1 / 23

Skolan som risk- och skyddsfaktor Göteborg – 9 Februari - 2012 Martin Hugo

Skolan som risk- och skyddsfaktor Göteborg – 9 Februari - 2012 Martin Hugo. Skolan har aldrig varit så viktig som idag ! Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i en problematisk livssituation med: Arbetslöshet

mikel
Download Presentation

Skolan som risk- och skyddsfaktor Göteborg – 9 Februari - 2012 Martin Hugo

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Skolan som risk- och skyddsfaktor Göteborg – 9 Februari - 2012Martin Hugo

  2. Skolanharaldrigvaritsåviktigsomidag ! Ettdåligtmeritvärdeiavgångsbetygetiårskurs 9ärdetstarkasteenskildasambandetförattriskeraatthamnai en problematisklivssituation med: • Arbetslöshet • Psykiskohälsa • Självskadebetende • Drogmissbruk • Kriminalitet Social Rapport 2010(Socialstyrelsen, 2010)

  3. Arbetsmarknadenför 16-åringar försvannislutetav 1990-talet. • Idagfinnsdetingetannatalternativänattgåiskolanfrånatt man är 6-19 år. • Det innebär att barn och ungdomar som misslyckas i skolan befinner sig i en betydligt svårare och mer utsatt situation idag. • Problematiska uppväxtvillkor innebär oftare att mötet med barnens/ungdomarnas livsvärld och skolans normer och struktur kolliderar. • Nyckeln för att dessa barn/ungdomar ska kunna lyckas är ett bra och genomtänkt samarbete mellan bl.a skola, socialtjänst och polis.

  4. Den grundläggande orsaken till att elever inte når grundskolans mål är inte att de har för låg intelligens eller att lärare i skolan inte har kontrollerat deras kunskaper tillräckligt ofta! • Det stora problemet är att många av dessa elever har tappat förtroendet för skolan och inte upplever att de kan lära sig meningsfulla saker i skolan.

  5. Avgörande för att skoltrötta elever ändrar sin negativa inställning till skolan: • Mellanmänskliga relationer • Ett innehåll som elever upplever är på riktigt • En upplevelse av delaktighet

  6. Dethärblirjukanonbra (Lärare) • Jaförfaan (Elev) • Du ärsnartklar med kursen (Lärare) • Vaddåförjävlakurs…detfinnsvälingenkursförsånthär (Elev) • Jo då…kollahär…(Lärarenvisarkursplanen) • Åhfaan…det hade jag ingenaningom (Elev) • Du ärnästanklar med hela den härkursenigjutning nu (Lärare) - Detvarsom fan (Elev)

  7. En fragmentariskochsplittradskolgång: “Frånettan till sexansågick jag till skolanvarje dag…sennär jag flyttade till XXXX ochgickisjuansåblevdetkatastrofeftertvåmånader. Jag gickinteiskolan alls. Senfick jag gåomsjuan…men dågick jag inte till skolan alls. Senflyttade jag till… XXXX iåttan, till fosterfamilj…sågick jag halva sjuandärochhelaåttan…senflyttade jag tillbaka till XXXX ochdärbörjade jag nianochsengickdettvåmånaderochsååkte jag in här.” (Elev 21)

  8. Utanförskapochmarginalisering: ”När jag gickfrånettan till sexansågick jag ispecialklass. Detvar jag och fem andraeleverochtre, fyralärare. […] Dom placerademigi en litenklasshelatidenbaraförattdomtroddeatt man hade problem. Så man fickgåispecialklasser med mindrelärareochmindre folk helatiden. Men nu såvisadedetju sig att jag hade ADHD ochkoncentrationssvårigheter. […] Jag tyckerattskolanharageratmycketfelfrånbörjan. Iställetförattbaraplacera en ispecialklassdirektsåskulle man kunnatagitredapåvaddetvar man behövdehjälp med…Fan jag hargåttispecialgruppsen jag gickiettan…jag harfåttsärbehandlingiskolanihela mitt livfrånatt jag gickiförskolan till nu…jag hargåttispecialgrupperhelatiden. ” (Elev 7)

  9. ADAD-intervjuer angående skolbakgrund för dem som tvångsomhändertas enligt LVU & LSU: • 50 % har fått kontinuerlig specialundervisning. • 44 % har varit avstängda från undervisning under längre perioder. • 20 % har gått om minst en årskurs i grundskolan. • 10 % har gått i särskola. • De flesta har ofullständiga grundskolebetyg. • Det finns en överrepresentation av ungdomar med diagnoser av olika slag

  10. Vidinskrivningsintervjuernapoängterar en storandelavungdomarnaatt de behöverhjälp med attförbättra sin skolsituation. Har du ingen formell utbildning, ingen anställningsbarhet inom ett praktiskt yrke och inget socialt skyddsnät så är återfalls-frekvensen mycket hög efter utskrivning.

  11. Några fakta om SiS särskilda ungdomshem: • SiS tog över anvaret för dessa ungdomar i början av 90-talet. • Det finns 30 särskilda ungdomshem i Sverige. - cirka 700 ungdomar inskrivna. - 40 % är 15 år eller yngre. - 44 % är 16-17 år. - 16 % är 18 år eller äldre. - 1/3 är flickor och 2/3 är pojkar. • De är tvångsomhändertagna enligt LVU & LSU.

