Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga

1. Åldrande befolkning---en fördelningsfråga Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se

2. Diskussionsfrågor • De flesta går igenom livets alla stadier. Vad ska man då mena med rättvisa mellan generationer? • Framtidens generationer är väldigt många och hur framtiden kommer att te sig om 100 år omöjligt att förutsäga. Hur ska då sådan rättvisa åstadkommas?

3. Disposition • Lägesbeskrivning Sveriges åldrande • Fakta och möjligheter • Demografi och ekonomi jämviktssystem • Hur påverkar demografi ekonomin • Demografi och framtiden • Prognoser och globala perspektiv

4. ”Understanding how to adjust economic policy with respect to future demographic change will be a crucial question for policy makers in the aging industrial countries” Alvin Hansen AER 1939, presidential address at AEA.

5. Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter

6. Befolkningsandel 65+ (FN WPP) Italien Sverige Europa

7. Beroendekvoter (0-19+65+/20-64), skattningar och projektioner (FN WPP)

8. Svenska åldersgrupper (SCB)2005 2015 Generationsväxlingen

9. Risk scenario Upptagenhet med att hålla statsskulden låg medför minskande investeringar i ”offentlig konsumtion” och överföringar mellan generationer. Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna. Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen Möjligheter Offensiva investeringarinom offentlig sektor … …för att förbättra och expandera utbildningssektorn …för att snabba upp arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster Nuvarande krisen?

10. Intergenerationella överföringar • Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion • Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper • Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet • Oavsett om familjebaserat, individualiserat (lån och sparande) eller offentligt förmedlat • Därför måste politiken variera med demografin • Normpolitik suboptimal

11. Vad är NTA? Konsumtion – arbetsinkomst = netto off o privöverföringar + + kapitalinkomster - sparande Livscykelunderskott: överföringarochkapitalbaseradeomfördelningar (köpochförsäljningaravkapitaltillgångar, lånochutlåning, kapitalinkomsterochsparande). Förmedlatgenomprivataelleroffentligainstitutioner, t ex familj, stat, landstingochkommuner, finansiellainstitutionerochvälgörenhet.

13. 1.5 1 0.5 Normaliserad med genomsnitttlig arbetsinkomst 30-49 0 90+ 0 10 20 30 40 50 60 70 80 -0.5 -1 Age USA (2003) Österrike (2000) Sverige (2003) Källa: NTA projektet 2007 Sverige: sen självförsörjning, sent beroendeÖsterrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende Livscykelunderskott per capita

14. Mäns bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshanar Kvinnors bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshonor Källa: Robson & Kaplan (2003)

15. Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat Offentliga transfereringar Ut: skatt, soc avg In: off kons o transfereringar Privata transfereringar Inom o mellan hushåll Kapitalmarknadsomfördelning Inflöden: Krediter, kapitalinkomst, arv National Transfer Accounts hemsida http://www.ntaccounts.org/

16. Investeringar i framtida humankapital • Avgörandeförhållbarheten i de äldresvälfärd. • Humankapitaletslivscykelvarierarmellanländer. • Takten i åldrandetvarierarmellanländer • De ekonomiskaochsocialakonsekvensernavarierarockså. • Demografiskaförändringarförändrar de ekonomiskajämvikterna. • Politiskaåtgärderharmycketolikatidshorisonter. • Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in.

17. Tre valbara scenarion: • Öka den effektiva arbetsstyrkan • Arbeta längre: • bättre hälsa, snabbare utbildning • Arbeta mera: • öka arbetstid, minska semester • Utbildning: • effektivare, konkurrenskraftig arbetsmarknadsanpassning • Invandring • Arbetsmarknadsintegration: • inslussning, utbildningsanpassning • Öka barnafödandet. • Familjepolitik: • bättre barnomsorg, föräldraanpassat arbetsliv och utbildning 5-15 år Direkt 10-50 år 5-25 år 25-60 år

18. Sparandet går ner Budgetbalansen försämras Inflationstrycket ökar Tillväxten stagnerar Handels- och bytesbalans försämras Ökat beroende av den globala ekonomin Regionala obalanser förvärras Ökad omfördelning nödvändig Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre) Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare Ekonomiska konsekvenser av åldrandet i Sverige närmaste decenniet

19. Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat Offentliga transfereringar Privata transfereringar Kapitalmarknadsomfördelning National Transfer Accounts hemsida http://www.schemearts.com/proj/nta/

20. Demografin och ekonomin Ett jämviktssystem

21. Varför är åldersfördelning viktigt? • Åldersfördelningen varierar kraftigt • Den går att förutsäga relativt väl • Förändringar i åldersfördelningen är korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar • Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden

22. Två observationer • De flesta makroekonomiska modeller antar en stabil demografi • Den demografiska transitionen implicerar att industrialiserade ekonomier inte kommer i närheten av en stabil befolkningsfördelning detta århundrade De makrodata vi observerar är från ekonomier i demografisk ojämvikt.

23. Praktisk ekonometri Enkel OLS: Barn 0-14 Unga vuxna 15-29 Mogna vuxna 30-49 Medelålders 50-64 Unga pensionärer 65-74 Äldre äldre 75+

24. Demografiskt baserade makroprognoser

25. Vad åldersmodeller inte kan förklara 1

26. Vad åldersmodeller inte kan förklara 2

27. Extern balanspolitik? Float 92 Credit squeeze Devaluation 82

28. Investeringar

29. Inflation

30. Tillväxt

31. Åldersprofiler för olika makroekonomiska variabler

32. Tillväxt i sysselsättning

33. Demografi och framtiden Befolkningen bär samhällets minne

34. Prognoser • Åldersstruktur speciellt i den äldre befolkningen har stor tröghet • Oberoende projektioner relativt tillförlitliga • Mätfel i Sverige relativt små och variationen i åldersstruktur stor • Korrelationer relativt stabila • Men det finns gott om skattningsproblem • Lågfrekvent variation och persistens kräver långa serier

35. 1998 prognos för byggnadsinvesteringar

36. Uppdaterad prognos av byggnadsinvesteringar OBS. NRs officiella årssifror finns bara till 2008, kvartalssiffrorna skiljer sig kraftigt

37. Svensk BNP/cap tillväxtuppdatering maj 2010 Från global panelmodell 111 länder 1950-1998 IJoF 2007 Svensk tidsseriemodell 1950-2003 JoF 2004

38. Svensk BNP/cap tillväxtuppdatering nov 2011 111 länder 1950-1998 IJoF 2007 Tidsseriemodell 1950-2003 JoF 2004

39. Backcast of global model 1820-1950

40. Tre frågeställningar: Nr 1 • 1. Bytesbalans och sparande? • Bytesbalansen (och handelsbalansen) försämras närmaste decenniet • Hushållssparande ingen robust korrelation med demografin • Variation i nationella sparkvoten huvudsakligen offentligt sparande

41. OECD gmsn investeringar och sparande

42. Tre frågeställningar: Nr 2 • Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat. • Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat • Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster • En yngre arbetskraft bör medföra mer churning och lägre produktivitetstillväxt • Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska • Regional mismatch av behov och arbetskraft kommer att öka • Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.

43. Offentlig sektor åldersstigenbehöver nyrekrytera

44. Regionala skillnader kommer att bli stora Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart

45. Tre frågeställningar: Nr 3 • Den offentliga sektorns finansiering. • Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör intergenerationella transfereringar • Det går inte att belägga något entydigt samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen • Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning • Vi blir också mer beroende av omvärlden

46. Organisation av omfördelning • Vilket är effektivast?: • Offentlig sektor och beskattning (Sverige) • Skattekilar, skalfördelar och försäkring • Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA) • Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad kapitalstock • Dynastisk omfördelning och obetalt hushållsarbete (Japan) • Könsjämlikhet och fruktsamhet

47. Andelar i äldreöverföringar Kapital Offentlig Familj

48. Det svenska åldrandet under förra seklet 160 000 140 000 2000 120 000 1960 1940 100 000 1980 1920 80 000 1900 60 000 40 000 20 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110+

49. FNs befolkningsprognos 2015Antal 1000-tal individer i 5-årsklasser 400 000 350 000 ASIEN 300 000 250 000 200 000 AFRIKA 150 000 100 000 LATINAMERIKA EUROPA 50 000 NORDAMERIKA 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Afrika Asien Europa Latinamerika Nordamerika