Programansvarigas Nätverksträff 13 februari 2012

1. Programansvarigas Nätverksträff 13 februari 2012 Välkomna!

2. Presentation av utredning om ansvar och mandat hos PA och GA Joakim Lilliesköld, PA och GA, EES Medförfattare till rapporten

3. Översyn av arbetsuppgifter för GA och PA – Rapport från arbetsgrupp • ArbetsgruppenSara Naumann CHE (sammankallande), Anders Wörman ABE, Hedvig Kjellström CSC, Joakim Lilliesköld EES, Anders Sjögren ICT, Helene Rune SCI, Margareta Karlsson UF/UTA, Johan Alvfors THS, Johan Kvastad THS • Nuläge • Samtliga skolor har GA och PA • Samtliga skolor har utbildningskansli el. motsvarande • Formerna för inflytande från studenter, lärare o avnämare varierar

4. Synpunkter, utmaningar, problem • PA:s roll behöver bli tydligare • Tydligt beställarmandat för att kunna arbeta med programutveckling, med större inflytande på kursutveckling och genomförande • GA kan behöva delegera uppgifter till PA • Civilingenjörsprogram där avslutande masterprogram finns vid en annan skola – Vem har ansvar? • Formella krav för GA och PA saknas

5. Förslag till arbetsfördelning • GA bör ha ett övergripande ansvar på skolan för utbildning på grund- och avancerad nivå • Kontakter med KTH:s ledning och andra skolor i frågor som rör utbildning på grund- och avancerad nivå • Kontakter och information inom skolan • Skolans utbildningsprogram och kurser • Skolans systematiska kvalitetsarbete • Strategi för studentrekrytering • Ansvar för utbildningens internationalisering och samverkan med omgivande samhället • Huvudområdesansvar

6. Förslag till arbetsfördelning, forts. • Ansvar och arbetsuppgifter för PA • Kontakter och information inom programmet • Programmets kvalitetsutveckling • Programmets genomförande • Mottagning av nya studenter och akademisk introduktion • Utvärdera och främja programmets genomströmning • Studentrekrytering till programmet

7. Förslag till förändringar i besluts- och delegationsordningen, samt möjlighet till vidaredelegation • Förändringar av beslutande från skolchef till GA • Programplaner, läsårsplaner, kursplanerVarför?GA bör ha kvalitets- och utförandeansvar för skolans utbildningar • Möjlighet för GA att delegera flera beslut som rör enskild students väg genom program till PA • Tillgodoräknande av reell kompetens och del av utbildning • Besluta om studieuppehåll • Tillstyrka ansökan om examen • Beslut om ”Learning Agreement” för utresande stud.

8. Övrigt • Strategier för utveckling av skolornas utbildning och program ska redovisas • Delegationer ska redovisas • Klar definition av PA:s ansvar, särskilt viktigt med tanke på 3+2-strukturen • Student- och avnämarinflytande

9. Arbetsuppgifter för funktionsansvarig utbildningsadministration – Rapport från arbetsgrupp • ArbetsgruppenCarl-Mikael Zetterling ICT, Joakim Lilliesköld EES, Johanna Stellan ABE, Marie Larsson CHE-BIO, Margareta Karlsson UF/UTA (sammankallande) • Likheter och skillnader mellan skolor • Ansvar för uppgifter som rör studerande på grund- och avancerad nivå på de sammanhållna utbildningarna • Masterprogram, kursadministration, utbildning på forskarnivå

10. Arbetsgruppens förslag • Funktionsansvaret är en länk mot andra skolor, mot KTH:s förvaltning och ledning, inom skolan på samtliga nivåer • Funktionsansvaret bör omfatta samtliga utbildningsnivåer • Stöd till skolans akademiska företrädare • Ansvarar för korrekt handläggning av ärenden och därmed korrekt myndighetsutövning • Verka för samsyn mellan KTH:s skolor i studerandeärenden • Grundläggande kunskap om administrativa stödsystem relevanta för utbildning

11. Grund- och avancerad nivå • Rekrytering • Antagning • Mottagning (i samarbete med studentsektionerna) • Uppföljning, genomströmning, statistik • Information till studenter • Utbytesstudier • Examen • Programplaner • Läsårsplaner • Kursomgångar, schema • Kursadministration

12. Forskarnivå • Antagning • Uppföljning, inkl. ISP, aktivitet och försörjning • Examination • Examen • Program- och kursplaner

13. Övrigt • Budget • Årsredovisning • Stödsystem inom utbildning • Handläggning av beslut

14. Slutligen • Den funktionsansvarige kommer genom sitt breda ansvarsområde att besitta kunskap och kompetens som är viktig för skolan i planeringen av verksamheten • Det är en fördel om funktionsansvaret kan organiseras så att den funktionsansvarige får arbetsledaransvar för övrig personal inom utbildningsadministrationen på skolan • Vi föreslår att förkortningen för funktionen blir UFA

15. PA som strateg, visionär, ledare och problemlösare Leif Kari, tidigare PA på Teknisk Fysik

16. Se Leifs slides på separat dokument

17. Diskussion runt borden • Strategier • Visioner • Ledarskap • Problemlösning • Dela erfarenheter runt borden och sammanställ en presentation inför hela gruppen om era olika exempel på ledarroller och strategier för programutveckling • Vad vill ni utveckla och förbättra när det gäller er roll?

18. Projektet Matematikens Utveckling Mats Boij, GA, SCI Avdelningen för Matematik

19. Se Mats slides på separat dokument

20. Diskussionsfrågor att ta med till lunchen • På vilket sätt kan matematiken bli mer relevant för ditt program? • Hur kan vi stimulera studenterna att använda och utveckla sina matematikkunskaper? • Hur kan vi synliggöra och befästa matematik-kunskaper i övriga ämnen?

21. Utbildningsutskottets EAE-uppföljning Leif Kari

22. Peer review för uppföljning och stöd • Fakultetsrådet har ett övergripande ansvar för frågor som rör kvalitet i utbildningen på KTH • UU har fått i uppdrag att följa upp viktiga EAE-frågor • Historiskt har KTH varit bra på att starta och genomföra projekt – uppföljning däremot en svaghet • UU har också en stödjande roll • UU har valt en peerreview-modell för uppföljningen

23. UU:s uppföljningsmöten under våren • Skolchef, GA och vissa PA deltar • Skolorna svarar på UU:s frågor i förväg • Generella • Skolspecifika • Programspecifika • 40 min per skola för att diskutera skolornas svar och EAE-underlaget • Mötet leds av en ordförande från UU (alternerande)

24. Läsgrupper UU:s EAE-uppföljning

25. Nästa steg UU ska rapportera till FR • Slutsatser från uppföljningsmöten • Ev. rekommendationer till beslut (FR eller rektor) UU stöd i kontinuerlig programutveckling

26. Högskoleverkets utvärdering Sara Karlsson

27. Högskoleverkets nuvarande utvärderingsmodell • Bygger på ökad autonomi för universitet och högskolor • Fokus på resultat • Grund för en liten del av regeringens resurstilldelning • Kvalitetsbaserad resurstilldelning • Högsta kvalitetsomdömet • Antal examina är beräkningsgrund

28. KTH:s utbildningar utvärderas i omgång 4 Högskoleverkets preliminära tidplan 2012 mars-maj: rekrytering av bedömare september: upptaktsmöte september: inlämning av examensarbeten november: inlämning av självvärderingar 2013 februari-mars: intervjuer/platsbesök maj: UK-beslut KTH har lämnat förslag på bedömare

29. Utvärdering på examen • Högskoleverket utvärderar utbildningar enligt den nationella examensordningen, inte våra lokala program. • Civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen delas dock upp i inriktningar (= sektorns önskemål). • Generella examina utvärderas efter huvudområden. OBS!

30. På KTH utvärderar Högskoleverket med andra ord: • Arkitektexamen • Civilingenjörsexamen • dess 16 inriktningar • Högskoleingenjörsexamen • dess 8 inriktningar • Kandidatexamen • inrättade huvudområden (arkitektur, teknik) • Magisterexamen • inrättade huvudområden (18 st.) • Masterexamen • inrättade huvudområden (18 st.) Nytt besked från Högskoleverket: Om examensarbetena är totalt färre än 5 från de senaste 3 åren ingår utbildningen inte i utvärderingen.

31. Fyra underlag i utvärderingen • Studenternas självständiga arbeten (examensarbeten) • Lärosätets självvärdering • Enkäter till tidigare studenter (skickas ut av Högskoleverket) • Studenternas erfarenheter (intervjuer) Platsbesök i någon form ingår

32. Examensarbeten • Avidentifierat och slumpat urval granskas • Högst 24 och minst 5 arbeten bedöms per utbildning • Ingen överprövning av betyg Högskoleverket: I omgång 4 granskas examensarbeten från ht 2011 och fram till upptaktsmötet

33. Självvärdering 20 sidor generell examen 30 sidor yrkesexamen • Måluppfyllelse i relation till de utvalda examensmålen • Utbildningens förutsättningar (i första hand lärarkompetens) • Andra förhållanden • Högskoleverket: Måluppfyllelse ska beläggas med ”verifikat”, t.ex. • Sammanställningar och analyser av olika arbeten och uppgifter som studenterna genomfört, t.ex. uppsatser, projektarbeten eller laborationsrapporter. Egna analyser av examensarbeten. • Sammanställningar och analyser av examinationsuppgifter och -frågor. • Resultat från utvärderingar och uppföljningar av olika slag, t.ex. resultat från kursvärderingar, programutvärderingar, terminsutvärderingar, huvudområdesutvärderingar eller alumnuppföljningar. • Beskrivningar och analyser av hur kursmålen, undervisningen, undervisningsmaterialet och examinationen är kopplade till varandra för att studenterna ska nå respektive examensmål. • Beskrivningar och analyser av hur flera kurser bygger på varandra för att studenterna ska nå ett examensmål eller dess delar.

34. Examensarbetets kvalitet Anna-Karin Högfeldt

36. Utdrag ur kommande beslut • Prodekanus beslutar att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över de övergripande reglerna och riktlinjerna för examensarbete såväl som bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Syftet är att åstadkomma en förbättrad kvalitetssäkring av examensarbeten på KTH. •  Särskilt ska fokuseras på: • -formerna för genomförande av kursen examensarbete • -formerna för examination • -former för bedömning av kursen examensarbete i förhållande till lärandemålen.

37. Arbetsgrupp som utses Mats Bengtsson EES-skolan Karl Garme SCI-skolanAnna-Karin Högfeldt ECE-skolanLeif Kari SCI-skolanSara Karlsson UFUlrika Knagenhielm-Karlsson ABE-skolanThomas Lind STH-skolan.

38. Avrapporteringen ska innehålla förslag till kvalitetssäkrad process för genomförande och bedömning av examensarbete, eventuella förslag till förändringar av ovan nämnda regler och riktlinjer samt förslag till hur bedömning av examensarbeten kan ske kollegialt.

39. Diskussion kring fråga 1-4 Både en examinator/handledare/PA-fråga 1. Vad vill du att arbetgsruppens insatser ska leda till, och hur bör de arbeta under projektets gång? 2. Hur matchar man exjobbet tydligare mot programmålen? 3. Vilken roll bör en PA ha som kvalitetssäkrare för exjobbet? 4. Hur kan PA strategiskt hitta programutvecklingsbehov, baserat på de kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenterna visar under exjobben? PA-frågor

40. Programansvarigas Nätverksträffar Format, innehåll, tider?

41. Nästa träff Ett förslag

42. Tema i april: Genomströmning • Gästföreläsare • Statistiken • Olika beprövade metoder och insatser, åtgärdsområden • Handlingsplaner: diskussion och utbyten kring programmens strategier • Andra önskvärda deltagare: studievägledare eller motsvarande, GA?, KTH-ledning? • Prokrastrinering som ett tema i programintegererande kursen, Daniel Pargman