Power Point strukturer för historieundervisningen

1. Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION • Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar • Du kommer vidare då du klickar på musens vänstra knapp • Eleverna kan få åhörarkopior enligt ditt eget val om du väljer det ur Arkiv/Skriv ut menyn • Du kan komplettera materialet enkelt enligt eget gottfinnande • Ha överseende med skrivfel och omkastningar av siffror i årtal

2. Kurserna ”Människan, miljön och kulturen” samt ”Den europeiska människan” är sammanslagna i en helhet som går kronologiskt och behandlar dessa två kursers innehåll parallellt. • Kurserna har dock numrering och kallas Kurs 1 och Kurs 2. De följer Vasa Övningsskolas läroplan.

3. Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION • Historiografi • Drag i människans utveckling • Floddalskulturerna • Grekland • Rom • Folkvandringarna • Kyrkan • Feodalisman • Stadsväsendet

4. Historiografi • Vad är historia? • beskrivning av det förflutna • det förflutna i sig själv • vetenskap • Hur fås uppgifter om hur det varit? • t.ex.: • kvarlevor (ben, redskap, gravar byggnader etc.) • skriftliga källor (dokument, brev, beslut, berättelser etc. • muntliga källor

5. Historien använder hjälpvetenskaper: • geologi • botanik • etnologi • jämförande språkforskning • kemi • fysik etc. • Varför läser vi historia? • vi lär oss : • varför det är som det är • ser samband • vidgar medvetandet • vi blir mer kritiska • men lär vi oss något ???

6. Historiens indelning • Förhistorisk tid • inget skriftligt material och sönderfaller i : • stenålder • bronsålder • järnålder • Historisk tid • skriftligt material och uppdelas i: • gamla tiden • medeltiden • nya tiden

7. Drag i människans utveckling • Samlarstadiet • människan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc. • rörligt liv • kamp för överlevnad • ingen högre kultur • Jägarstadiet • naturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg • rörligt liv • existensen säkrad • möjlighet för kulturell verksamhet

8. Jordbruksstadiet • levebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel) • fast bosättning • livsmedel lagrades • nya metoder • försvarssystem • ekon. system • sociala system • regler för samhällslivet • kulturella aktiviteter • Typiskt för tidiga kulturer • tro på natur och andeväsen • syns i : begravningsseder, offer och avbildningar

9. ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna • det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

10. Floddalskulturerna • Första högkulturerna i: • Tvåflodslandet • Mesopotamien • Persien • Egypten • Kina • Indien • Dessa områden fyllde villkoren: • vatten • god jordmån • rätt klimat • råvaror

11. Mesopotamien Kulturfolk • Sumerer (c. 4000f.kr.) • Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, Eridu • Typiskt: • utvecklad rättsskipning (Lipit-Isthars lag) • näringar:jordbruk & handel • religion = polyteism • kultur : kilskrift, högtstående arkitektur och konst

12. Fornbabylonien (från c. 2300 f.kr.) • skapades av akadderna som krossade Sumer • typiskt: • handeln viktigast • stadsväsendet blomstrade • expansion till Medelhavet • enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag (vedergällningsprincipen) • Assyrien • hettiter krossade fornbabylonien • långvariga strider tills assyrierna segrade: • militärvälde (stat) • Ninive huvudstad

13. främsta regenter: • Assurnasirpal II • Assurbanipal • Nybabylonien (600-talet f.Kr.) • upprättades av kaldeerna • tillgrep folkförflyttningar • främsta regent: • Nebukadnessar • kulturellt utvecklat: • matematik • astronomi • astrologi • stjärnbilder • sjudagarsveckan

14. Persien • expansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambyses • omfttade senare hela Främre orienten • främsta regent: • Darius el. Dareios • effektiv civil förvaltning • vägnät • effektiv post- & kurirtrafik • tolerans mot kuvade • religion • Zarathustra införde dualism • näringsliv • jordbruk, handel, hantverk • pengar (dareiken) i bruk

15. Egypten • De äldsta fynden från 6000-talet f.Kr. • Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisation • Gamla Riket (3000-2200 f.Kr.) • Politik: • enat av farao Menes • Memfis huvudstad • härskarätten, dynastin, regerade • privilegierad ämbetsmannakår

16. Religion • polyteism • Osiris (flodgud) • Ra (solgud) • faraon dyrkades • prästerna centrala med privilegier) • dödskult med balsamering • sjunde dynastin pyramidbyggare (2600-2500 f.Kr.) • Näringar • jordbruk • handel (medelhavsområdet) • hantverk • Kultur • skrift (hieroglyfer) • astronomi, matematik • kalendrar

