Högmedeltid Senmedeltiden 1000-1500

1. Högmedeltid Senmedeltiden1000-1500

2. Källhänvisning”Alla tiders historia” – GleerupsförlagBilder och kartor Bildkälla finns i anslutning till de bilder, som möjligen inte är upphovsrättsfria. Bilderna är även länkade till källan. De bilder/kartor som inte har någon källa i anslutning till bilden/kartan är upphovsfria enligt Creative Commons. http://www.creativecommons.se/om-cc/Upphovsrättsfria även under http://www.gnu.org/graphics/heckert_gnu.html Innehållsförteckning www.lektionsgodis.se

3. Innehållsförteckning • Den bysantinska kulturen Östrom 395 -1453 • KlostrenFattigdom, kyskhet och lydnad • Skola och vetenskapi kyrkans hägn • Skolastiken • Korstågen • Korstågen - Bakgrund och orsaker • Korstågen – Konsekvenser (positiva) • Påven eller kejsaren kristenhetens överhuvud? • Kampen mellan påve och kejsare s1/2 • Kampen mellan påve och kejsare s2/2 • Penninghushållning ökad betydelse • Folkökning och nyodling • Handelsområden och handelsvägar • Städernas framväxt och frigörelse • Den medeltida staden • Gillen • Skrån • Sociala motsättningar • Ekonomisk stagnation – digerdöd • Digerdöd • Bondeuppror • Feodalismen går mot sin upplösning • Frankrike • England • Hundraårskriget • Drömmen om ett nytt romerskt rike • Den härskande kyrkan • Den romersk-katolska kyrkan • …Med makt över ekonomin • …Och över människornas andliga väl

4. Penninghushållningen får ökad betydelse • Nya silverfyndigheter upptäcks i väst-europa • Furstar och godsherrar tillgång på pengar • Lättare att skaffa rustningar, kryddor m m • Hantverkare • Tillverka för andra utanför den egna bygden • Handeln mellan olika områden stimulerades • Även fjärrhandeln ökade (långväga handel) Innehållsförteckning

5. Folkökning och nyodling • Uppsvinget för handel och hantverk har samband med en kraftig folkökning • Ledde till en ökad efterfrågan på varor • Nyodlingen ledde till överskott som kunde gåtill försäljning • Befolkningsökningen fortsatte till början på 1300-talet • En viktig orsak: • Effektivare jordbruksmetoder ledde till nyodlingar • Tunga hjulplogen • Kragselen Très Riches Heures är en tidebok med teckningar av bröderna Limbourg från 1410-talet som visar liv på den franska landsbygden. På bilden har en bonde spänt två oxar framför en hjulplog till vårsådden. Var det befolkningsökningen som drev fram nyodlingarna, eller var det nyodlingarna som drev fram befolkningsökningen? Innehållsförteckning

6. Handelsområden och handelsvägar • Norditalien, utgångspunkt för handel med Orienten • Flandern, basområde för handeln med norra Frankrike, England och västra Tyskland • Hansan, Nordtysklands kustområdedrev handel med Ryssland, Östersjöområdet och Norsjökusten Handelsvägar Norra Italien, Genua och Venedig Topographic map of the county of Flanders at the end of the 14th century, the French-Imperial border marked in red Hansan viktig för Norden – skulle komma att påverka Sverige under många hundra år. Hansans handelsvägar Innehållsförteckning

7. Städernas framväxt och frigörelse • De äldsta städerna • Blivit till som kyrkliga och värdsliga centralorter (ibl med rötter i antiken) • Feodalborg eller befästning • Rena handelsstäder • Marknadsplatser utmed handelsvägar • Flodmynningar och vadställen Fria först från feodaladeln blev Venedig, Milano, Florens m fl Innehållsförteckning

8. Den medeltida staden • Fästningar – beredda på försvar • Ringmur ibland också vallmur • I regel små – några tusen invånare • Rom – Alexandria hade varit miljonstäder under antiken • Köpmännen hade lett frihetskampen • Satt i rådet med borgmästaren i högsätet • Förhandla, vaka över handeln, skatter, försvar,brandskydd • Stiftade lagar och dömde • Först på 1300-talet nådde de största över 100.000 • Paris och Venedig Innehållsförteckning

