1 / 24

Teori Metod 5p

Teori

majed
Download Presentation

Teori Metod 5p

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Teori & Metod 5p Välkommen till en underbar värld av kulturteori, effektteori och vetenskapsteori!

    2. Teori & Metod Kursens innehåll: Föreläsningar Metodlaborationer Analys av kulturella produkter av skiftande slag (tv, webb, mode etc.) Seminarium om populärkultur kontra ”effektteori” Vetenskapsteoretiskt seminarium (om det finns intresse)

    3. Teori & Metod Mål med kursen: Flera olika perspektiv på kommunikation, kultur och medier Tillämpa analys av kulturella produkt(ion)er Tillämpa forskningsmetodik i medie-, kultur- och kommunikationssfären

    4. Vetenskaplighet One dark night a policeman comes upon a drunk. The man is on his knees, obviously searching for something under a lamppost. He tells the officer that he is looking for his keys, which he says he lost “over there”, pointing out into the darkness. The policeman asks him, “Why, if you lost the keys over there, are you looking for them under the streetlight?” The drunk answers, “Because the light is so much better here”. That is the way science proceeds too. Joseph Weizenbaum (1976)

    5. Men vad ÄR vetenskap? Produktionen av HÅLLBAR kunskap (eller sanningen om man vill) Teoribildning av fenomen (koka ägg i mikron är ingen begåvad idé) Förhoppningsvis svaret på frågan vi alla ligger sömnlösa över: ”Kan vi egentligen veta något, eller är alla ””sanningar”” relativa?”

    6. Vetenskapens uppgift Producera kunskap som skall vara: ”objektiva” ”sanna” Grundat på ontologiska antaganden som skall vara omöjliga att pröva.

    7. Forskningens uppgift Forskningens Fyra F: Förstå Förutsäga Förklara Föreslå åtgärder

    8. En vetenskaplig paradox… Vetenskapen söker sanningen Vetenskapen går ständigt framåt Paradoxen blir då följande:

    9. Att veta, eller inte veta… Demarkationsproblemet… skillnaden mellan vetenskapligt vetande och vardagligt vetande. Är det någon skillnad över huvudet taget?

    10. Att veta… Om man vet någonting så… Kan man beskriva det man vet Förstår man Ser man sambandet med andra fenomen Kan man förklara det man förstår… ?

    11. Att förstå… Att kunna beskriva fenomenet Att kunna förklara fenomenet Att förstå dess samhörighet/samband med andra fenomen

    12. Att veta… … är att förstå ?

    13. Men också att se SAMBAND Inom vetenskaperna är sambandsförklaringen det mest eftersträvansvärda kunskapen. Orsakssamband – om A, så B… Spuriöst samband. En tredje faktor, Z, orsakar både A och B

    14. Orsakssamband Enklaste formen av samband. Ex. Om jag tar en tablett mot huvudvärk (faktor A) försvinner huvudvärken(konsekvens B). B är alltså en direkt konsekvens av A.

    15. Spuriösa samband Orsakas av en tredje faktor (Z) Ex. 500 personer får riktig medicin, 500 får sockerpiller. Om gruppen med riktig medicin mår bättre är det ett orsakssamband, om det INTE finns ett klart orsakssamband föreligger ett spuriöst samband (Z). I detta fall patientens tilltro till medicinen (placebo)

    16. Den vetenskapliga strävan Att förstå ”hur världen hänger samman” är att kunna beskriva, förklara och se konsekvenserna av de samband som existerar mellan olika företeelser, skeenden och handlingar i naturen och i det mänskliga livet

    17. Alternativa världsbilder Tidigare citat förutsätter en objektiv syn Men… Vi kan inte se verkligheten med objektiva ögon då vår världsbild är så pass beroende av den kontext vi lever i. Vi har begreppsliggjort verkligheten, men då begrepp är resultat av språklig kontext, är vår bild av verkligheten socialt konstruerad… Kallas föga överraskande för socialkonstruktivism

    18. Ontologiska antaganden Det finns en verklighet oavsett vad vi tycker och tänker om den. I verkligheten finns ett mönster och en slags regelmässighet som händelser och förlopp följer i någon ordning. Vi kan genom studier (forskning) nå kunskap om denna verklighet.