17. Mellersta Riket (2200-1700) • faraon despotisk • Tebe huvudstad • expansion mot Öst • krossades av hyksos (nomadfolk) • Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) • Typiskt: • Tebe huvudstad • aktiv expansion i Medelhavet (Totmes III) • klippgravar • Konungarnas dal tillkom • härskare: RamsesII, Echnaton (monoteism) • prästerna viktiga • införlivades med Persien, Alexanders välde och Rom

18. Kina Äldsta tiden = härskarätternas tid Härskaren betraktades som himlens son • Shangperioden (1500-c.1000 ) • typiskt: • stadsstatsbildningar • klassamhälle med teckentydare och jordägare som de främsta • Kaurissnäckan anvädes som betalningsmedel • skrivtecken • brons i bruk

19. Chouväldet (1000-250 f.Kr.) • typiskt: • makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar) • viss rikslagstiftning förekom • senare enades riket och muren påbörjades • Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet) • Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.) • typiskt: • länsväsende • tjänstemannavälde • expansion i norr och syd • sidenvägen till Europa och Rom • Tang-dynastin (c 600-900 ) • styrka och grund för senre utveckl

20. Indien Induskulturen c. 2500-1500 f.Kr. Omfattar ett stort område men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad • Typiskt: • jordbrukskultur • avanserade stadsbildningar • stadsplaner och avlopp • handel & hantverk • fruktbarhetsreligion • Arierna erövrar? Indien på 1000-t

21. typiskt: • kastväsendet införs (håller arierna vid makten) • dyrkan av sol, himmel och måne införs • arierna för med sig sanskrit

22. Grekland • Kännetecken för utvecklingen • geografin medförde att stadsstater uppkom • styrelseformerna formades av näringslivet • oligarkin utveklades till demokrati • utflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades • 1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

23. Attiska sjöförbundet räddade grekerna • efter de peloponnesiska krigen (431-404) dominerade Sparta • Makedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldet • orientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationen • politiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

24. Oligarki Sparta Eforer verkställde Gerusian gamlas råd, gav förslag Folkförsamling ja/nej Två kungar militära ledare Demokrati Aten Arkonter verkställde Femhundramannarådet beredde Folkförsamling beslutanderätt Tio strateger militära ledare Ostrakism Grekiska styrelseformer

25. Grekisk religion • Blandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologi • Tre nivåer av gudar och gudomligheter: • Olympiska gudar (panhellenska) • mänskliga, evigt unga, odödliga • Zeus, statslivet • Hera, härden, äktenskapet • Poseidon, sjöfart, hav • Hades, dödsriket • Hermes , budbärare, resenärer

26. Pallas Atena, krigskonsten • Afrodite, skönheten • Apollon, bildningen • Dionysos, livsglädjen • Heroer (lokala gudar) • Herakles • Teseus • Oidipus • Naturväsen • hjälpte eller stälpte i det dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor • nymfer • kentaurer • satyrer

27. Dyrkan: • tempel som hölls öppet på gudens dag • offerseremonier • sång • dans • inga präster, personligt gudsförhållande • Följder: • teatern (ur Dionysoskulten) • idrotten (OS) (Zeuskulten)

28. Grekisk livssyn Två dominerande synsätt: • Apolloniska livssynen • ”intet för mycket” • besinning, måttfullhet • acceptera vad gudarna har i beredskap • övermod ”hybris” hämnades av gudarna • Dionysiska livssynen • möjligheterna obegränsade • ”njut och lev”

29. Grekisk filosofi Intresset vändes från det ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga. • Hellensk filosofi • Joniska naturfilosoferna • vad är alltings gemensamma urämne • Pytagoreerna • matematiken kan förklara allt • Sofisterna • allt är relativt

30. Sokrates & Platon • intresset till individen • absolut sant och rätt finns • visdom ger kunskap om det rätta • den som vet rätt gör rätt • skillnad mellan fenomenensvärld och ideernas värld • Aristoteles • erfarenhet och förnimmelser ger kunskap • kunskap kan systematiseras • kunskap kan härledas , bevisas och definieras • skapade och grundade de flesta gamla vetenskaper • A. blev auktoritet och lärorna bestod till slutet av medeltidwen

31. Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en livssyn ) • cynikerna • behovsfrihet = lycka • stoikerna • osjälviskhet, behärskning och pliktuppfyllelse • epikureerna • måttfullhet • individualitet

32. Grekisk konst och litteratur • Utmärkande: • klarhet • stramhet • fulländning • individuell prägel Konsten betjänade religionen • Arkitektur = tempelkonst Typiskt: kolonnaden / pelarhallen • Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

33. Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska) c.560-480 f.Kr. • motiv: vackra ynglingar • typiskt: harmoni • saknar porträttlikhet • egyptiska drag • brons Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren 2. Klassiska tiden • formstelhet ersätts med realism • marmor

34. Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen 3. Hellenistiska tiden • dramatik och rörelse införs i skulpturen Ex. Laokoongruppen från Rhodos • Litteraturen 1. Episk diktning (berättande) • hexameter Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén 2. Lyriken (stämningsdikter) • berättar om livets glädje och sorg Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

35. 3. Dramat • tragedi (sorgespel) Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides • komedier (lustspel) Ex. Aristofanes, Menandros 4. Övrigt • historieskrivning Ex. Herodotos, Tukydides

36. Grekernas arv till eftervärlden • Demokratiska idealet • skapa rättvisa • tillvarata medborgarnas kunskap och intresse • Kunskapssynen • förmågan att utvidga och systematisera vetandet • forskningens och experimentens betydelse • Filosofin • grunden för existensen och dess villkor

37. Rom / Romarriket Indelas i : • Kungadömet c. 700- 509 f.Kr. • Republiken 509-31 f.Kr. • Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr. • Principatet • 31-180 e.Kr • Militärdespotismens tid • 180-284 e.Kr. • Samregenternas tid • 284-395 e.Kr Uppdelningen bygger på styrelseformen

38. Roms expansion Uppdelas i : • Första skedet • 396 Veiji • c. 300 latinska folken • 265 Apenniniska halvön • Andra skedet (puniska krigen) • Sicilien, Sardinien, Korsika (241) • Cisalpinska gallien (222) • Spanien (201) • Nordafrika (146) • Asia (133) • Tredja skedet • Transalpiska gallien (51) • Egypten (30)

39. Kungadömet • Enligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr. • Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600. • Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t. • Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

40. Republiken 1. Samhällsklasser: • patricier ( jordägarkalss) • plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare) • slavar (rättslös arbetskraft) 2. Republikens styrelse: • Folkförsamlingen (3st) • folkrepresentation • ledare: folktribun med veto • Senaten • 300 valda senatorer på livstid

41. initiativ till lagar • fick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor • Ämbetsmän (verkställde) • konsuler (2) • ledde senaten • säkerhet • befälhavare • domare • skyddades av liktorer • censorer • skatter • byggnadsverksamhet • sedligheten • pretorer • domstolsföreståndare

42. ediler • ordning • offentliga nöjen • kvestorer • statskassan I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader 3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera • romarna styrde i Rom • italiska folken • soldater självstyre • skattefrihet • övriga • skatt • begränsat självstyre

43. Provinsen styrdes av: • propretor eller prokonsul • civil och militär ledare • publikaner • skatteindrivare • garnisioner • garanterade lugn

44. Näringslivet Från jordbruksstat merkantil världsmakt Orsak: • ter. &pol expansion Följder: • ändringar i samhället • Lantbruket • Sicilien svarade för spannål = • vin- & olivodling på halvön =

45. kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) = • slavarbetskraft kom att dominera • Handel & sjöfart • goda hamnar i syd • efter Kartagos fall romersk handelsdominans • Ostia handelscentrum för västra Medelhavet • romerska denaren allmän • importen i huvudsak livsmedel sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

46. ägde romersk rösträtt • stundtals 300000 som staten höll vid liv • erbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna • förmögna företagare med visst pol. inflytande Optimater • storgodsägare med inflytande • ”ämbetsmannaklassen”

47. Religionen • Ursprungligen fruktbarhetsdyrkan • riter • teckentydning • Gudar • t.ex. Jupter, Janus, Vesta • Blandmytologi efter erövringen av Grekland • Dionysos- Bacchus • Zeus - Jupiter • Poseidon - Neptunus

48. Präster • tyder gudarnas vilja • begränsad makt för de var • underställda pontifex maximus (statlig överstepräst) • Romerska rätten • tolv tavlornas lag • alla parter hördes • vittnessystemet infördes • skuld måste bevisas • skilda domstolsbyggnader

49. Republikens fall Inre kamp : • jordägoförhållanden • proletariatet • maktgrupperingar • adelsparti • folkparti • hären Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus. Senare inbördeskrig: • 1:a ( 88-82) Marius Sulla Res: Inga

50. 2:a (49-45) Pompeijus Caesar Crassus (1:a triumviratet) Caesar vann och genomförde: • diktator på livstid • pontifex maximus • senaten 900 • bättre provinsförvaltning • veteraner blev kolonister • offentlig byggnadsverksamhet • julianska kalendern Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken • 3:dje Antonius Octavianus Lepidus