9. Gille • Köpmännen organiserade i gillen • Ta tillvara köpmännens intressen • Förhindra konkurrens • Stadsborna förbjudna att driva handel ute på landsbygden Innehållsförteckning

10. Skrån • Hantverkarna organiserade i skrån • Skräddarskrå, skomakarskrå, bagarskrå o s v • Mästarna inom en bransch utgjorde ett skrå • Begränsa konkurrens och hålla priserna uppe • Lärling i sju år • Gesäll • Mästare (efter godkänt mästarprov) • Egen verkstad om skrået ansåg att det fanns plats för en ny mästare • Slog vakt om gamla metoder (motverkade tekniska förbättringar) Innehållsförteckning

11. Sociala motsättningar • Köpmän och hantverkare • Gesäller och mästare • Lärlingarnas lott oerhört svår • 1450-talet arbeta från 3 på morgonen till9 på kvällen • Sociala bottenskikt • Tjänstefolk, dödgrävare, de som gjorde ren gatorna • Judarna • Framställdes som Jesu mördare • Tvungna att bära ett gult märke Innehållsförteckning

12. Ekonomisk stagnation • Folkökningen avstannade • Efterfrågan minskade • Nyodlingen upphörde • ORSAKERNA är inte helt klarlagda men en del forskare har pekat på en klimatförsämring Innehållsförteckning

13. Digerdöd • Lung- och böldpest från Asien • Spreds av råttor • Vissa trakter avfolkades • Numer menar forskare att dess verkningar har överdrivits Innehållsförteckning

14. Bondeuppror • Priset på jordbruksprodukter sjönk - godsägarna minskade inkomster • Brist på arbetskraft ledde till krav på högre löner • Adeln sökte hindra detta ledde till uppror • Tanken på alla människors lika rättigheter förs fram • Upproren slogs i allmänhet ner • Dock ett led mot större oberoende • Livegenskapen försvann i väst-europa • I de slaviska länderna däremot skärptes den I Ryssland upphörde livegenskapen först 1861 Innehållsförteckning

15. Feodalismen går mot sin upplösning • Kungarnas makt ökar och feodalherrarnas minskar • ORSAKER: • Ekonomiska • Ökad tillgång på pengar gjorde att kungen kunde avlöna tjänstemän som lydde direkt under honom • Kunde sätta upp och avlöna truppstyrkor • Varifrån fick kungarna pengar? • Samarbete med förmögna borgare (köpmän) • Uppkomsten av fasta skatter Förhandling med företrädare för olika grupper ang skatter. Härur föds riksdagar Innehållsförteckning

16. Frankrike • Feodala upplösningen långt • 50 storlän styrda av vasaller • I sin tur uppdelade i smålän • Flera storvasaller lika stor eller större makt än kungen • Kungen erkändes dock som länsherre • Från 1200-talet började kungarnas makt stärkas • Framgång i strider mot engelsmän • Större tillgång på pengar • Egna ämbetsmän, större truppstyrkor som lydde direkt under kronan (kungen) Innehållsförteckning

17. England • Feodalismen inte lika utbredd som i Frankrike • Vilhelm Erövraren (normand) behöll ett stort område för sig själv • Resten delades ut till i huvudsak normandiska riddare och kyrkans män • kyrkans män fick inte gifta sig och hade inga lagliga arvingar, därmed gick länet tillbaka till kungen/storvasallen • Storvasaller och undervasaller avlägga ed direkt till kungen • Kommissarier (slags kronofogdar) skickades ut för att kontrollera skatteindrivningen • Magna Charta 1215 • Parlament (överhus och underhus) • Parlament tillsammans med kungen besluta om skatter och lagar Innehållsförteckning

