Examensmål som kvalitetsinstrument Eva Åkesson Lunds universitet

1. Examensmål som kvalitetsinstrument Eva Åkesson Lunds universitet

2. Perspektiv och Innehåll • Vice och prorektor • Fd. Bolognapromotor och expert • Bedömare • Kemist • Bolognaprocessen • Examensrättsprövningar master • NSHU-projekt inom kemi – KUL • LUs kvalitetsarbete • HSVs förslag

3. Bologna processen? • Internationellt samarbetsprojekt som syftar till att skapa ett europeiskt område för högre utbildning, the European Higher Education Area, EHEA 2010 med fortsättning till 2020 • Mellanstatligt samarbete mellan 46 länder • Politiskt åtagande – inte folkrättsligt bindande • Nationellt ansvar • Lärosäten och studenter centrala aktörer • Egen dynamik • Senaste mötet i Benelux 2009 • http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/

4. The Bologna process:We will achieve ….. • a European Higher Education Area with three cycles • (Bachelor, Master, PhD) • with generic descriptors based on learning outcomes, competencies and credits for qualifications within the first and second cycles. • a shift from a • degree structure based on years of study to a credit and a term system • teaching to a student-centred approach • input-based approach to learning outcomes • Over 5600 higher education institutions and 31 millions students involved

5. Bologna process continues…..Leuven and Louvain-la-Neuve 2009 • 46 countries met to establish the priorities for the European Higher Education Area until 2020. • They highlighted in particular the importance of lifelong learning, widening access to higher education, and mobility. • By 2020, at least 20% of those graduating in the European Higher Education Area should have had a study or training period abroad.

6. TRENDS V, Universities shaping the European higher education area • “The focus has shifted from governmental actions, including legislation, to implementation of reforms within institutions, with broad support for the underlying idea of more student-centred and problem based learning.” • But they could see a difference of those how just meet the basic requirement with a new legislation and those how used the implementation as a strategy for developing the institution.

7. Survey of master degrees in Europe • A three-cycle qualifications framework is formally in place, • a range of mobility instruments has been created, and the • principles of quality assurance are agreed. • Cooperation between higher education institutions across Europe has reached unprecedented levels.

8. Bolognaprocesseni Sverige Fas 1: Information och diskussion Fas 2: Planering och handlingsprogram Fas 3: Implementering 1 juli 2007 EHEA 2010 Bologna 2.0 2020 Remiss 2004

9. Ny värld – Ny högskolaNy struktur för utbildning och examina • Tre nivåer • grund – avancerad - forskarnivå • Nya examensbeskrivningar • Mål/förväntade studieresultat • Fördjupningskrav i antal högskolepoäng och kvalitativa krav • Användbara för kvalitetssäkring och bedömning av kompetens • Exakt antal högskolepoäng i examina • Nivåbestämma alla kurser • Entydigt • Mål/förväntade studieresultat • Högskolepoäng; • normalstudieår 60 högskolepoäng

10. Examensbeskrivningar • Mål formulerade som förväntade lärandemål (expected learning outcomes) • Relaterade till “Qualifications Framework of the Bologna Process” Dublin descriptors) • För generella och yrkesexamina; • Kunskap och förståelse, • färdigheter och förmågor, • värderingsförmåga och förhållningssätt • För examen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning

11. För kandidatexamen skall studenten Kunskap och förståelse- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

12. För kandidatexamen skall studenten • Färdighet och förmåga- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

13. För kandidatexamen skall studenten Värderingsförmåga och förhållningssätt- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

14. ExamensrättsprövningMasterexamen – högskoleförordningens ramar • HF 6 kap, 26§: ”Tillstånd att utfärda masterexamen […] får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå.”

15. ExamensrättsprövningHögskoleverkets aspekter och kriterier • Resurser • Nära anknytning till utbildning på forskarnivå • Nivå och progression • Säkring av kvalitet

16. Prövning av masterexamensrätt 2006/07 • 32 ansökningar • 12 avslag, 20 beviljanden varav 11 uppföljningar • Uppföljning: bristande nivå och progression • Avslag: Bristande lärarkompetens, brister i den vetenskapliga miljön • Nivå och progression var svårt • Undermåliga underlag • Bristande förståelse för reformen • Bristande instruktioner • Ont om tid

17. Prövning av masterexamensrätt 2007/08 • 16 ansökningar • Anvisningar på www.hsv.se • Nivå och progression • Svårigheter att beskriva utbildning • Svårigheter att följa anvisningarna • Huvudområde • Magister - master

18. Masterexamen – högskoleförordningens ramar ”Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.” Kunskap och förståelse: ” – visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området…”

19. Skillnader magister / master • Nära anknytning till utbildning på forskarnivå • Genomföra kvalificerade uppgifter och utvärdera detta arbete • Bidra till kunskapsutvecklingen • Redogöra för sina slutsatser i internationella sammanhang • Högre krav på förmåga att arbeta självständigt • Väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området

20. KUL- KEMIKarlstad - Uppsala – Lund universitet • Samarbete för att öka kvaliten inom kemiutbildning, benchmarking av högskolereformen, dela erfarenheter och etablera god praxis. • Farhåga: Att högskolereformen enbart förändrar övergripande dokument Workshop med lärare och studenter NSHU stött projekt.

