Naturolyckor och fysisk planering Örebro 8 november 2006

1. Naturolyckor och fysisk planeringÖrebro 8 november 2006 Anna Nordlander Olycksförebyggande avdelningen Enheten för bebyggelse och miljö Räddningsverket, Karlstad anna.nordlander@srv.se

2. Översvämningskarteringar Barbro Näslund Landenmark barbro.naslund-landenmark@srv.se • Ras- och skredkarteringar/statsbidrag Susanne Edsgård susanne.edsgard@srv.se • Hemsida www.srv.se/naturolyckor

4. Disposition – naturolyckor och samhällsplanering • Räddningsverkets förebyggande arbete • Översiktlig stabilitetskartering • Översiktlig översvämningskartering • Övrigt arbete med förebyggande åtgärder • Risk • Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner

5. Naturolycka? Naturolycka är en händelse som har ett dramatiskt förlopp och som är förhållandevis ovanlig • Åsknedslag • Skred • Laviner • Jordskalv • Stormar och hagel • Översvämning • Snöoväder • Skogsbrand

6. Räddningsverkets förebyggande arbete mot naturolyckor • Översiktlig stabilitetskartering • Översiktlig översvämningskartering • Statsbidrag förebyggande åtgärder mot ras och skred samt översvämningar.Proposition 1985/86:150 ”Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor” • F- och U-verksamhet • Samverkan - nationellt, EU och FN • Utbildning och information • Älvgrupper • Remissyttranden (MB, VL, LBJ, PBL etc)

7. Översiktlig stabilitetskartering • Uppdrag sedan 1986 • Kommunvis över hela landet • Prioritetsordning beroende på stabilitetsförhållanden

8. Översiktlig stabilitetskartering • Regeringens uppdrag sedan 1987 att utföra stabilitetskarteringar i bebyggda områden inom alla kommuner. • Riksomfattande men kommunvis • Kommuner med störst problem först • Uppgraderingar och omkarteringar nödvändiga i vissa fall p g a utvecklad karteringsmetodik

9. Översiktlig stabilitetskartering

10. Översiktlig Översvämnings-karteringOmråden som riskerar att översvämmas utmed vattendrag karteras 56 vattendrag karterade5 påbörjas under 200610 % prioriterade för karteringca 1000 mil varav 750 mil karterade

11. Metodik översiktlig översvämningskartering Beräkning av flöde enligt HBV-modellen för hela avrinningsområdet Två flöden beräknas • 100 års-flöde • Beräknat högsta flöde- dimensionerande flöde Beräkning av vattenstånd i tvärsektioner

12. Tvärsektioner

13. Metodik - översvämningsområden • Områden som riskeras att översvämmas interpoleras fram i GIS - två zoner

14. Översiktlig Översvämningskartering - användningsområden GIS-data och rapporter- Översiktligt planeringsunderlag - Räddningstjänstens övergripande insatsplanering - Underlag för beslut om detaljerade undersökningar – förebyggande åtgärder Hydrauliska vattendragsmodell- Vid höga flöden – aktuell beräkning av vattenstånd och flöde – ”verklig - realtids” information om flödes- och vattenståndsutveckling till kommuner och länsstyrelser - Kommuner får vid behov låna vattendragsmodellerna för detaljerade beräkningar – uppdateringar levereras tillbaka för förvaltning och ajourhållning

15. Älvgrupper • 21 st för närvarande, varav 1 grupp består av 3 vattendrag i Västmanland • Älvgrupp för Mälaren under bildande 2006 • 1 samordningsgrupp för information vid höga flöden (7 älvar) – operativt verksam via avtal. Länsstyrelsen i Jämtland är sammankallande. Vattenregleringsföretagen är ordförande.

16. Statsbidrag till förebyggande åtgärder

17. Statliga förstärkningsresurser • Översvämningsdepåer 2st • Avtal med pumpleverantör • Skogsbrand 24 moduler • Elverksdepåer 2st • Oljeskydd, 5 mobila depåer • Miljöskydd, 7 mobila förråd med expertstöd Läs mer om förstärkningsresurserna på hemsidan om materiel

18. Hem Kommun Län Region Storm (107) Översvämning (543) Ras och skred (150) Laviner (25) Extrem nederbörd (200) Skogsbrand (174) Namn Nationell databas för inträffade naturolyckor Naturolyckor i Sverige Händelsebaserad data Sök Övrig data Definitioner Om naturolyckor internationellt Sök

19. EU-KOM förslag till Översvämningsdirektiv • Syfte - att avrinningsområdesvis minska negativa följder av översvämningar på hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. • 3 delar- preliminär riskbedömning, om risker finns skall även - översvämningskartering utföras- handlingsprogram tas fram • Den 27 juni 2006 nådde miljörådet politisk överenskommelse om gemensam ståndpunkt • Tyskland, kommande ordförande, avser att försöka få direktivet slutbehandlat under våren 2007.

