Förebyggande och främjande ungdomsarbete

1. Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR Göteborgs univeristet Bild: Pia Schmidtbauer

2. FoU - ”o”-balanserade verksamheter • Kunskapande genom • byggande • spridande • stödjande Några exempel: • KID – nätverk för kunskapsutveckling • Främjande pedagogik • Kampen för att bli Någon • Forskningsöversikt om GHB • Evidensbaserad praktik

3. Uppläggning • Prevention, teori och begrepp • Något om preventionsmetoder • Valmöjligheter

4. Prevention – området och begreppen

5. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell

6. Att förstå utvecklingsvägar

7. Motståndskraft Motståndskraft Hög risk Hög risk Hög risk 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap Framtiden går alltid lättare att förutsäga i efterhand

8. Bild från Håkan Stattin Risker i ungdomsåren Slutsats: Kraftig brottslighet i vuxen ålder föregås nästan alltid av problem under ungdomsåren Slutsats: En stor del av dem med anpassningsproblem i ungdomen utvecklar inte kriminalitet senare

9. Arv och miljö i samverkan Anti-socialt beteende Ingen Trolig Allvarlig Caspi et al, 2002 Misshandel, vanvård under barndom

10. Tidig debut för första berusning en indikation på problemutveckling(Stockholmselever i mars 2002) Bild: Knut Sundell

11. Förstärkande utvecklingsprocesser

12. Ungdomsoroligheter - tankemodell Socialt kitt - splittring Tillit eller uppdelning ”Vi och dom” Navigeringsstrategier individ/grupp : Revanscherande; alternativa

13. Prevention hänger samman med förutsägelse • Framtiden är alltid osäker • Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer respektive minskar risken för en viss utveckling • Faktorerna har olika betydelse för olika grupper • Ingen enskild faktor är utslagsgivande • Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast • Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare • Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent • Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent • I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem • Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

14. Bild: H. Stattin

15. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Bild: Knut Sundell

16. Elever i årskurs 9 som använt narkotika Bild: Knut Sundell

17. Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott Bild: Knut Sundell

18. Pojkar placerade på grund av beteendeproblem Från: Välfärdsbokslutet

19. Hur många klarar sig? Beror på vad man menar.... Bild: Vinnerljung

20. HATE Tolkar andra negativt Impuls- styrd Riskzonen Problematisk skolgång Kriminalitet Spännings- sökare Droger Empatisk Våld i familjen Skyddszonen Hög intelligens Relations- problem i familjen Inadekvata uppfostrings- metoder Optimist Hög bemästrings- förmåga Separationer Kamrater med problembeteende Låg SES Upplevs av andra som trevlig Social Missgynnat bostadsområde Prevention Kompisar i egna klassen Inga brott före 12 års ålder Resilience

21. Riskfaktorer • Individnivå • Dåliga skolprestationer • Brister verbala förmågan • Prestation under förmåga • Brister kognitiv utveckling • Hyperaktivitet • Hög grad aggressivitet • Kriminellt beteende • innan 12 år • Svårhanterligt temperament • Underkontroll • Oräddhet och spännings- • sökande • Bristande empati • Neuropsykologiska brister • Tidig alkohol- och drog- • användning • Familjenivå • Hårda bestraffnings- • metoder • Barnmisshandel • Bevittnat våld • Tvingande samspel • Bristande tillsyn • Separationer från • föräldrarna • Hög grad konflikter • i hemmet • Bristfällig kvalitet • föräldra-barnrelation • Förälders missbruk • Förälders psykiska sjukdom • Förälders kriminalitet • Låg socioekonomisk status • Närsamhällesnivå • Exponeras för våld • Avvikande kompisar • Missgynnat bostadsområde

22. Skyddande faktorer • Social kompetens • Social mognad • Stabila emotioner • Stabilt temperament • Hög grad psykisk energi • Gott självförtroende • God intellektuell kapacitet • God problemlösningsförmåga • Positiv och aktiv i skolarbetet • Positiv attityd • Optimism • Tillförsikt • Nyfikenhet • Nära relationer • Undviker negativa kamrater • Beskrivs positivt av andra • Utåtriktad • Låg grad spänningssökande • God föräldrarelation präglad • av närhet och värme • God föräldratillsyn • Familj med färre än fyra barn • Hög socioekonomisk status • Stöttande nätverk

23. Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till belöning och motivation Kommunikation i familjen Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösnings- förmåga Attityder Belöningssystem Alkohol, droger Känsloliv Motivation Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer

24. Prevention – ett sätt att bygga kapacitet Stärk mening Generositet Stärk egenkraft Stärk tillit Självständighet Tillhörighet Skicklighet ”mastery” Stärk talang Brendtro & Larson, 2005

25. Stärkande arbete Benard, 2004

26. De som klarar svårigheter bättre… • upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence) • har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking) • har en positiv självsyn (self regard) • upplever förändringar som något positivt (challenge, openness) • tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control) • upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy) • gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control) • kan hantera aggressiva känslor (irritability control) • hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control) • känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support) • har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter (”realistic” perception) Text frånHåkanStattin

27. Motståndskraft Benard, 2004

28. Preventionsområden Simskola för alla Protektiva insatser Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Död Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström

29. Sekundärt Primärt Tertiärt

30. Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention

31. Det finns fler… Generellt förebyggande Allmänt förebyggande Strukturinriktat arbete Situationell prevention Utvecklingsorienterad prevention Social prevention Rättsskipningsstrategi Samhällsinriktad prevention

32. Reflektion • Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert arbete? • Vad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur?