    19. Epistemologi Regelsystem för vetenskap Hur uppnår jag kunskap om den ontologiska verkligheten? Hjälper oss att avgöra om en iakttagelse är sann eller falsk

    20. Epistemologiska antaganden Ett påstående om verkligheten måste för att vara ”sant” överensstämma med vår erfarenhet av verkligheten. (har vi inte sett något så har vi inte) Ett påstående om verkligheten får inte strida mot logikens lagar. (vi kan leta igenom hela universum efter en fyrsidig triangel, eller skägglös man med helskägg)

    21. Vetenskap som religion? Absoluta sanningar – dogmatism Inga sanningar – relativism Den tredje vägen mellan dogmatism och relativism – kritisk rationalism Många betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen säger, det tror man automatiskt på. Det har genom historien funnits en djup tilltro till ”vetenskapsmännen”. I början förföljda, se bara på Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi säga att de inte var särskilt populära hos kyrkans män. Idag betraktar vi dem som hjältar och sanningens apostlar. För vi behöver inte vara kärnfysiker för att inse att vetenskapen är progressiv, det vill säga att den hela tiden rör sig framåt. Gårdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits två huvudsakliga synsätt på vetenskap; dogmatism versus relatvism – absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu känns inte länken till religionen särskilt långsökt. Religionen är absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas – falsifieras – och då blir krashen ännu större. När vi blint tror på Den Stora Principen låser vi vårt sinne för andra åsikter och impulser och när krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta – att gå från dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungefär som när en djupt religiös människa förlorar sin tro och går över till det rakt motsatta. ”Sanningen” är den att vetenskap oftast hamnar någonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det gäller alltså att hitta en bra tredje väg – den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man säga att den rationella hållningen accepterar att det inte går att helt hundraprocentigt beskriva och förklara, men kan f*n i mig sträva efter den. Den relativistiska hållningen är en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem där ute som kräver verkliga lösningar. Då håller varken den trångsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska hållningen. Vi är i många fall utlämnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga mål med den här kursen är få er att kritiskt förhålla er till verklighet och vetenskap. Många betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen säger, det tror man automatiskt på. Det har genom historien funnits en djup tilltro till ”vetenskapsmännen”. I början förföljda, se bara på Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi säga att de inte var särskilt populära hos kyrkans män. Idag betraktar vi dem som hjältar och sanningens apostlar. För vi behöver inte vara kärnfysiker för att inse att vetenskapen är progressiv, det vill säga att den hela tiden rör sig framåt. Gårdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits två huvudsakliga synsätt på vetenskap; dogmatism versus relatvism – absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu känns inte länken till religionen särskilt långsökt. Religionen är absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas – falsifieras – och då blir krashen ännu större. När vi blint tror på Den Stora Principen låser vi vårt sinne för andra åsikter och impulser och när krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta – att gå från dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungefär som när en djupt religiös människa förlorar sin tro och går över till det rakt motsatta. ”Sanningen” är den att vetenskap oftast hamnar någonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det gäller alltså att hitta en bra tredje väg – den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man säga att den rationella hållningen accepterar att det inte går att helt hundraprocentigt beskriva och förklara, men kan f*n i mig sträva efter den. Den relativistiska hållningen är en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem där ute som kräver verkliga lösningar. Då håller varken den trångsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska hållningen. Vi är i många fall utlämnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga mål med den här kursen är få er att kritiskt förhålla er till verklighet och vetenskap. Många betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen säger, det tror man automatiskt på. Det har genom historien funnits en djup tilltro till ”vetenskapsmännen”. I början förföljda, se bara på Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi säga att de inte var särskilt populära hos kyrkans män. Idag betraktar vi dem som hjältar och sanningens apostlar. För vi behöver inte vara kärnfysiker för att inse att vetenskapen är progressiv, det vill säga att den hela tiden rör sig framåt. Gårdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits två huvudsakliga synsätt på vetenskap; dogmatism versus relatvism – absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu känns inte länken till religionen särskilt långsökt. Religionen är absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas – falsifieras – och då blir krashen ännu större. När vi blint tror på Den Stora Principen låser vi vårt sinne för andra åsikter och impulser och när krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta – att gå från dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungefär som när en djupt religiös människa förlorar sin tro och går över till det rakt motsatta. ”Sanningen” är den att vetenskap oftast hamnar någonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det gäller alltså att hitta en bra tredje väg – den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man säga att den rationella hållningen accepterar att det inte går att helt hundraprocentigt beskriva och förklara, men kan f*n i mig sträva efter den. Den relativistiska hållningen är en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem där ute som kräver verkliga lösningar. Då håller varken den trångsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska hållningen. Vi är i många fall utlämnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga mål med den här kursen är få er att kritiskt förhålla er till verklighet och vetenskap. Många betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen säger, det tror man automatiskt på. Det har genom historien funnits en djup tilltro till ”vetenskapsmännen”. I början förföljda, se bara på Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi säga att de inte var särskilt populära hos kyrkans män. Idag betraktar vi dem som hjältar och sanningens apostlar. För vi behöver inte vara kärnfysiker för att inse att vetenskapen är progressiv, det vill säga att den hela tiden rör sig framåt. Gårdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits två huvudsakliga synsätt på vetenskap; dogmatism versus relatvism – absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu känns inte länken till religionen särskilt långsökt. Religionen är absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas – falsifieras – och då blir krashen ännu större. När vi blint tror på Den Stora Principen låser vi vårt sinne för andra åsikter och impulser och när krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta – att gå från dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungefär som när en djupt religiös människa förlorar sin tro och går över till det rakt motsatta. ”Sanningen” är den att vetenskap oftast hamnar någonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det gäller alltså att hitta en bra tredje väg – den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man säga att den rationella hållningen accepterar att det inte går att helt hundraprocentigt beskriva och förklara, men kan f*n i mig sträva efter den. Den relativistiska hållningen är en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem där ute som kräver verkliga lösningar. Då håller varken den trångsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska hållningen. Vi är i många fall utlämnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga mål med den här kursen är få er att kritiskt förhålla er till verklighet och vetenskap.

