100 likes | 370 Views
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker. Begreppet säkerhet Lunds universitet. Historiskt sammanhang. Konstruktivism och andra alternativa perspektiv får ett generellt uppsving under 1980-talet. Flerbottnad kritik mot dominansen av realism/neorealism och liberalism/neoliberalism
E N D
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker. Begreppet säkerhet Lunds universitet
Historiskt sammanhang • Konstruktivism och andra alternativa perspektiv får ett generellt uppsving under 1980-talet. • Flerbottnad kritik mot dominansen av realism/neorealism och liberalism/neoliberalism • Det kalla krigets oförutsedda slut skakade om disciplinen och öppnade möjligheter för nya perspektiv
Skillnad mot realismen och liberalismen • Konstruktivismen är en ansats snarare än en teori. • Begrepp som ger mening åt våra liv och teorier ”finns inte bara till därute” som någon permanent verklighet • Analytisk prioritet åt identitet, idéer, normer snarare än stater och institutioner
Konstruktivismens centrala antaganden • Världen består både av materiella och sociala verkligheter. Sociala verkligheter är ”sociala konstruktioner”, vilket innebär att de växer fram och ges innebörd i samspel mellan människor. Innebär vidare att de kan förändras • Aktörers intresse kan inte tas för givna och är situationsbetingade • Idéer, intressen, identitet och normer har stor betydelse
Konstruktivismens centrala begrepp • Sociala konstruktioner • Idéer, intressen och identitet • Normer • Internationella regimer
Exempel på hur idéer, identiteter och intressen kan förändras. • Joseph Nye: Slaveri och apartheid • Thomas Risse-Kappen: Sovjetunionen och idéerna med säkerhetsgemenskap
Konstruktivismens centrala begrepp rörande konflikter • Etnicitet • Nation • Nationalism • Etnisk konflikt
Begreppet säkerhet • Kopplat till risker av olika slag • Eftersom det alltid finns risker går det inte att uppnå fullständig säkerhet • Handlar istället om olika grader av osäkerhet
Säkerhetisering • Inflytelserik teori om säkerhet: Hur någonting blir föremål för säkerhetspolitik. • Fyra frågor om säkerhet: • Hot (Vilka hot finns?) • Objekt (Säkerhet för vem?) • Aktör (Vem tillhandahåller säkerhet?) • Hur (Militär/politisk makt?)