18. Hundraårskriget • 1340 – 1440 krig mellan England och Frankrik (vissa avbrott) • Engelska kungens (normandiska ättlingar) län i Frankrike • Flandern viktigaste marknade för engelsk ullexport • 1420-talet verkade England vara segrare • Jeanne dÁrc befäl över en fransk trupp och segrade • Togs till fånga - brändes på bål av engelsmännen • Steg för steg återerövrades områden • Stärkte de franska kungarnas makt Frankrike i början på 1400-talet. Pricken representerar Paris i centrum för det engelsk-burgundiskkontrollerade området. Innehållsförteckning

19. Drömmen om ett nytt romerskt rike • Karl den store (Idé om ett enat väst-europa) • Omfattade nuvarande Frankrike, fram till Nordsjön i norr, till Elbe och Böhmen i öster och mellersta Italien i söder • Utropade sig till romersk kejsare år 800 • Riket föll sönder efter hans död • Tysk-romerska riket • Otto den store • ”Det heliga romerska riket av tysk nation” • Bestod till namnet till 1806 • Feodaladeln stärker här sin makt till skillnad mot England och Frankrike • Splittringen hänger också samman med kampen mellan kejsar- och påvemakt Karl den stores FrankrikeBilden är länkad till en högupplöst Tysk-romerska riket Bilden är länkad till en högupplöst Innehållsförteckning

20. Den härskande kyrkan • Katolsk • Allmän, allomfattande (Jesu budskap gällde alla) • Medeltiden var kyrkan allomfattande • Västeuropeiska länder var alla katoliker • Enorm politisk, ekonomisk och kulturell makt Hur kunde kyrkan få så stor makt? Innehållsförteckning

21. Den romersk-katolska kyrkan …med makt över ekonomin…och över människornas andliga väl • Organisation över de politiska gränserna • Biskopen i Rom allt större auktoritet ”papa” • Rom andligt centrum • Tog över romarnas språk latinet • Blev lite av vad engelskan är för västerlandet idag • Underlättade kyrkans arbete över de politiska gränserna Innehållsförteckning

22. …Med makt över ekonomin • Tionde • En tiondel av inkomsten av all jord, som inte tillhörde kyrkan • Kyrkan själv var skattebefriad • Ökade sitt jordinnehav genom donationer och förläningar • 1500-talet ägde kyrkan 1/3 av den odlade jorden i det katolska västeuropa Innehållsförteckning

23. …Och över människornas andliga väl • Dualism • Kamp mellan helvetets och himmlens makter • Sjukdomar, krig, andra olyckor ett djävulens verk • Otryggheten i det jordiska livet • Rädsla för vad som hände efter döden • Helvetet en ohygglig verklighet (skärselden) • Med prästernas hjälp kunde man undkomma den eviga pinan • Katolska kyrkan sju sakrament följde människan genom hela livet A depiction of purgatory by Venezuelan painter Cristóbal Rojas (1890) representing the boundary between heaven (above) and hell (below) Innehållsförteckning

24. Den bysantinska kulturen Östrom 395 -1453 • 395 delades romarriket i en västlig och en östlig del • Konstantinopel – Bysans blev huvudstad • Grekiskan var ledande språk • Hellenistiska kulturella inslag • Ortodox kyrka (den rena kyrkan) • 1054 brytning med den katolska kyrkan • Från 800-talet mission bland slaverna (Orientalisk byggnadsstil – ex. Kreml i Moskva) Europas situation omkring 550. Blå och lila anger Bysantinska riket Innehållsförteckning

25. . KlostrenFattigdom, kyskhet och lydnad • Alvastra (gråbröder Bernard av Clairvaux) • Meditation över Kristi lidande • Tidigare Kristus segrande konung oberörd av lidande • Gudstjänst och andakt • Undervisade, teologiska studier • Trädgårds- och lantbruksskola • Bönderna nya idéer • Dika ut sumpmarker, odla nya kulturväxter • Skickliga byggmästare • Tekniken att slå valv • Sjukvård • Slags hotellverksamhet Alvastra som det avbildats i Suecia antiqua et hodierna, runt 1700 Innehållsförteckning

26. Skola och vetenskapi kyrkans hägn • Klosterundervisngen i första hand för blivande präster och munkar • Lärare samlade intresserade från olika delar av Europa (gemensamt språk i latinet) • Universitet (1100-talet) motsvarar skrå och betyder helhet • Sammanslutning av elever och lärare • Fick särskilda förmåner, såsom domsrätt och skattefrihet • Paris universitet var störst (20.000) • Uppsala 1477, Köpenhamn 1479 Innehållsförteckning