  12. Varierande vistelsetid: - LVU, 145 dagar /genomsnittlig vistelsetid - LSU, Maxstraffet är 4 år. Genomsnittlig vistelsetid är 8 månader för flickor och 9 månader för pojkar. • Det finns låsta och öppna ungdomshem, akutavdelningar, utredningsavdelningar, utslussningsavdelningar och hem enbart för dem som begått sexualbrott. • Barnen/ungdomarna har rätt till behandling & skolgång under sin vistelsetid.

  13. Förstamötet med Elin 13 år: • Ärdet du somärforskareochvetenskapsmanochsomskaskrivaomoss? • Ja • Va…ärdetverkligen du?...Ärdetsant?...Jag troddeatt du skulle ha glasögonochtypkostymochsitta med enabenetöverdetandra…

  14. Arvid 17 år: (Flera år på LSU för inbrott och grov misshandel) • Normala hemförhållanden i mindre stad. • Hade inga betyg från grundskolan. • Har inga specifika inlärningsproblem. • Upplevde högstadiet som totalt meningslöst och skolkade mycket. • Inget överdrivet missbruk. • Läste in hela högstadiet inom SiS skolverksamhet på 14 månader och är nu i fas på el-programmet. • Tycker SiS skola är den bästa han har gått i. • Vill bli elektriker och fixar ”öppen” praktik kanonbra!

  15. David 20 år:( Lång LSU-dom för knivdråp) • Växte upp ensam med mamma och syskon i tuff förort i en av Sveriges största städer. • Har knappt varit i skolan sedan årskurs 4. • Inga grundskolebetyg när han kom till SiS. • Särskoleplacerad. • Har rökt mycket cannabis sedan han var 13 år. • Har klarat många betyg inom SiS skolverksamhet inom ramen för Grundsär & Gymnasiesär. • Tycker SiS skola är den bästa han har gått i. • Vill bli kock.

  16. Bengt 16 år: (sitter på LVU – Var ska han vara?) • Har aldrig haft ett riktigt hem!!! • Flyttats runt mellan olika fosterhem sedan han var bebis. • Inget socialt skyddsnät. Endast sporadisk kontakt med farmor och en syster. • Inga specifika inlärningsproblem. • Aggressiv mot omgivningen – Bor ensam. • Klarade snabbt hela grundskolan inom SiS. • Tycker SiS skola är den bästa han har gått i.

  17. Chatrin 15 år:(LVU- missbruk & självskadebeteende) • Uppväxt i en familj med tungt narkotika-missbruk i tuff storstadsförort. • Koncentrationsproblem. • Har ändå klarat det mesta av grundskolan utom ett par ämnen innan hon kom till SiS. • Läser framförallt grundskolans matematik och No. • Skär sig och har gjort flera självmordsförsök. • Tycker skolan är ok inom SiS.

  18. Fia 15 år: (LVU- missbruk & självskadebeteende) • Har tagit hand om sin mamma som är alkoholist och tre yngre syskon sedan hon var 10 år. • Hög frånvaro hela grundskolan p.g.a detta. • Dyslexi. • Läser grundskolan inom SiS. • Tycker skolan är ok inom SiS. • Skär sig i armarna, har gjort självmordsförsök. • Vill jobba med hundar.

  19. Micke 20 år: (LVU – Tungt Missbruk & inbrott) • Hyfsat normala hemförhållanden i liten stad. • Har aldrig känt sig hemma i skolan, var stökig och livlig enligt honom själv. (”Klassens Pajas”) • ADHD – Men har egentligen inte haft svårt för att lära sig. • Började med amfetamin när han var 13 år. Blev snabbt sprutnarkoman. • Gick de sista två åren i grundskolan på IV, och klarade godkänt trots att han gick på amfetamin. • Var nära att dö av en överdos metaamfetamin och skrev in sig själv för avgiftning när han var 16 år. • Läser mekanisk verkstad och har klarat de flesta kurser inom svets. Vill bli svetsare i framtiden.

  20. Reflektion: • Jag tycker väldigt mycket om de här människorna och de möten jag har med dem. Man blir känslomässigt engagerad och är oftast glad och ledsen samtidigt. Jag kommer ihåg alla som jag har gjort djupintervjuer med väldigt tydligt. • Många av de här ungdomarna framträder trots sin bakgrund och sina diagnoser som medmänniskor som skulle kunna lyckas.

  21. Mångaav de härbarnen/ungdomarnaär “experter” påattläsaavvuxna! • En majoritetavdemärminstlikaintelligentasom du själv! • Olikavuxna/yrkeskategorierhardelvisolika roller imötet med ungdomarna. • Oavsettyrkeskategoritillhörighetsåärdittförhållningssättoch din socialakompetensimötet med ungdomarnaavgörandefördinamöjligheterattkunnapåverkaungdomarna I “rätt” riktning.

  22. Om någon vill läsa mer…………. • Liv och Lärande i gymnasieskolan (Hugo, 2007) (Doktorsavhandling som finns för gratis nerladdning på skolporten.com) • Dags att tänka om! (Hugo, 2009) (Debattartikel i Pedagogiska magasinet november, 2009:nr 4) • Forskning och lärande i klassrummet måste vara på riktigt (Hugo, 2010) (Kapitel i boken Lärande och Bildning i en globaliserad värld (Hugo & Segolsson (Red), Studentlitteratur) • Skolverksamheten inom SiS2009 (Hugo, 2010) (Allmän SiS-rapport 2010:4) • När skolans lärande saknar mening (Hugo, 2011) (Artikel i Pedagogiska magasinet, 2011: nr 2) • Från motstånd till framgång – Att motivera när ingen motivation finns (Hugo, 2011) (Liber)

More Related