Vad s ger vi att vi g r G r vi vad vi s ger att vi g r G r det n gon skillnad

2. Vad s�ger vi att vi g�r G�r vi vad vi s�ger att vi g�r G�r det n�gon skillnad

3. Salutogenes Begriplighet ( Hur, vad och n�r g�r vi vad med vem och vilka hypoteser har vi om varf�r ska g�ra vad och n�r osv ) Hanterbarhet ( Vad kr�vs av organisationen, individen f�r att vi skall kunna g�ra det vi anser b�st ) Meningsfullhet ( Hur vet vi att det vi g�r hj�lper, feedback )

6. F�r att metoden skall vara kunskapsbaserad kr�vs Empirisk definerade m�lgruppskriterier Standardiserad utbildning till ut�varna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade k�rnkomponenter eller r�ttningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken �verensst�mmer med k�rnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik)

7. Manualiserad yrkesroll Innovation: Manualens gr�nser och k�rnkomponenter diskuteras och ifr�gas�tts. Nya verktyg utvecklas f�r att f�lja och anpassa behandlingen till k�rnkomponenterna Aktiva Teoretiska diskussioner / hypotesbildning: Manualens teorier metoder diskuteras och hypoteser pr�vas efter klienternas behov och deras sociala sammanhang. Organisationen st�r bakom k�rnkomponenterna i manualen och kan skydda metoden fr�n att urvattnas eller drifta bort Manualen g�r att utv�rdera

9. Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth

11. Implementerings processen Unders�kning hinder och m�jligheter. Personal, organisation , v�rdgrannar, ekonomi mm ( readiness ) Implementeringsplan Utbildning Handledning/konsultation Utv�rdering/addherence Certifiering

12. 

15. K�rnkomponenter i sena familjeinterventioner Framg�ngsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som fr�mjar positiva former av familjesammanh�llning och engagemang. t ex kommunikationstr�ning, probleml�sning och konflikthantering Risk och h�lsofaktorer som har att g�ra med familjen och den utvecklingsm�ssiga �verg�ngen fr�n barndom till ungdoms�r (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003)

16. Effektiva program anv�nder sig av interaktiva strategier f�r att l�ra ut f�rdigheter till f�r�ldrar och deras barn som inneh�ller �vning och �terkoppling De ger heml�xor och hj�lper sedan familjen att f�rfina f�rdigheter som fungerar och f�r�ndra dem som inte fungerar De anv�nder sig av familjeinterventioner som fr�mjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna �r att programmet n�r ut till familjen att programmet fr�mjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder f�r deltagande ( tider, transporter mm )

21. Risk och resurs inventering i livsomr�den ( BBIC ) H�lsa Fysisk och psykisk h�lsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, f�rebyggande h�lsov�rd Kost Motion H�lsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning F�r barn 0-5 �r Barnet allm�nna inl�rning Respons p� uppm�rksamhet fr�n vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev st�d F�r barn/unga 5 �r eller �ldre Prestationer och inl�rning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev st�d L�xor och vuxenst�d Fritid Arbete/praktik Identitet Sj�lvbild Ursprung Familj och sociala relationer Vuxenomsorg Relationer Socialt upptr�dande Utseende - kl�dsel, hygien Kommunikation och upptr�dande K�nslo- och beteendem�ssig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x v�ld/�vergrepp Att klara sig sj�lv Dagligt liv � f�rm�ga att klara dagliga rutiner med h�nsyn till �lder och mognad Riskhantering x

29. Riskfaktorer i en utvecklingsmodell

36. Socialinl�rningsteori -Coercion Theory

37. Socialinl�rningsteori-(Coercion Theory) fyra faser FAS 1: -Tidigt l�r sig barnet genom gn�ll, skrik, ignorering, och v�gran att lyda, att han kan f� sina f�r�ldrar att backa och sluta st�lla krav -N�r detta h�nder om och om igen l�r sig barnet ej att samarbeta och lyda

