Konferensen

1. Konferensen • Mycket energi ! • Öppen atmosfär • Mångdisciplinärt • Diskussion – lyssnande - delaktighet • Ett nytt forskningsområde rymmer alltid en mångfald av metoder och angreppssätt

2. Vårdarkitektur (brett definierad) är underutnyttjad inom sjukvården • Uppenbart att den fysiska planeringen (byggnader, lokaler, inredning) utgör en viktig dimension av vårdsystemet • Traditionellt ”underutnyttjad” kunskap – dessutom är den i snabb tillväxt, vilket konferensen visat • Hela vården (som komplext kunskapssystem) kan har stor glädje av bidrag från detta område

3. Vårdens arkitektur… • Ett viktigt perspektiv utifrån – ni stimulerar vårdexperterna att definiera mål och hur man mäter dessa • Strukturering av hur kunskapsmassan i form av program/metoder för bygg/planeringsprocessen. Flera viktiga ”modeller/metoder” presenterades och diskuterades

4. Challenges for health services and society Befolkningen åldras Förväntad dubblering av antalet personer över 65 år mellan 1999-2020 The ”age quake”

5. Scientificdisciplinesofimportance for more precise health management, examples • Architecture • Public health • Epidemiology • Health economics • Medical Sociology • Management, organization • Public policy • Gender • Logistics • Informatics • Ethics • Implementation, translation research

6. Områden som täcktes på konferensen • Arkitektur som kunskapsområden och profession (viktig diskussion i relation till ”evidence based architecture”) • Design – utveckling som särskilt område ? • Planerings/struktureringsmetoder för att samla alla aktörer och element i byggprocessen (”participatory planning”) • Applikation inom specifika områden – intensivvård, högteknologi, psykiatri, äldrevård

7. Observationer • Norden har mycket att erbjuda internationellt – framförallt hur dess bidrag är inkluderade i planeringen • Byggande, utrustning och dess finansiering – en del av det ”medicinindustriella komplexet”. Mycket pengar, mycket intressen! • Professionellt oberoende och forskningskoppling är viktiga delar i väl fungerande system

8. Observationer… • ”Värdeskapande” – nytt intressant begrepp • ”Evidensbaserad” arkitektur likaså – skillnader/likheter med ”evidensbaserad vård” • En rad intressanta tillämpningar – ökad detaljkunskap kring belysning, färg, form etc

9. Spår om äldres boende och vård • Forskare från Nederländerna, Italien, Danmark, Finland och 5 svenska universitet. 9 ”papers” med många olika ämnen: • Studier i befintliga miljöer för äldre, -3st, • utvecklande av verktyg eller instrument för att mäta kvaliteter (2st totalt) • om arkitekttävlingar, - 2 st • om belysning och bländning hos glaukom-patienter • om Nätverksteori som utgångspunkt för att utvärdera särskilda boenden • om äldres boende i Kina • samt om vård i privata bostäder.

10. Några frågor att fortsätta med, kanske i form av Verkstad, med mer tid att fördjupa diskussionerna: • Erfarna arkitekters kunskaper – hur kan vi göra vårt kunnande synligt och våra metoder möjliga att förstå för andra discipliner? • Innovationerna – hur åstadkommer vi nytänkande? • Vad behöver vi tänka nytt i bostadsplanering när vården flyttar in? • Hemlikhet som begrepp – ifrågasätts i gemensamma lokaler för äldre – vems hem? Idag äldre allmogestil – vem har sitt hem så? Så privat att det blir ovälkomnande?

11. Roger Ulrich • Krympande investeringar i vårdbyggnader i Europa. Norden undantaget • Fortsatt stora investeringar i USA, Kanada, Kina, Australien mm • EBD kunskap ett krav för anbud i USA + Kanada. • Europa fortfarande inte där.

12. Zofia Rybkowski • Hur kan man skapa en effektivare planerings- och byggprocess så att de ökade kvaliteter som EBD pekar på förverkligas i investeringsfasen? • Value Target Design

13. Mikael Elam • Nya Bild och interventionscentrum på Sahlgrenska. • Behov av att skapa mötesplatser. • Läkarprofessionens svar på snabb förändringsprocess tenderar vara att de sluter sig inne. • Planeringsprocessen för nybyggnad kan där, om rätt utförd, utgöra en arena.

14. Hennu Kjisik • Helande arkitektur – inget nytt! • Vårdens arkitektur lyckas inte kvalificera sig till att publiceras i de stora arkitekturtidskrifterna. • I PQ mm krävs att man har stor erfarenhet av vårdbyggnader = man utesluter mindre och nya duktiga kontor. • Historiskt har många vårdbyggnader som vi idag anser vara av hög kvalitet har ritats som första vårdprojekt av många unga kontor.

15. Pauline Mourits • Hur förhindrar man att dementa patienter rymmer i öppna boenden? • Hemlig miljö med dolda flyktvägar har visat sig verkningsfullt.

16. Helina Kotalainen • VR som planeringsverktyg vid brukarmedverkan. • Mycket goda erfarenheter vid planering av mottagningsrum, vårdrum och en akutmottagning.

17. Daniel Koch • Hur rör man sig i vårdlokaler? Exempel Huddinge. • Primära och sekundära effekter. • Den rumsliga strukturen dirigerar spontana möten. • Decentraliserade funktioner skapar lägre grad av visuell kontakt och färre spontana mötesmöjligheter.

18. Peter Johansson • Värdedrivet IT system i tidiga skeden = PTS • PTS lyckades med att: • Fånga krav • Kommunikation och information • Skapa en gemensam bild hos deltagarna • Effektivisera processen • Utnyttja standardens fördelar • Benchmarking och kunskapsutbyte • Lyckades dock mindre bra med att diskutera olika alternativa lösningar

19. Marie Elf • Utvärdering av ett instrument för att granska program i tidiga skeden. • Stödja evidensbasering • Ta hänsyn till vårdens kvalitetskriterier. • Lyckades skapa fokus på personcentrerad vård

20. Saipedeh Olausson • IVA- rum i Borås • IVA delirium och vårdarkitektur • Tidigare teori – för lite intryck inte bra, därför bla klocka + konst • Ny teori – göm teknik och sladdar mm och tillför utblick mot natur, dagsljus mm

21. Roger Ulrich et al • Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård. • Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. • Mer än en tredjedel (37 %) av dessa resulterade i fysisk skada på personal. • I Sverige beräknas 85 % av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär och 57 % har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.

22. Roger Ulrich et al • Enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet , tillgång till trädgård, en dämpad ljudmiljö samt flyttbara möbler i dagrum mm. • I jämförelse med den tidigare äldre anläggningen och en kontrollanläggning har tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskat med 21 % respektive 44 %.