Juridisk teori och metod i praktisk belysning: Civilrätt

1. Juridisk teori och metod i praktisk belysning: Civilrätt Mårten Schultz www.juridicum.su.se/user/masc marten.schultz@juridicum.su.se

2. Dagens föreläsning • Allmän introduktion till civilrättslig metod • Grundläggande rättskällelära • Civilrättens särskilda rättskällefrågor • Tolkning av rättskällor inom civilrätten • Civilrättens systematik • Praktisk civilrättslig metod: Rättsfallsläsning etc. • ”Alternativa” metoder inom civilrätten • Praktiska uppsatstips • Notera: Fokus på förmögenhetsrätten (ej så mycket om familjerätt)

3. Kursens upplägg • Föreläsning – tre seminarier • Vid varje seminarium skall en pm presenteras. Olika fokus på de olika seminarierna: • Seminarium 1: Problemformulering, rättskällehantering samt andra frågor i praktisk civilrättslig metod. Pm 1. • Seminarium 2: Civilrättens särskilda metodproblem: Om oskrivna rättsgrundsatser, tolkningar, etc. Pm 2 • Seminarium 3: Slutseminarium. ”Alternativa” metoder. Pm 3.

4. Allmänt om rättsvetenskaplig (juridisk) metod • Metod i rättsvetenskapliga framställningar och inom andra ämnen: Vad innebär en ”traditionell juridisk metod”? • Är det en empirisk metod? • Hermeneutisk? • Källkritik? • Vad betyder ”rättsdogmatik”? • Vad skiljer en juridisk framställning från en rättsvetenskaplig?

5. Allmänt om civilrättens metodproblem • Ofullständiga rättskällor. Jmf. straffrätten • Utfyllnad: Analogislut • Oskrivna rättsgrundsatser • Europarättsligt inflytande: Nya rättskällor kräver nya metoder?

6. Grundläggande rättskällelära • Vad är en rättskälla? Många möjliga definitioner. Ett försök: Ett stöd för argumentation i rättsliga frågor. • Vilka rättskällor ”finns” det? Lagar, andra författningar, förarbeten, praxis, sedvana och doktrinen.

7. Rättskällornas hierarki, ett försök till taxonomi • Grundlag • Vanlig lag • Annan författning • Förarbeten/praxis • (Föreskrifter etc.) • (Doktrin)

8. Några rättskälleteoretiska frågor • Är rättskällorna ”bindande? • Hur vet man i sådana fall det? • Är alla rättskällor bindande? • Hur löser man normkonflikter? • Notera att ovanstående rättskällelista inte innehåller något om ”europeiska” rättskällor – hur skall dessa passas in?

9. Särskilt om doktrinens betydelse • Är de juridiska litteraturen en rättskälla? • Doktrinens stora betydelse inom civilrätten • Förändrad (minskad) betydelse? Nja, men mindre auktoritetsstyrda åberopande av doktrinen. (Det finns inte längre någon Jan Hellner)

10. Särskilt om civilrättens rättskällor • Betänk den allmänna straffrätten: Brottsbalken central • Hur är det på civilrätten? • Förmögenhetsrätten: Handelsbalken? • Specifik lagstiftning uppdelad på olika områden, jmf. kontinentala kodifikationer • ”Stora” lagarna ofta produkter av nordiskt lagstiftningssamarbete • Familjerätten speciell

11. Några viktiga lagar på förmögenhetsrättens område • Avtalslagen • Köplagen • Konsumentlagstiftningen • Skadeståndslagen • Kommissionslagen • Handelsbalkens regler • JB:s 4 kap.

12. Varför är dessa lagar viktiga? • Många – dock inte så ofta konsumentlagstiftningen – används för analogislut. Kanske särskilt KöpL och KommL. • Betänk dock: Förmögenhetsrätten är i stora delar dispositiv. (Undantag: Viss konsumentlagstiftning.) • Innebörd: Avtalet försteg. Men även: Parterna kan välja lagstiftning i avtal – ex. PECL, polsk rätt eller annan rättsordning

13. Tolkning av civilrättens rättskällor • ”Vanliga” lagtolkningsmetoder används • Analogislutet (och i viss mån e contrario-slutet) vanliga och viktiga metoder – behövs som utfyllnad. • Stora delar av civilrätten är okodifierad

14. Mer om civilrättens rättskällor: Oskrivna rättsgrundsatser • Begreppet oskrivna rättsgrundsatser • Oskrivna rättsgrundsatser som förutsättningar för vissa rättsregler, ex. kravet på orsakssamband i skadeståndsrätten • Oskrivna rättsgrundsatser som regler, ex. condictio indebiti • Hur får man kunskap om de oskrivna rättsgrundsatserna?

15. Civilrättens systematik • Här: Fokus på förmögenhetsrätten. Vad finns det mer för civilrättsliga områden? • Den svagt utvecklade systematiken i svensk civilrätt • Några distinktioner: Allmän/speciell (ex. köprätt), inom-/utomobligatorisk, sakrätt/obligationsrätt • Betydelse av systematik: Luckor och svåra fall.