38. Steg 2 -Barnet b�rjar skolan och interagerar med barn och vuxna p� samma negativa s�tt -Andra vuxna och barn b�rjar undvika honom -Hans f�r�ldrar undviker ocks� honom eftersom han �r �jobbig� -Han l�mnas att g�ra mer och mer som han sj�lv vill

39. Steg3 Den unge b�rjar vara ute med kompisar som �r som han sj�lv, saknar sociala f�rdigheter Han kommer I kontakt med allt fler asociala ungdomar, j�mn�riga eller �ldre Han l�r sig allt fler asociala f�rdigheter

40. P� bakgrund av detta�. B�rjade forskare studera vilka sorters behandling som �r mest effektiv f�r att hindra en s�dan utveckling�.

41. ��. �l�r f�r�ldrarna f�lja upp sina barn �l�r f�r�ldrarna att vara konsekventa �som har fungerande uppfostringsmetoder i en st�djande milj�

44. Eskalerande tvingande process -Borsta t�nderna -Du m�ste -Du ska bara var tyst -Du f�r indragen veckopeng -Och uteg�ngs f�rbud -Nej -H�ll truten -Dj�vla idiot -Det skiter v�l jag i B�rjar sparka och skrik

45. Tvingande processer inneb�r att barnet l�r sig undvika f�r�ldrakrav kritik genom att �ka sitt negativa beteende, vilket leder till �kade negativa f�r�ldrainteraktioner. De negativa responserna f�rst�rker barnets avvikande beteende. Studier visar att en varm och positiv bindning/anknytning mellan f�r�ldrar och barn leder till b�ttre kommunikation och f�r�ldrastrategier och mer socialt kompetenta barn (Baumrind 1971). Men det �r ocks� viktigt att t�nka sig att f�r�ldrarnas sv�righeter uppkommit utifr�n att de samspelar med ett barn med ovanligt sv�rt temperament. Barnet visar f� positiva verbala och ickeverbala beteenden (skratt, leenden, entusiasm, etc.) dvs. �r mindre responsivt �n andra barn. Barnet visar negativa ickeverbala gester, uttryck och toner i r�sten i samspelet med b�de mamma och pappa. Barnet verkar deprimerat vilket leder till negativa spiraler av d�liga interaktioner mellan barn och f�r�ldrar. Det finns m�nga studier som visar att depression och psykisk oh�lsa hos mammor samt kriminalitet och alkoholism hos pappor �kar risken f�r att barn utvecklar sv�ra utagerande beteenden

46. Tvingande processer ( inl�rd hoppl�shet ) Fas 1: Trampa vatten F�r�ldrarna uppger att problemen b�rjade i samband med f�delsen. Sp�dbarnet skrek mycket och drog sig undan fysisk ber�ring. F�r�ldrarna lyckades inte lugna barnet. F�r�ldrarna hoppades att beteendet skulle mogna bort. F�rklaringen st�ddes av professionella p� m�drav�rdscentraler. Inga speciella insatser gjordes.

47. Fas 2: Problemen erk�nns N�r barnet var tre �r b�rjade f�r�ldrarna inse att deras barn skiljde sig fr�n andra. F�r�ldrarna s�ker efter f�rklaringar och orsaker, de b�rjar skuldbel�gga sig sj�lva. Ofta blir s�kandet efter orsaker ett led i en coping-process, som inneh�ller probleml�sning och emotionell reglering. F�rs�k med speciell mat, sovtider, rutiner, m.m pr�vas. Mammorna funderade kring omst�ndigheterna kring graviditet och f�rlossning. F�r�ldrarna letar efter orsaker i skolmilj�n. De byter dagis/skola i hopp om att hitta l�rare som b�ttre kan hantera barnets behov. Letandet efter orsaker har ocks� en funktion av emotionell reglering t.ex. n�r f�r�ldrarna analyserar sin egen barndom. Speciellt papporna kunde ber�tta att de haft liknande problem med aggressioner n�r de var sm�. F�r de flesta blir detta en process d�r de reflekterar �ver b�de inre och yttre orsaker till beteendet. Medvetna om sina egna begr�nsningar skapas k�nslor av skuld. F�r�ldrarna har ofta m�nga professionella kontakter och f�r d�r ytterligare olika f�rklaringar till barnets beteende.