    22. Positivism När vi tar i vår hand en bok vilken som helst, /…/ låt oss fråga: ’Innehåller den något abstrakt resonemang om kvantitet och tal?’ Nej. ’Innehåller den något experimentellt resonemang om faktiska förhållanden och existens?’ Nej. Kasta den få i lågorna, ty den kan inte innehålla annat än sofistik och villfarelser. David Hume (1711-1776)

    23. Positivism ”Hård” fakta: Iakttagelser - induktion Logik - deduktion Har sin grund i naturvetenskaperna Det positivistiska vetenskapsidealet daterar sig som så mycket annat tillbaka till Antikens Grekland. Mycket av det västerländska vetandet grundar sig just på de resonemang som fördes bland Antikens intellektuella, såsom Aristoteles, Platon, Sokrates, Euklides (geometrin) med flera. Den stora återkomsten inträdde under den vetenskapliga renässansen under 1600-talet och Upplysningens 1700-tal. Tongivande filosofer var sociologen Auguste Comte, nämnde Hume samt den sanne positivisten och Vetenskapens Apostel Galileo Galilei (ni vet, han med teleskopet). Han påvisade genom en i vetenskapliga kretsar vida berömd berättelse vikten av att iaktta verkligheten med kritiska ögon; att förhålla sig öppen till verkligheten. Han riktade sitt teleskop mot månen och upptäckte att månens yta var skrovlig och innehåll kratrar. Kyrkans män, som läst sin Aristoteles, förkastade detta och menade att alla ”visste” att månens yta var slät, de brydde sig inte om att titta efter. Detta, mina vänner, är faran med ett dogmatiskt synsätt. En riktig positivist tittar i teleskopet, men är också öppen för möjligheten att man kan se fel. Logik spelar också en tongivande roll för positivisten. Allt i den så kallade verkligheten kan man inte förklara genom observation, vissa slutsatser måste komma genom logisk slutledning – deduktion. Exempelvis kan man inte observera ett geometriskt teorem, men man kan nog ägna hela livet åt att hitta en triangel med fyra sidor; eller för den delen en slätrakad man med helskägg, en gift ungkarl och så vidare… Den mest elementära skillnaden mellan en empirisk observation och en logisk slutsats ligger i pålitligheten i en logisk slutsats. En observation kan man inte vara helt säker på; man kan se fel, hallucinera o.s.v. De fem sinnena är ibland inte helt att lita på, vilket logik är: Eller? Kan ni komma på några fall där logiken inte fungerar? Det positivistiska vetenskapsidealet daterar sig som så mycket annat tillbaka till Antikens Grekland. Mycket av det västerländska vetandet grundar sig just på de resonemang som fördes bland Antikens intellektuella, såsom Aristoteles, Platon, Sokrates, Euklides (geometrin) med flera. Den stora återkomsten inträdde under den vetenskapliga renässansen under 1600-talet och Upplysningens 1700-tal. Tongivande filosofer var sociologen Auguste Comte, nämnde Hume samt den sanne positivisten och Vetenskapens Apostel Galileo Galilei (ni vet, han med teleskopet). Han påvisade genom en i vetenskapliga kretsar vida berömd berättelse vikten av att iaktta verkligheten med kritiska ögon; att förhålla sig öppen till verkligheten. Han riktade sitt teleskop mot månen och upptäckte att månens yta var skrovlig och innehåll kratrar. Kyrkans män, som läst sin Aristoteles, förkastade detta och menade att alla ”visste” att månens yta var slät, de brydde sig inte om att titta efter. Detta, mina vänner, är faran med ett dogmatiskt synsätt. En riktig positivist tittar i teleskopet, men är också öppen för möjligheten att man kan se fel. Logik spelar också en tongivande roll för positivisten. Allt i den så kallade verkligheten kan man inte förklara genom observation, vissa slutsatser måste komma genom logisk slutledning – deduktion. Exempelvis kan man inte observera ett geometriskt teorem, men man kan nog ägna hela livet åt att hitta en triangel med fyra sidor; eller för den delen en slätrakad man med helskägg, en gift ungkarl och så vidare… Den mest elementära skillnaden mellan en empirisk observation och en logisk slutsats ligger i pålitligheten i en logisk slutsats. En observation kan man inte vara helt säker på; man kan se fel, hallucinera o.s.v. De fem sinnena är ibland inte helt att lita på, vilket logik är: Eller? Kan ni komma på några fall där logiken inte fungerar?

    24. Hermeneutik ”Mjuk” data Tolkar verkligheten (hermeneutik – tolkningslära) Studerar kvalitéer på forskningsobjektet Bygger på förförståelse Humanistisk tradition Hermeneutik är läran om tolkning eller tolkningslära helt enkelt. Inom hermeneutiken använder man sin egen förförståelse för att ”tolka” sina observationer. När positivismen använder ”hårddata” använder hermeneutikern ”mjukdata”. Syftet med den hermeneutiska forskningen är att studera kvalitéer på vårt studieobjekt. Vi skall som forskare se med vårt forskningsobjekts ögon. Frågan är inte ”Vad är det som händer?” Utan mer: ”Hur upplevs det som händer av de som upplever det?”. Forskningen bygger på den egna förförståelsen av fenomenet, därför måste hermeneutisk forskning alltid föregås av djupa litteraturstudier. Det finns ett antal olika infallsvinklar och angreppssätt inom hermeneutiken och det som kallas kvalitativ metod. Under kursens gång kommer vi att mer djuplodande gå igenom kvalitativ metod. En liten parantes i sammanhanget är att Örjan eller Lasse Lärare som han även kallas, är en sån där riktig hermenaut. Vad jag personligen anser om sånt hermenautiskt behöver jag väl knappast nämna… ? Hermeneutik är läran om tolkning eller tolkningslära helt enkelt. Inom hermeneutiken använder man sin egen förförståelse för att ”tolka” sina observationer. När positivismen använder ”hårddata” använder hermeneutikern ”mjukdata”. Syftet med den hermeneutiska forskningen är att studera kvalitéer på vårt studieobjekt. Vi skall som forskare se med vårt forskningsobjekts ögon. Frågan är inte ”Vad är det som händer?” Utan mer: ”Hur upplevs det som händer av de som upplever det?”. Forskningen bygger på den egna förförståelsen av fenomenet, därför måste hermeneutisk forskning alltid föregås av djupa litteraturstudier. Det finns ett antal olika infallsvinklar och angreppssätt inom hermeneutiken och det som kallas kvalitativ metod. Under kursens gång kommer vi att mer djuplodande gå igenom kvalitativ metod. En liten parantes i sammanhanget är att Örjan eller Lasse Lärare som han även kallas, är en sån där riktig hermenaut. Vad jag personligen anser om sånt hermenautiskt behöver jag väl knappast nämna… ?

    25. Den hermeneutiska cirkeln Helt kort går den hermeneutiska spiralen ut på att man hela tiden måste revidera sin förförståelse i enlighet med de erfarenheter man gör ”på fältet”. Denna spiral, för det är egentligen en spiral, blir även representativt för hela forskningsbegreppet kvalitativ forskning. I den kvalitativa forskningen befinner sig forskaren inom sitt studieobjekt, snarare än utanför. Forskaren kan t.o.m. Interagera med sitt studieobjekt utan att att för den delen få sämre eller mindre tillförlitliga resultat. Man kan också med hjälp av denna spiral förstå att analys och resultatinhämtningen sker parallellt. Inom den mer positivistiska forskningen bör forskaren befinna sig utanför sitt studieområde, ni vet, objektivitet och allt det där. Helt kort går den hermeneutiska spiralen ut på att man hela tiden måste revidera sin förförståelse i enlighet med de erfarenheter man gör ”på fältet”. Denna spiral, för det är egentligen en spiral, blir även representativt för hela forskningsbegreppet kvalitativ forskning. I den kvalitativa forskningen befinner sig forskaren inom sitt studieobjekt, snarare än utanför. Forskaren kan t.o.m. Interagera med sitt studieobjekt utan att att för den delen få sämre eller mindre tillförlitliga resultat. Man kan också med hjälp av denna spiral förstå att analys och resultatinhämtningen sker parallellt. Inom den mer positivistiska forskningen bör forskaren befinna sig utanför sitt studieområde, ni vet, objektivitet och allt det där.

More Related