16. Praktisk civilrättslig metod – konkreta hållpunkter inför uppsatsskrivande

17. Den traditionella uppsatsmetoden • Formulera ämnet, ex. vad gäller vid felaktiga utbetalningar från en bank till en kund? • Därefter: Fastställa ”rättsläget”. Undersök i tur och ordning: Lagreglerat? Förarbetesuttalanden? Praxis? Litteraturen? (I praktiken ofta enklast att börja i andra ändan: Vilken bok behandlar ämnet, vilka referenser ges, och därefter nysta upp frågeställningen.) • Egna åsikter? Kritik?

18. Särskilt om användningen av rättsfall • Bara NJA eller även andra samlingar? • Särskilda rättsområden: Arbetsrätt, naturligtvis AD. Specialdomstolar? • Hur läser man ett rättsfall (snabbt)? • E contrario-tolkningar? • RevSekr och underrätterna i NJA-fallen. Skiljaktiga meningar.

19. Närmare om egen analys i uppsatser • Ett viktigt inslag: Den egna, kritiska analysen av rättsläget • Kritik av en rättskälla (ex. ett HD-fall) kan vara av olika slag: Systematisk, konceptuell, empirisk, m.m. • Moralisk kritik? Egna värderingar? Bör vara grundad i en genomtänkt och ”djup” analys. Undvik simplistiska uttalanden: ”Vi tycker att HD var hård mot konsumenten.”

20. Alternativa metoder • Rättssociologisk metod (empirisk?) • Rättsekonomisk analys • Feministisk analys • Andra postmoderna approacher • Filosofisk analys • Andra approacher • Komparativ rätt?

21. Svårigheter med alternativa approacher • Andra metoder – svårtillgängliga/-begripliga för jurister • Kompatibilitet med/förhållande till den traditionella analysen • Någon som vill skriva inom sådana alternativa approacher? Kan ofta ge mycket intressanta resultat!

22. Praktiska tips inför uppsatsen

23. Inledande fasen: Ämnesformulering, disposition, metodansats • Först: Läs på om det rättsområde som du vill skriva om. • Hitta helst ett ”litet” ämne, en begränsad frågeställning. Gärna konkret. Ex.: Uthyrning av lös egendom på Internet, särskilt om DVD-filmsuthyrning. Det är ofta lättare att bredda ett ämne än att snäva in det. • Lägg tid på att sätta upp en ”tight” disposition. Dispositionen visar om du har en klar tanke men är även ett arbetsschema under processen • Bestäm dig för en metodansats, oftast en traditionell metod. Gör klart för dig vad metoden rent praktiskt innebär för ditt arbete.

24. En typisk disposition Ämne: Skolans skadeståndsansvar vid mobbning: 1. Inledning 1.1 Syfte, metod och avgränsningar 1.2 Terminologi – vad är mobbning? 1.3 Sammanfattning 1.5 Slutsats 2. Nuvarande rättsläge 2.1 Olika förbud mot diskriminering 2.2 Skollagen 2.3 Arbetsmiljölagen 2.4 Skadeståndslagen – så långt sträcker sig skolans ansvar 2.4.1 NJA 2001 s 755 – ”Grumsfallet” 2.4.2 Problematiken efter NJA 2001 s 755 3. SOU 2004:50 3.1 Lagens bakgrund och syfte 3.2 Beviskrav och bevisbörda 3.3 Hur skadeståndsansvaret regleras 3.4 Tillsyn 4. Behövs lagen för att uppnå dess ändamål? 4.1 Trakasserier som inte är diskriminering 4.2 Inarbeta i befintlig lag 5. Varför inte strikt ansvar? 5.1 Strikt ansvar 5.2 Fördelen med strikt ansvar 5.3 Nackdelen med strikt ansvar 6. Sammanfattande kommentarer 7. Litteratur och källförteckning

25. Specifika tips • Alla sakpåståenden skall ha en hänvisning! • Konsekvent formalia viktig • Akta plagiatrisken – hellre en fotnot för mycket än en för litet • Tänk på att det kan finnas olika meningar i litteraturen • Använd gärna formatmallar – sparar ni tid på innehållsförteckning etc. • Skriv fullständiga hänvisningar från början • Skriv torrt men ”naturligt” • Börja skriva på en gång

26. PM-uppgift och grupparbete

27. PM-uppgift 1 • Skriv en disposition och en inledning till en uppsats i ett ämne som du skulle kunna tänka dig att jobba med. • I inledningen till uppsatsen skall du ha med varför ämnet lämpar sig för en rättsvetenskaplig behandling (och varför det är intressant), samt ett metodavsnitt. • Överarbeta inte denna uppgift.

28. Grupparbete • Dela in i er grupper med ungefär 3-4 personer, samarbeta helst med personer som du tror kommer att behandla ett närliggande rättsområde. Behandla något av de ämnen som läses upp. • Förbered för presentation nästa vecka. Tänk på presentationsteknik etc.