48. Fas 3: Inl�rd hj�lpl�shet Denna fas pr�glas av en �verg�ng fr�n sj�lvf�rebr�elser och desperata f�rs�k att f�rst� och hantera problemen till en k�nsla av uppgivenhet. F�r�ldrarna pr�var det mesta; uteg�ngsf�rbud, indragen veckopeng, utsk�llning och ibland fysisk bestraffning. En del s�ker hj�lp p� BuP och socialtj�nsten. Dessa anstr�ngningar kan betecknas som en desperat jakt efter l�sningar som g�r att de f�r sv�rt att ha tid och ork att h�lla fast vid strategier �ver tid. F�r�ldrarna beskriver att de k�nner sig som invaderade och paralyserade av barnets problem. De k�nner sig som offer och gisslan samt att barnet �r ute efter dem. De upplever att det �r barnet som styr och kontrollerar familjens liv. Kontrollf�rlusten och sj�lvf�rebr�elserna s�tter ig�ng negativa spiraler av vredesutbrott � fysisk bestraffning � skuld � �nger � tillbakadragenhet och uppgivande av gr�nss�ttning som leder till �kat aggressivt beteende hos barnet. F�r�ldrarnas upplevelse av att de har investerat enormt mycket i sitt barn utan att f� n�got tillbaka �r n�got som f�r�ldrarna har sv�rast att acceptera.

49. Inl�rd hoppl�shet H�rnstenen i tankarna om inl�rd hoppl�shet �r hypotesen att personer som har erfarenheter av att inte ha kontroll �ver vad som h�nder dem ofta utvecklar motivations-, kognitiva och emotionella underskott. Motivationsunderskottet tar sig uttryck i minskade f�rs�k till frivilliga f�r�ndringar. Det kognitiva underskottet visar sig i tron om att det �nd� inte kommer att fungera och det emotionella underskottet visar sig som depressiva affekter. (Seligman 1975).

50. Kommunikation- Expressed Emotion F�rsvarsinst�lld kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll �verl�gsenhet Likgiltighet St�djande kommunikation Genuint informativt S�kande/givande Spontan probleml�sning Empati Igenk�nnande likhet x

53. En regelbunden systematisk bed�mning, dokumentation och en upprepad bed�mning av klienter efter insats ger m�jlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma f�r klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bed�mningen ger m�jlighet att reflektera kring resultat vad �r bra vad beh�ver f�rst�rkas. Vad �r inte bra och hur kan det f�rb�ttras. Systematisk bed�mning kan �ka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. P� nationell niv� kan den systematiska bed�mningen ge bidrag till nationell statistik �ver klienter och insatsers resultat.

54. socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001-2003 F�r en kunskapsbaserad socialtj�nst Standardiserade bed�mningsmetoder: Metoder som m�ter m�luppfyllelse ( Klient och behandlare s�tter upp m�l m�luppfyllelsen kan f�ljas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formul�r som t�cker livsomr�den ( Behovs analys anv�nds till grund f�r; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppf�ljning ) Formul�r koncentreras till ett s�rskilt livsomr�den ( Klienten tillfr�gas mer djupg�ende om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formul�r som m�ter klientens upplevelse av insatsen ( om de �r n�jda om de har f�tt hj�lp )

55. verktyg Standardiserad metod f�r att regelbundet bed�ma klientens hj�lpbehov och situation utifr�n klientens uppgifter Formul�ren skall st�lla relevanta fr�gor som besvaras genom intervjuer, sj�lvskattning och observation Vetenskapligt pr�vade formul�r Data b�r sammanst�llas s� att man ser resultaten p� individ, grupp och verksamhetsniv�.