33. Vad kan man satsa på? En tumregel… Ta dem på bar gärning! … när de gör något bra…

34. Lönar sig förebyggande arbete? Utanförskapets prislapp • Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner • Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – 1 600 tkr • Produktionsförluster/år: 300 tkr • Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…) • Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader

35. Lönar sig förebyggande arbete? ”Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr” ”Räcker med att lyckas till några få procent” (Nilsson & Wadeskog, 2008) Men då är det viktigt att inte förvärra…” Preventionspotential

36. Viktiga gemensamma faktorer i förändringsarbete • Trovärdiga vägar • Understödja hopp • Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig • Understödjande sociala sammanhang • Yrkesskicklighet hos behandlare • Hållbar allians för förändring, • Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss period och för vissa ändamål • Tilltro till den egna modellen • Tilltro till behandlare • Någon form av sammanhållande rational i behandlingen • Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, 2001. The GreatPsychotherapyDebate.

37. Skam och stolthet – drivande emotioner Separerande språk Sammanbindande språk Uppmuntrande Berömmande Uppmärksammande Bekräftande Uppskattande Öppna frågor Aktivt lyssnande • ”Elderly speak”/babyspråk • Predikande • Hotande • Dömande • Snokande • Kategoriserande • Skuld-/skambeläggnade Efter Bengt Starrin

38. Evidensbaserad forskning om metoder Sammanställt och design av Knut Sundell

39. Effektiv alkohol- och drogprevention • Inget program handlade bara om ANT • Tränar sociala förmågor etc • Tillfällen för övning och rollspel • Involverade flera än barnet • Strukturerade (steg-för-steg) • Matchning • Omfattar existerande nätverk • Hela programmet implementeras • Utbildning av utbildare Sammanställt av Knut Sundell efter SAMHSA, 2002

40. Stöd och behandlingsinsatserExempel: effekter vid insatser för ungdomar som begått brott Andershed & Andershed; 2010

41. Prevention avseende ungdomar • Program vanligen mer utvecklade för familjer • Tvärtemot vad man tror så backar föräldrar undan istället för att öka kontroll. • Särskilt tydligt och problematiskt när kommunikationen inte fungerat tidigare • Rädda för att förlora det man har • Särskilt svårt att kommunicera med barn som är aggressiva eller stänger ute föräldrar • Målet är att barnet självmant ska vilja involvera sina föräldrar och känna tillit till att reaktionerna blir stödjande • Bör tillhandahålla korrekt information till föräldrar om ungdomars utveckling, • utbilda föräldrar i icke-tvingande (non-coercive) tekniker att hantera ungdomar, • öka kommunikation, problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen, samt • engagera familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang. Efter: Håkan Stattin

42. Samhällsinriktad prevention • Vanliga komponenter: • Skapa allianser mellan offentliga resurser och krafter i civilsamhälle och näringsliv • Begränsa tillgång till alkohol och droger • Erbjud ungdomar kunskaps- och färdighetstränande program • Stärk ungdomars anknytning till goda sociala sammanhang (skola, föreningsliv et c)

43. Fritiden – ett viktigt preventionsområde Kan fungera skyddande genom att erbjuda Kan vara en risk genom Negativt kamratumgänge Gängbildning Brottstillfällen Drogtillgång Ostrukturerad tillvaro • Samarbete • Utmaningar • Delaktighet • Kapacitetshöjning • Kontakt med vuxna och kamrater • Hur skapar vi goda möjligheter för att ungdomar får en positiv fritid?

44. Communities That Care • Samla tjänstemän av betydelse för lokalsamhällets utveckling • Styrgrupp utses • Programkoordinator utses • Analys/bedömning av områdets ”risk och skyddsprofil” • Bedömning av vilka luckor som finns i befintliga program/åtgärder • Val av problemområde och målsättning

45. Utgångsfrågor för utveckling av gemensamt arbete • Vad är problemen i ert område? • Finns enighet kring problemen? • Vilket är målet som man kan enas om? • Vilka styrkor finns i området? • Vilka krafter bör man knyta till sig i förändringsarbetet? • Finns goda möjligheter för ungdomar att känna ansvar, tillhörighet och finns möjlighet till positiva aktiviteter? • Finns positiva förebilder och hur minskar man destruktiva smittoeffekter? • Hur vet vi om vi lyckas och är på rätt väg – finns möjlighet till mätning?

46. Tre valmöjligheter… • En studie om ett utvecklingsarbete av uppsökande och förebyggande arbete i Göteborg • Att starta och driva utvecklingsarbete • Att samverka kring barn och unga

47. Tryggare Tynnered – ett sökande ungdomsarbete • En idéstyrd satsning • Bakgrund från tidigare ungdomsarbete • Engagerade politiker • Eget kapital • Sex anställda och en chef • Främjande förhållningssätt • Förändra den lokala ungdomskulturen • Utveckla samverkan • Påverka befintligt ungdomsarbete

48. Tryggare Tynnereds idé och uppdrag Mål • Att genom ett förebyggande arbete främja en lugn och trygg miljö i Tynnered för alla • Att motverka förekomsten av ungdomsrelaterad kriminalitet • Att vända utvecklingen för ungdomar i riskzon för kriminalitet • Att förhindra nyrekrytering till kriminalitet och till kriminella organisationer Målgrupp • Ungdomar som riskerar att misslyckas i skola, fastna i arbetslöshet, hamna i brottslighet och därigenom etablera en kriminell identitet.

49. Den preventiva idén

50. Idén i praktiken