20. Nationell Plattform för naturolycksarbete ISDR – International Strategy for Disaster Reduction En nationell plattform för Riskreduktion – till viss del förebygga men främst mildra konsekvenserna av naturkatastrofer

21. Klimat- och sårbarhetsutredningen En statlig utredning av effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minskas skall redovisas oktober 2007 • Ett första delbetänkande ”Översvämningshot” kom den 1 nov 2006 - redovisning om översvämningsrisker och behov av åtgärder när det gäller Mälaren, Hjälmaren, Vänern

22. Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras. Kartorna representerar skillnaden mellan förhållanden 2071−2100 och 1961−1990 i %. Dessa kartorna avser H/A2 respektive H/B2

23. Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras. Kartorna representerar skillnaden mellan förhållanden 2071−2100 och 1961−1990 i %. Dessa kartor avser E/A2 och E/B2

24. Genomsnittlig förändring av tillrinningen till Mälaren enligt fyra klimatscenarier för perioden 20712100. Som jämförelse har perioderna 19641990 och 19912002 lagts in

25. Förändring av den genomsnittliga tillrinningen till Vänern enligt fyra klimatscenarier för perioden 20712100. Som jämförelse har perioden 19912002 lagts in

26. Räddningsverkets karteringar Sannolikhet Risk Räddnings-verkets karteringar av ras- och skred samt över-svämning Konsekvenser

27. Vardagsolyckor • drunkning • bränder • trafikolyckor • Storolyckor • flygolyckor • tågolyckor • olyckor med • farligt gods • Nationella katastrofer • kärntekniska olyckor • svåra kemikalieolyckor • stora dammbrott 27 Olycksrisker Frekvens Naturolyckor finns inom alla dessa kategorier vanliga ovanliga sällsynta Konsekvenser individer grupper samhället

28. Riskkostnad Kostnader Total riskkostnad Skyddskostnad Skadekostnad Skyddsnivå

29. Avvägning mellan olika intressen Säkerhet är ett viktigt allmänt intresse! Riksintresse Allmänt intresse Enskilda intressen

30. Lagar PBL Skall främja frihet, jämlikhet goda sociala förhållanden, god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor. MB Skall främja långsiktigt hållbar utveckling Människors hälsa och miljön skall skyddas LSO Syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

31. Miljöbalken och olyckor Miljöbalken kan inte ”förbjuda” olyckor men effekter av olyckor som orsakats av mänsklig verksamhet omfattas av miljöbalken Markstabilitet, nederbördsmängder och översvämning är faktorer som skall beaktas vid lokalisering, vid val av bästa teknik och utformning

32. Miljöbalkens hänsynsregler • Kunskapskravet • Försiktighetsprincipen • Bästa möjliga teknik • Bästa plats • Hushållning med resurser • Produktvalsprincipen • Skyldighet att avhjälpa skada • Stoppregeln

33. LSO och olyckor Lag om skydd mot olyckor omfattar bl.a. skyldighet för kommunen att förebygga olyckor som kan leda till räddningstjänstinsats (3 kap 1 §). Kommunen skall ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänst (3 kap). LSO befriar inte den enskilde från ansvar och kostnader vid olyckshändelser och för inte över ansvar och kostnader på det allmänna. Det allmänna skall hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan klarar av att bemästra en olyckssituation.

34. PBL och olyckor • Planering enligt PBL och bygglovgivning är ett kommunalt ansvar (1 kap 2 §). • Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet (2 kap 3 §). • Bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olyckor (2 kap 4§). • Prövning av markens lämplighet för byggande görs i detaljplan eller i bygglovet (5 kap 1 §, 8 kap 12 §). • Statlig överprövning av DP (12 kap 1 §)

35. Plan och bygglagen PBL Regionplan Identifiering av riskobjekt och skyddsobjekt Riskinventering Översiktsplan Riskvärdering Grovanalyser Detaljplan Riskanalyser Säkerhetsåtgärder

36. Krav på beslutsunderlag • Det är den beslutande myndigheten eller instansen som ansvarar för att beslutsunderlaget är tillräckligt. • För översiktliga kommunala beslut t.ex. Handlingsprogram enligt LSO och ÖP enligt PBL kan SRV:s karteringar användas för att identifiera och uppmärksamma risker med markstabilitet och höga vattenflöden. I dessa fall avgör kommunen vilken detaljeringsnivå som är nödvändig och för att underlaget tas fram.

37. Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner