Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna

1. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kultur och Fritid Innehållsförteckning Kultur och Fritid Traditioner

2. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kultur och fritid

3. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kultur och fritid • Den som vill lära känna ett nytt land stöter på • saker som kan verka märkliga därför att de är • obekanta. Dit hör • Kultur • Fritidssysselsättningar • Traditioner

4. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kultur Ordet kultur kan betyda många olika saker litteratur konst dans Teater/opera musik

5. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kultur Det här kan också vara kultur idrott laga mat läsa en bok måla en tavla sjungaen visa

6. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Fritid Fritid är den tid man inte arbetar eller går i skolan, den tid då man är ledig promenera vila följa med sina barn på aktiviteter sjunga i kör

7. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Organisationer och föreningar Det finns många föreningar och organisationer i Sverige. Man talar ofta om folkrörelser. Då menar man oftast organisationer som finns i hela landet och har många medlemmar. Folkrörelserna har många olika aktiviteter.

8. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Organisationer och föreningar • Några folkrörelser som har funnits länge är • Bildningsförbunden som ordnar studiecirklar • Idrottsrörelsen har träning och tävlingar • Frikyrkorna har gudstjänster • Miljörörelsen är en ganska ny folkrörelse som diskuterar olika miljöproblem

9. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Fritid Många lär sig nya saker på fritiden genom att gå en studiecirkel hos ett studieförbund eller gå en kurs på universitet eller högskola. Inför varje termin brukar studieförbunden ge ut kurskataloger och annonsera i dagspressen

10. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Fritid • De största studieförbunden är • ABF (Arbetarnas bildningsförbund) • Folkuniversitetet • Medborgarskolan • NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) • Sensus • Studiefrämjandet • Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle • Studieförbundet Vuxenskolan • SISU (Svenska idrottsrörelsens studieförbund)

11. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Idrottsförening Om man är intresserad av idrott finns det idrottsföreningar för de flesta intressen till exempel friidrott, innebandy, ridsport, bordtennis, fotboll och ishockey Om barnen är aktiva ställs det ofta krav på att föräldrarna hjälper till i föreningen så gott de kan. Det kan gälla allt från kaffekokning till styrelseuppdrag och att hjälpa till som ledare och tränare

12. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Hembygdsförening Om man är intresserad av att veta mer om platsen man bor på, kan man vända sig till hembygdsföreningen. Där forskar man om hembygdens historia och berättar om hur det var tidigare. Det finns också många invandrarföreningar. Många är medlemmar för att förmedla sin egen kultur vidare till sina barn.

13. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Organisationer och föreningar Kommunkontoret har information om vilka föreningar som finns i kommunen. Det brukar finnas listor med namn, adress och telefonnummer till alla registrerade föreningar. De flesta är registrerade, eftersom många föreningar kan få bidrag från kommunen för sin verksamhet.

14. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Frivilligorganisationer Frivilligorganisationer består av människor som frivilligt ger av sin tid och arbetar utan lön till exempel: Röda Korset En världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Målet är att lindra och förhindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Blå Stjärnan En förening för djurintresserade där målet är att ge kunskap om god djurvård och vara en mötesplats där man kan träffa likasinnade i alla åldrar.

15. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Bibliotek Bibliotek ska finnas i alla svenska kommuner. En kommun har oftast ett huvudbibliotek och någon eller några biblioteksfilialer För att även de som bor långt från ett bibliotek ska kunna låna böcker, har en del kommuner också en bokbuss Det är gratis att låna böcker, film och musik på de offentliga biblioteken, men det krävs lånekort.

16. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Museum I varje län finns ett länsmuseum, som ofta har en historisk avdelning och en konstavdelning. Där visas också tillfälliga utställningar. De större städerna har också egna konstmuseer och andra slags museer, till exempel tekniska, eller historiska. Sveriges nationella museer ligger i Stockholm, till exempel Nationalmuseum och Moderna Museet. Konst finner du också på andra museer och på gallerier och andra utställningslokaler. Särskilt om somrarna brukar det finnas många mindre utställningar runt om i landet.

17. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Länsmusik Länsmusiken, som finns i alla län, brukar ha en symfoniorkester och flera mindre ensembler som spelar på olika platser och ger skolkonserter De allra flesta kommuner har också en kommunalmusikskola. Där kan elever som går i grundskola och gymnasium lära sig spela instrument eller vidareutveckla sina kunskaper i musik. Det är för det mesta en avgift för undervisningen. Kyrkorna brukar erbjuda ett varierat musikliv.

18. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Länsteater I varje län brukar finnas en länsteatersom har en egen scen men också spelar på andra håll. Länsteatern spelar för både vuxna och barn och ger ibland skolföreställningar. Riksteaternär till för hela Sverige. Den har flera föreställningar som reser runt i hela landet. På det sättet kan du se teater även om du inte bor i en större stad. Många som bor i landsorten har Riksteatern som sin närmaste teater. Som i andra länder har Sverige också nationalscener i huvudstaden. De är Kungliga Operanoch Kungliga Dramatiska teatern, som oftast kallas Dramaten. Det händer att de gör gästspel ute i landet.

19. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kulturer - likheter ochskillnader Av Sveriges 9 miljoner invånare är 20 procent är födda i ett annat land, eller har minst en förälder som är född i ett annat land. Kulturkrockar, kulturkonflikter och kulturchocker är, och har varit ofrånkomliga. Kollisionen uppstår ju på grund av att olika människor med olika bakgrund, tankesätt, värderingar och förväntningar är i kontakt med varandra.

20. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kyrkor och samfund I Sverige råder religionsfrihet. Det betyder att olika religioner kan utövas här. Idag är många religioner från världens alla hörn representerade i Sverige.

21. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kyrkor och samfund Efter den 1 januari år 2000 finns det inte längre någon statskyrka i Sverige. Ända till dess föddes alla svenskar som medlemmar i Svenska kyrkan. Men år 2000 skildes kyrka och stat åt och Svenska kyrkan blev en fristående lutherskevangelisk kyrka. Svenska kyrkan har drygt 7 miljoner medlemmar.

22. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kyrkor och samfund Det är de 2 200 församlingarna som är kärnan i Svenska kyrkans verksamhet. Kyrkans medlemmar betalar en kyrkoavgift. I församlingen arbetar präster, diakoner, musiker, barnledare och andra med gudstjänster, körverksamhet, träffar för barn, ungdomar och pensionärer och andra aktiviteter. 75 procent av alla barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan och blir därmed medlemmar. När barnen kommer i tonåren kan de bli konfirmerade.

23. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Konfirmation Konfirmation innebär att ungdomar (klass 8) under en period får undervisning om kristendom och tro. En viktig del är samtal om mänskliga relationer privat och i samhället, om rätt och fel. Efter den här perioden hålls själva konfirmationen, som är en högtid där konfirmanden aktivt bekräftar sin kristna tro. Vad är meningen med livet? Vad är det att leva ett bra liv?

24. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kyrkor och samfund • Under 1800- och 1900-talet uppstod flera fria kyrkor i Sverige, i • protest mot den mäktiga statskyrkan. Olika grupper av kristna, • som inte tilläts uttrycka sin tro på det sätt de ville, skapade egna • sammanslutningar, som också kallas samfund. De fria kristna • samfunden kallas frikyrkor. • Exempel på samfund är: • Baptistsamfundet • Svenska kyrkan • Pingstkyrkan • Evangeliska Fosterlandsstiftelsen • Metodistkyrkan • Svenska Missionskyrkan • Jehovas vittnen

25. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Traditioner

26. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Traditioner i Sverige • Exempel på allmänna svenska traditioner • Sommar • Höst • Vinter • Vår • Födelsedagar • Mat

27. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Sommar • Sveriges Nationaldag • Midsommar • Kräftskiva • Surströmmingsfest

28. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Sveriges Nationaldag • Nationaldagen är en flaggdag • Dagen firas med folkdans, musik och tal • År 2005 var första året dagen firades som en helgdag

29. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Midsommar • Midsommarstången reses på midsommarafton (fredag) • Gemensam fest där man dansar runt stången • Dagen är som längst • Sill, potatis och brännvin • Dalarna har det mest kända midsommarfirandet

30. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kräftskiva • Det är en fest, där man äter kräftor, dricker brännvin, tänder färgade lyktor och har små hattar på huvudet • Kräftorna ska kokas i vatten och en del smaksätter med dill

31. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Surströmmingsfest • Vanligast i norra Sverige. • Surströmming är en jäst strömming, som finns i konservburkar • Den äts med kokt potatis och norrländskt tunnbröd • Surströmming luktar mycket starkt och många har svårt att klara lukten

32. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Höst Alla Helgons Dag

33. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Alla Helgons Dag • Infaller i slutet på oktober/början av november • Då tänker man särskilt på döda släktingar och vänner • Man går till deras gravar och sätter ljus på gravarna • Kvällen före Alla helgons dag, kan man se många små ljus på kyrkogårdarna • De senaste åren har det amerikanska Halloween-firandetblivit populärt i Sverige och ungdomar klär ut sig till häxor och skelett och tänder ljus i pumpor

34. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vinter • Advent • Luciadagen • Julen • Nyår • Trettondedag Jul • Tjugondag Knut • Semla • Fastlagssöndag

35. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Advent • I december månad är det advent • Man firar advent fyra söndagar före juldagen • Advent betyder ankomst – Jesus har kommit till jorden • I de flesta hem och på de flesta arbetsplatser, tänder man elektriska ljusstakar, som lyser upp i fönstren • Man kanske också har en vanlig adventsljusstake med fyra ljus

36. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Luciadagen • Luciadagenär mitt i advent, den 13 december och då kommer Lucia med sina tärnor och stjärngossar • I Sverige firar man Lucia därför att hon kommer med ljus men i den romersk-katolska kyrkan är hon ett helgon • Hon går till förskolor och skolor, pensionärshem, arbetsplatser, kyrkor och föreningar och sjunger julsånger och luciasånger

37. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Luciadagen Luciatåget bjuder ibland på kaffe, pepparkakor och lussekatter

38. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Julen • Julenär den största helgen i Sverige, kristendomen firar jul till minne av Jesu födelse. • Den 24 december är det julafton och då ger man varandra julklappar • De flesta har en gran inne med ljus och prydnadssaker • På julfesterna dansar man runt granen och sjunger olika sånglekar • Skinka, risgrynsgröt och syltor av griskött är vanlig julmat

39. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Julen • Tidigt på juldagens morgon har kyrkorna julotta, en särskild gudstjänst • För länge sedan åkte man släde efter hästar till julottan • I dag går många i stället i midnattsmässan, på natten mellan julaftonen och juldagen

40. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Nyår • Nyåretfirar svenskarna med fester och fyrverkerier • Andra religioner och kulturer kan ha sitt nyår och nyårsfirande andra tider på året

41. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Trettondedag Jul • Några dagar efter nyårsfirandet i januari, är det Trettondedag jul • Det är alltså tretton dagar efter julafton • Kyrkorna firar att de tre vise männen kom till Betlehem, där Jesus föddes

42. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Tjugondedag Knut • Tjugondedag Knut är tjugo dagar efter julafton • Knut har namnsdag • För att visa att julen verkligen är slut, kan man ha en sista fest, en julgransplundring • Man dansar kring granen för sista gången sedan tar man bort ljusen och alla sakerna från granen, och kastar ut den

43. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Semla eller Fettisdagsbulle • Tidigt på året kan man se en speciell bulle i mataffären • En slät vetebulle med lock på, fylld med grädde och mandelmassa • En del äter dem på tallrik med varm mjölk (hetvägg) • Enligt traditionen ska man inte äta semlor före fastan, men man kan köpa dem mycket tidigare

44. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Fastlagssöndag • Fastlagssöndagenär någon gång i februari – mars • Under den tiden säljer man björkris med fjädrar i som kallas fastlagsris eller påskris • Man ställer riset i vatten inomhus och när knopparna slår ut kan man tro på våren igen

45. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vår • Påsk • Sista april eller Valborg

46. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Påsk • Den kristna påskenhandlar om Jesu död och uppståndelse • Sista torsdagen före påsk kallas skärtorsdag då kyrkan talar om Jesus sista måltid med sina lärjungar • Därifrån kommer kyrkans nattvardsfirande då man delar bröd och vin med varandra

47. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Påsk • Skärtorsdagen har också en folklig tradition: påskkärringarna • De är utklädda barn, som går från hus till hus och säger: ”Glad påsk!” • Under påsken brukar många ge varandra påskägg • Dagen efter skärtorsdagen är långfredagen som är en helgdag och många affärer är stängda

48. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Sista april eller Valborg • Varje år, på kvällen den 30 april, firar vi Valborgsmässoafton • Vi samlas kring stora brasor, tittar på elden och sjunger sånger för att välkomna våren • Dagen efter är det 1:a maj, det är en stor dag för arbetarrörelsen och är en helgdag så många är lediga • Många samlas ute för att demonstrera och • visa regeringen vad • arbetarrörelsen vill

49. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Födelsedagar • Födelsedagar är viktiga i Sverige, särskilt för barnen • Föräldrarna ordnar ett kalas och barnets kamrater får komma och äta tårta, leka och ge presenter • Vuxna firar ofta jämna födelsedagar som till exempel 50 år med en större fest • Ofta firar man en arbetskamrat eller granne som fyller jämt genom att samla in pengar för att köpa en gemensam present

50. Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Mat • Svensk traditionell vardagsmat brukar kallas husmanskost • Grunden i husmanskosten är kött, fisk och rotfrukter • Många vanliga mataffärer säljer ”invandrade” livsmedel • Det finns också specialaffärer, till exempel för mat från Ostasien, Sydeuropa och Nordafrika • I de större städerna kan man köpa kött som är slaktat enligt judiska och muslimska traditioner