21. Före och efter 1 juli 2007 Utbildningsplaner och kursplaner • Det har hänt något! • Mål var ofta syfte

22. Utbildningsplaner för kemiprogram vid de tre olika lärosätena • Lärandemål stort sätt identiska med examensbeskrivningen i förordningen. • Tre olika nivåer för lärandemål , • examensbeskrivningen i förordningen • Lärandemål i naturvetarprogram • Kemispecifika lärandemål • Snarlikt examensbeskrivningen i förordningen med kemispecifika mål • Olika tillvägagångssätt vid alla tre lärosäten!

23. Lärandemål Kurser grundnivå • Försvagningsord av lärande mål: • with words like “common”, “simple” and “elementary”. • Oförändrad kurs: • Lärandemål fokuserar på kemikunskap. • Många färdigheter som faktiskt tränas i utbildning nämns inte i kursplanernas mål. • Nya kurser: • Fick lärare att bli mer explicita i målformuleringar. • Lärandemål både för kemikunskap och generiska färdigheter • Progressionsproblem; samma lärandemål i flera kurser • Samhällsrelevans.

24. Lärandemål examensarbeten visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, • Olika kulturer • Olika roller handledare-student

25. Workshop: Program matrix Course 1 Course 9 Course 7 Course 8 Course 2 Course 3 Course 5 Course 6 Course 4 …

26. Matching lärandemål i utbildningsplaner och kursplaner • Var inte adekvat på något lärosäte. • Speciellt för • Färdighet och förmåga, • Värderingsförmåga och förhållningssätt

27. Olika strategier och process • Inga större förändringar : • Oftast en person som har skrivit kursplanen. • Grupp som går igenom alla kursplaner • Alla kursplaner var inte offentliggjorda • Nya, tematiska kurser: • Behov av diskussion och samarbete. • Lärarlag. • Tidskrävande men stimulerande

28. Lunds universitets policy för kvalitetsarbetet i utbildningen 2009 - 2012 • Policyn omfattar utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Policyns syfte • Syftet med policyn är att klargöra på vilket sätt och med vilken inriktning Lunds universitet arbetar med att följa upp, understödja och utveckla utbildningen vid universitetet. • Avsikten är att medverka till en hög kvalitet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå genom att erbjuda utbildningsansvariga, lärare, doktorander och studenter riktlinjer och redskap för att bedriva ett fruktbart kvalitetsarbete.

29. Kvalitetssäkring sex huvudsakliga metoder • Validering – granskning av förutsättningar – för att inrätta nya program och examina. • Utvärdering av kvaliteten i examination och examina/utbildningsresultat • Kursutvärderingar - en samlad bedömning av kursen utifrån bl. a. studenters kursvärderingar. • Alumn- och avnämaruppföljningar • Uppföljningar av studenters, doktoranders och personalens erfarenheter av utbildningen i form av s. k. Barometrar. • Uppföljningar baserade på nyckeltal.

30. Validering • Det ska säkras att universitetets utbildningar har förutsättningar att realisera examensordningens mål. • Det ska finnas kompetent personal, en god lärandemiljö både på campus och på nätet samt resurser att genomföra utbildningen så att antagna studenter ges realistiska möjligheter att fullfölja studierna inom givna tidsramar. • Kvalitetsbedömning görs av en grupp oberoende sakkunniga

31. Utvärdering av kvaliteten i examination och examina/utbildningsresultat Försöksverksamhet inom 10 utbildningar vid Lunds universitet. • hur ämnesvalen för examensarbetena svarade mot kunskapsområdets och yrkeslivets aktuella utveckling. • om de godkända examensarbetena stod i paritet med kollegialt erkända krav. • om utbildningen förmådde producera examensarbeten med hög nationell alternativt internationell standard. ”Direkt kvalitetssäkring Bedömning av utbildningens resultat och relevans” Karl-Axel Nilsson;LU

34. Två viktiga utgångspunkter Ett ökat fokus på kvaliteten i utbildningsresultaten medför ett ökat fokus på målen i HFs examensbeskrivningar* och hur man säkerställer att studenterna når dessa mål Ett nytt kvalitetssystem för högre utbildningen måste därmed baseras på forskning och kunskap om både utvärdering och lärande/lärprocesser Kunskap o förståelse, färdigheter och förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt Tydlig utgångspunkt i reformen 2007 och Bolognaprocessen

35. Summering Examensbeskrivningarna står i fokus Men både de som utvärderar och utvärderas behöver tid för utveckling.