27. Skolastiken • Kyrkan satte sin prägel på universiteten • TEOLOGIN var den vetenskap som studerades mest • Förhållandet mellan tro och vetande • Bevisa med logik att kristendomen var sann • Förening teologi och filosofi blev skolastik • Thomas av Aquino ”Summa” • Alla motsägelser mellan tro och vetande var lösta (Teleologiska gudsbeviset m fl) • Aristoteles världsbild passade både slav och feodalsamhälle (över- och underordning) Thomas av Aquino,postumt porträtt (1476) av Carlo Crivelli Geocentrisk världsbild Innehållsförteckning

28. Korstågen • 1095 Kyrkomöte • Påven manar till kamp mot de otrogna • Kristna inte längre bada i Jordanfloden. Alla som deltog få förlåtelse för sina synder och de som stupade skulle få evigt liv • Hårda strider på väg till Jerusalem på ett antal platser • 1099 intog man Jerusalem under ett fruktansvärt blodbad • Araberna erövrade tillbaka Jerusalem efter ca hundra år 15th century illumination of Pope Urban II at the Council of Clermont, where he preached an impassioned sermon to take back the Holy Land Innehållsförteckning

29. Korstågen - Bakgrund och orsaker • Religionens makt över människor är stor! • Även i ett annat sammanhang • Folkmängden ökade starkt • Handel och stadsliv uppsving • England och Frankrike befäster sin ställning • Pansarrytteriet utvecklades – slagkraftigt • Undersysselsatt överklass • Korstågen lockande äventyr • Västerlandet nu övergå från försvar till anfall • Den islamska världen i politisk splittring och försvagning Innehållsförteckning

30. Korstågen – Konsekvenser (positiva) • Uppsving för handel och hantverk • Från Asien silke, kryddor, färger, bomull • Till Orienten pälsverk, metallvaror, textilier • Handeln gick för det mesta över de norditalienska städerna (Genua, Venedig) • Vi fick kännedom om österns litteratur, vetenskap och teknik (överlägsen vår) • Österländskt mode påverkade oss • Högmedeltidens högkonjunktur påverkades av korstågen, men skulle ha kommit ändå • dock senare Innehållsförteckning

31. Påven eller kejsaren kristenhetens överhuvud? • Medeltidens påvar krävde att • Kungar, kejsare, furstar och feodalherrar skulle underordna sig kyrkan • Argument: • Augustinus hävdade (400-talet) att Guds rike representerades av kyrkan • Jordiska furstar skulle lyda under kyrkan • Tysk-romerska kejsarna m fl • Påven skulle ägna sig åt religionen och inte lägga sig i staternas styrelse Innehållsförteckning

32. Kampen mellan påve och kejsare s1/2 • Från ca 1050 till 1200-talets slut • Öppen maktkamp mellan påve och kejsare • Påven Gregorius V11 • Förbjöd kyrkans män att ta emot ämbeten av världsliga furstar • Kyrkans biskopar och abbotar • Skötte, administrerade stora län åt kejsaren och bidrog med trupper till kejsarens armé • Viktigt för kejsaren att själv kunna tillsätta kyrkliga ämbetsmän Innehållsförteckning

33. Kampen mellan påve och kejsare s2/2 • Henrik 1V (tysk kejsare) • Kungjorde att Gregorius var en falsk påve • Försökte förmå biskoparna att inte erkänna påven Gregorius • Gregorius svarade med att bannlysa Henrik, som blev rättslös (fredlös) • Vasallerna kände sig lösta från sin trohetsed • Man behövde inte lyda en bannlyst • Henrik förödmjuka sig • Vandringen till slottet Canossa, stod tre dagar i snön, innan påven löste honom från bannet Henry at the gate of Canossa, by August von Heyden, died 19th cent Innehållsförteckning

34. Via regia http://sv.wikipedia.org/wiki/Via_Regia_%28medeltiden%29