56. Multipla orsaker till antisocialt beteende. F�ljande samband �r dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella sv�righeter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsv�righeter: Grannskap och n�rsamh�lle:

69. Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Fr�n mekaniskt, linj�rt fokus ( orsak-verkan) till ett perspektiv som f�rst�r orsakssammanhang i form av samtidigt, �msesidigt influerande och sammanh�ngande fenomen. Helheten �r st�rre �n summan av delarna Antisocialt beteende �r enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element fr�n hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin

70. En systemisk terapeut utforskar: hur f�r�ldrarnas uppfostringsstrategier p�verkar barnets beteende hur barnets beteende p�verkar f�r�ldrarnas beteende Hur f�r�ldrarnas f�rh�llande till barnets beteende h�nger samman med f�r�ldrarnas �ktenskapliga f�rh�llande Hur barnets beteenden p�verkar omgivningen. Barnets f�rh�llande till skolan Barnets f�rh�llande till j�mn�riga Barnets f�rh�llande till sl�ktingar

71. En socialekolog antar att barnets antisociala beteende ocks� �r influerat av: Milj�er och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x f�r�ldrarnas arbetsf�rh�llande, mediav�ld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framg�ngar i skolan b�de bero p� samarbetet mellan skola och hem och p� hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande st�d till skolans disciplin�ra �tg�rder h�nga samman med en konflikt mellan henne och hennes man n�r det g�ller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan p�verka, liksom mammans depressiva symtom etc.

72. Social inl�rningsteori Utg�ngspunkten �r att m�nskligt beteende i stort sett �r inl�rt via socialisering, uppfostran, modellinl�rning etc. Det som formar beteendet �r f�retr�desvis bel�ning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) O�nskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. �nskade beteenden synligg�rs, st�ds och f�rst�rks Beteendebeskrivningar �r d�rf�r viktiga

73. IHF Engagemangsfasen Unders�kningsfasen Beteendef�r�ndringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment)

74. Utrednings och behandlingsprocessen

78. Teamtr�ffar Checklistor Vad har h�nt Filma teamm�ten/observat�r Journal Digital PBI Problembaserad inl�rning Skattning av �rendetyngd p� respektive roll MST cirklar Vem g�r vad och p� vilken niv� Intensitet 1 g�ng i veckan- Moment Alla skall vara f�bereda Internhandledning Checkar av arbetsplan, delm�l MST analys FFT:s behovshierarki Ber�m Po�nglistor, skolkort Handleda varandra i teamen Coachning Trygg genom att veta vad som skall g�ras n�sta vecka, alla akt�rer skall Hur skall informationen f�rmedlas F�lja upp f�rra veckans interventioner Planera n�sta veckas intervention Vilka medel skall vi anv�nda? Sammanhangsmarkering utifr�n faser samt arbetsplan Vilka hinder finns det, hur f�rst�, hur skall vi ta f�rbi dessa hinder Hj�lp � kan du hj�lpa mig Sammanfattning av vad vi best�mt Positiva stunder Tecken p� framsteg

79. SamordnarenDetta s�ger vi idag Samordnarens funktioner H�lso - riskfaktorer inom Livsomr�den Multisystemisk analys Analys av sociala f�rdigheter Arbetsplan N�tverksm�te Verktyg f�r intern handledning Styrkor/svagheter sammanfattning

80. Samordnare � funktioner i Familjeforum Sammanst�ller arbetsplan Kallar till m�ten Kontakter med myndigheter/uppdragsgivare Person som �vriga i teamet kan referera till och p� s� s�tt h�lla sig neutrala i olika interventioner Driver �rendet vidare

81. Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Unders�kningsfas H�lla koll p� att alla i teamet Kartl�ggning samlar in information som beh�vs f�r kartl�ggningen Sammanst�lla arbetsplan Beteendef�r�ndrings Ge uppdragsgivare rapporter och generaliseringsfas Intern handledning Praktik och arbete �Referensperson�

82. Samordnaren ansvarar f�r att f�ljande g�rs och diskuteras inom teamet i unders�kningsfasen N�tverkskarta, genogram (tregenerations), livslinje tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren f�r f�r�ndringar och l�sningar. Vilka riskfaktorer respektive h�lsofaktorer finns det inom olika livsomr�den Rita en tidsaxel f�r n�r och hur tidigare problem bem�ts. Finns missbruk, psykiska �kommor i sl�kten Vad �r f�r�ldrarnas och ungdomens �teori� om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen b�rjade Hur kommer det att se ut i familjen n�r problemen �r l�sta Vad har familjen gjort f�r l�sningsf�rs�k som fungerat/inte fungerat ( obs undvik att ge l�sningsf�rlag i unders�kningsfasen ) x

83. Risk och resurs inventering i livsomr�den (BBIC) H�lsa Fysisk och psykisk h�lsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, f�rebyggande h�lsov�rd Kost Motion H�lsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning F�r barn 0-5 �r Barnet allm�nna inl�rning Respons p� uppm�rksamhet fr�n vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev st�d F�r barn/unga 5 �r eller �ldre Prestationer och inl�rning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev st�d L�xor och vuxenst�d Fritid Arbete/praktik identitet Sj�lvbild Ursprung Familj och sociala relationer VuxenoImsorg Relationer Socialt upptr�dande Utseende - kl�dsel, hygien Kommunikation och upptr�dande K�nslo- och beteendem�ssig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x v�ld/�vergrepp Att klara sig sj�lv Dagligt liv � f�rm�ga att klara dagliga rutiner med h�nsyn till �lder och mognad Riskhantering x Andlighet

86. nio principer f�r multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det �r f�r faktorer som f�rst�rker och bevarar problemet och det finns en f�rst�else f�r sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har unders�kt resurserna i systemet f�r att hitta positiva ing�ngar till att se det friska som h�vst�ng f�r f�r�ndring. M�l och medel �r utformade s� att de �kar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen M�len ska vara formulerade i n�rvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. M�len/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. M�len/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets �lder och utveckling M�len och medlen ska vara utformade s� att de kr�ver dagliga anstr�ngningar fr�n familjemedlemmar M�l och medel ska utv�rderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte g�ra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x

87. Sociala interaktioner och f�rdigheter. Hur ser ungdomens; s�tt att knyta relationer ut? Har ungdomen sv�rt att ta initiativ till interaktioner med andra ungdomar? Hur kommer man med i en kamratgrupp osv. kommunikationsf�rdigheter ut? Hur st�ller man fr�gor f�r att f� ig�ng ett samtal? Hur ber�ttar man om sig sj�lv och f�rdjupar v�nskap? samarbetsf�rm�ga ut? Hur �r ungdomens f�rm�ga till samarbete, balansera att ge och ta? problem och konfliktl�snings f�rm�ga ut? x Social skills training (Le Croy 1994)

88. Arbetsplan Behandlingssamordnaren formulerar en arbetsplan d�r alla akt�rers (ungdomens, f�r�ldrarnas, ev. syskons, skolans, socialf�rvaltningens) m�l ( l�ngsiktiga ) finns med och vad som skulle vara ett f�rsta tecken p� att m�let g�r mot uppfyllelse. (kortsiktiga m�l) Vidare beskrivs i arbetsplanen vem som g�r vad och hur ofta behandlarna tr�ffar familjen och ungdomen/barnet. x

89. Uppstartsm�te N�r unders�kningsfasen avslutas kallas till ett uppstartsm�te d�r alla akt�rer tr�ffas f�r att g� igenom arbetsplanen. Behandlingssamordnaren h�ller m�tet och l�ter var och en utrycka vad som talar f�r att m�len i arbetsplanen kommer g� mot uppfyllelse. Vidare g�r man igenom vilken oro som finns och vad som kan hindra m�len fr�n att g� mot uppfyllelse. Tider f�r uppf�ljningsm�ten g�rs upp. Alla informeras om r�tten att kalla in krism�te Fr�gor om sekretess och informations utbyte diskuteras och best�ms. Det optimala �r om familjen godk�nner att de professionella systemen kan prata med varandra om st�det till ungdomen/barnet och familjen.

