Etik och moral, undervisningsval i Deweyansk belysning Elisabeth Hesslefors Arktoft

1. Etik och moral, undervisningsval i Deweyansk belysningElisabeth Hesslefors Arktoft Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja Elevens intresse - elevens behov?

4. Ämnesdidaktik i inriktningarna • Minst 20% av resursen reglerat genom beslut av nämnden

5. Historik vid GU • Fack didaktik fenomenografi, läroplansteori, 1980-tal • Påbyggnadsutbildningar • Ämnesdidaktik från grund till forskarutb. 1999

6. Ämnesdidaktik på IPD • Enheten ämnesdidaktik cirka 50 varav nästan hälften forskarutbildade eller doktorander • SOL enheten 33 cirka 10 forskarutb.

7. Att undervisa är att välja-projektet • Projektet vill öka kunskapen om vad studenterna lär sig under utbildningen, hur deraserfarenheter och tänkande kring val av undervisningsinnehåll, en viktig del av deras didaktiska medvetenhet,etableras och förändras underutbildningen och det första läraråret. • Vad avgjorde valet i förhållande till den lektion jag nyss sett? • Varför ?

8. AnnMari: Elevernas tankar, associatoner och intresse bör styra valet Att du får med dem, väcker dem och berör dem Att få igång tänkande och associationerna

9. Emma: Att uppgifterna är öppna och passar alla. Intresse och erfarenheter skall styra

10. Magnus: Man måste också utgå från det aktuella runt omkring förutom läroböcker och kursplaner. Att ta reda på vad de kan och vill lära sig, det vill jag sen när jag kommer ut. Att eleverna lär sig något är det viktiga

11. Ella: De skulle få egna upplevelser och utmanas Det beror på intresse Det beror på vad de ”behöver”

12. Alva: Jag väljer så alla kan vara med och att det kan vara utvecklande för var och en. Att lära sig se och upptäcka mer om världen Att det (skapandet)blir ett verktyg att förstå och upptäcka sig själv Sånt som berör barnen som de har en relation till

13. Skulle Dewey vara nöjd? • I alla svaren kan man utläsa att elevernas erfarenheter intresse, erfarenheter och motivation är en självklarfaktor att ta hänsyn till. • ” det är ju givet man vet ju hur man fungerar själv och det har vi verkligen präntats in i på utbildningen” .

14. Deweys erfarenhetsbegrepp • Dewey (1938) Experience and Education. • Två kriterier: kontinuitet och interaktion.

15. Dewey • Undervisningen bör fånga den naturliga nyfikenheten och åstadkomma en djupare undersökning som gör att eleven utvecklas.

16. Syntes • Dessa båda kriterier; kontinuitet och interaktion belyser det samtida respektive det tidigare och framåtriktade. • Vad man lärt sig av en erfarenhet ger oss ett sätt att förstå och hantera nästa. • De olika erfarenheterna man gör i livet hänger på så sätt samman i en ständigt pågående process.

17. Vi - omvärlden • Erfarenhetsaspekterna bildar ett komplex av relationer mellan oss själva och omvärlden och relation till tidigare erfarenheter av den omgivning som då gavs. • För Dewey är det dessa relationer som är de viktiga att peka ut i utbildningssammanhanget.

18. Hur Dewey löser dilemmat • Olika infallsvinklar på samma problemområde • Inte ett "både och” • Något nytt, ett nytt perspektiv som skapar nya frågor och ger att en ständig process sker. • En SYNVÄNDA?

19. Intervjuer i yrket • Samma uttryck om elevernas intresse men också behov mer konkret uttryckt • Många har kopplingar till värdegrundsperspektiv

20. Skulle Dewey vara nöjd? • lika självklart som ”luften vi andas” är att elevernas erfarenheter och intresse skall styra innehåll och uppgifts val. • Vad och varför inte lika tydligt uttryckt.

21. Observerade lektioner • Med sagans hjälp uppmärksamma empatisk förmåga - hur det känns att bli retad, Förskola • Judendom –kristendom - islam, intervjuteknik - jämföra skapelseberättelser -likheterna i religionerna, år 7 • Storyline, Amoritz om kärlek – relationer -moraliska dilemman, år 8 • Schyssta kompisar- tema med inspiration från Charliematerialet, år 4 • En saga om spöken som barnen var upptagna av- bearbeta rädsla, Förskola

22. Cillas lektion i år 4 ”Idag skall vi jobba med egenskaper” säger Cilla som introduktion. Jobbet består av att föreslå egenskaper man kommer på som är goda egenskaper Snäll, smart, stark, smidig, glad, duktig, uthållig Jobbet består också av att tillskriva sina klasskamrater positiva egenskaper ”Men dom jag inte känner vad gör jag med dom? ”Kan jag skriva opositiva ? ” Cilla: ”Vad tror du?”

23. Mina reflektioner: • Det goda barnet – bara man skapar rätt erfarenheter så kommer rätt moral att utvecklas? • Etik? • Elevens behov eller skolans skapade behov? • Resultat av individualism och förhandlingsuppfostran skapar nya krav på skolan?