. ca 65-70 % av inkomsterna �r skatteint�kter Avgifter (ca 8%) Statsbidrag (ca 14%)

4. Kommunalskatten

5. Den kommunala kompetensen Anger den yttre ramen f�r kommunens handlingsfrihet Vad m�ste kommunerna g�ra? Vad f�r kommunerna g�ra? Vad f�r kommunerna inte g�ra? Regleras av kommunallag och ett 20-tal speciallagar

6. Verksamhet i kommun/landsting

7. Verksamheten i kommunerna

8. Kommunal kompetens: vad f�r kommunerna g�ra? Normen f�r den kommunala kompetensen �r allm�nintresset. (KomL 2:1) Kommunen �r ber�ttigad att �gna sig �t viss verksamhet om det med h�nsyn till arten av verksamheten �r av allm�nt intresse f�r kommuninv�narna. Detta g�ller �ven om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar. Att s�tta upp gatubelysning i ett visst omr�de, gagnar ju bara de som bor eller verkar i omr�det. Det beh�vs allts� inget kvantitativt behov f�r att beslutet skall vara kompetensenligt.

9. Lokaliseringsprincipen Ej underst�dja enskilda F�rbud mot spekulativ verksamhet Sj�lvkostnadsprincipen Kompetensbegr�nsande principer

10. Lokaliseringsprincipen KomL 2:1 Det allm�nna intresset skall ha anknytning till kommunens eller landstingets omr�de eller dess medlemmar. Lokaliseringsprincipen grundas p� territoriell indelning. Det �r dock inte n�dv�ndigt att den verksamhet som bedrivs av kommunen skall ske inom kommunens gr�nser. Det avg�rande kan ist�llet vara att det finns ett intresse knutet till kommunen. Exempel p� detta �r flygtrafik, eldistribution och v�gtrafik som �r till nytta f�r den egna kommunen och dess inv�nare.

11. Kommunen f�r inte Detta inneb�r att kommunen inte f�r befatta sig med angel�genheter som ankommer p� n�gon annan kommunal enhet. Kommunen f�r inte befatta sig med rent statliga angel�genheter som tex. f�rsvars- och utrikespolitik. Kommunen f�r inte agera inom penning- och kreditv�sende som skall handhas av staten och enskilda bankinr�ttningar. Inte l�mna st�d �t enskilda kommunmedlemmar utan st�d i f�rfattning KomL 2:1

12. Generellt f�rbud Det anses inte vara en kommunal angel�genhet av allm�nt intresse att underst�dja enskilda och s�ldes finns ett generellt f�rbud mot detta. Kommunen kan inte eftersk�nka skulder som enskilda har till kommunen. Undantag fr�n denna princip �r tex. minne- och hedersg�vor, tj�nstef�rm�ner om det syftar till att beh�lla personal eller underl�tta rekrytering samt bidrag till personalv�rdande verksamhet.

13. F�rbud mot spekulativ verksamhet KomL 2:7 Kommunen f�r inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. En grundl�ggande f�ruts�ttning f�r en kommuns r�tt att bedriva n�ringsverksamhet g�ller att verksamheten skall vara �allm�nnyttig� eller �tminstone framst� som s�dan.

14. Utesluter inte vinst Detta utesluter inte att kommunala verksamhet f�r generera vinst, men syftet skall vara n�got annat �n att skapa vinst � n�mligen att tillgodose ett allm�nt samh�lligt intresse.

15. F�rbud mot underst�d av enskilda f�retag KomL 2:8 En kommun kan vidta �tg�rder f�r att fr�mja n�ringslivet i en kommun genom att tex. tillhandah�lla lokaler f�r olika verksamheter. �tg�rder till st�d f�r f�retagarkollektiv �r till�tna. D�remot �r st�d som riktar sig till enskilda f�retagare inte till�tna. St�d till enskilda f�retagare faller utanf�r den kommunala kompetensen.

16. Undantag Om det finns synnerliga sk�l kan st�d l�mnas till en enskild n�ringsidkare. Tex. en livsmedelsbutik i glesbygden f�r att tillhandah�lla en minimiservice �t hush�llen.

17. Likst�llighetsprincipen KL 2:2 Kommunens medlemmar skall behandlas lika, om de befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar f�r behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation, men det f�ruts�tter att s�rbehandlingen sker p� saklig grund.

18. Sj�lvkostnadsprincipen 8 kap 3 c � N�r en kommun best�mmer storleken p� sina avgifter �r de inte lika fria att best�mma detta sj�lva som n�r ett privat f�retag s�tter sina priser. Kommunens avgiftss�ttning begr�nsas av sj�lvkostnadsprincipen. Avgifterna f�r inte best�mmas till s�dana belopp att de tillf�r kommunen en vinst, dvs. avgiften f�r inte �verstiga kostnaden. Syftet med regeln �r att hindra kommunerna att utnyttja den monopolst�llning de ofta har p� avgiftsbaserad kommunal verksamhet.

19. Styrelsedoktriner f�r den lokala niv�n