90. Verktyg i rollen som intern handledare Problematisera! Arbetsplanen � utg� alltid fr�n den. Vad st�r? Vilka m�l finns? Vilka medel? Har m�l uppfyllts � p� v�g att uppfyllas? Om inte � varf�r? N�r ett m�l inte uppn�tts �r det antingen fel p� m�let eller p� medlet eller b�da delarna. Vad kan g�ras annorlunda? Alla f�r�ndringar skall skrivas in i arbetsplanen Hur ser fl�desschema f�r informationen ut? Kan det se olika ut?

91. Olika dom�ner Produktionsdom�n � Den dom�n d�r fr�gor som h�rr�r uppdragsgivare, ledning h�r hemma Behandlingsdom�n - Den dom�n d�r fr�gor som h�rr�r teamets m�l och medel � insatser h�r hemma Etisk dom�n � Den dom�n d�r fr�gor om insats/intervention �r ber�ttigad utifr�n den egna arbetsplatsen policy � ideologier h�r hemma

92. Verktyg i rollen som intern handledare Dom�nmedvetenhet � m�nga oklarheter kan f�rtydligas genom dom�nmedvetenhet. I vilken dom�n h�r problemet hemma? Vem �ger problemet? Var finns svaret � l�sningen p� problemet? F�rs�ker vi l�sa problemet i �fel� dom�n? (Till exempel anv�nder vi medel i behandlingsdom�nen f�r att kompensera problem som b�r lyftas till produktionsdom�nen?)

93. Verktyg i rollen som intern handledare Fr�gor Varf�r? Vad �r problemet? Utforskande fr�gor � f�r att klarg�ra och tolka vad som s�gs. Fr�ga efter exempel och konkretisera ������� Fr�ga efter antaganden och f�rest�llningar - hur t�nker du�hur g�r du�vad menar du�vad ser du�. � Ledande fr�gor - fr�gor f�r att bevisa antaganden eller f�rest�llningar. ������� Fr�ga efter konsekvenser av ett antagande ������� Ge exempel p� en hypotetisk situation - �om det �r som du tror, vad skulle h�nda om�� Samordnarens ansvar �r att alla team medlemmarnas tillfr�gas kring �rendet Dagordning till varje team tr�ff (kolla UO:s anteckningar) Teamtr�ff inf�r uppf�ljningsm�te? (Fr�n Sokrautiska metoden)

95. Sv�righeter och styrkor Sv�righeter Att beh�lla utanf�rperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha s�rst�llning mot kolleger Stressdumpning � hur skyddas samordnaren fr�n allt f�r mycket information? Att g� in och vikariera i andra team roller skall ej g�ras Att f� auktoritet av gruppen f�r att kunna h�lla b�de struktur och process

96. Vanliga misstag Utg�r inte fr�n arbetsplanen Ingen problematisering � det blir en l�gesrapport Inte tillr�ckligt utforskande � tolkar svar ist�llet f�r f�rtydligande genom fr�gor Vill hitta snabba l�sningar F�r mycket samf�rst�nd med teamet � tappar s�rst�llningen; blir en del av systemet Utmanar inte teamet i deras f�rest�llningar x

97. Sammanfattning Systemteori � behandlare blir en del av systemet Samordnaren �r en person som st�r utanf�r systemet men med inblick i det Samordnaren kan ha olika roller i olika delar av insats En arbetsplan i n�rvarotermer � m�l och medel - blir samordnarens (och teamets) viktigaste kompass i arbetet