Teorier om konst

1. Teorier om konst Förläsning 2 Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2. Vad är konstteori? • Generell konstteori: estetik • Specifik konstteori: konstriktningar, konstnärliga metoder (surrealism, impressionism) • Generell konstteori försöker besvara frågan vad som är konst! Institution enhet avdelning | Namn

3. Dagens föreläsning: objekt, subjekt och kontext • Konst och efterbildning • Konst och uttryck (1800-talet) • Formalistisk konstteori – signifikant form (1900-talet) • Konst som ett öppet begrepp • Institutionell konstteori Institution enhet avdelning | Namn

4. Konst och efterbildning • Konst är föreställande • Konst efterbildar och/eller representerar en verklighet • Konstnären håller upp en spegel mot naturen (mimesis) Institution enhet avdelning | Namn

5. Konst och efterbildning • Konst är en efterbildande, imiterande verksamhet (Platon och Aristoteles); imitation av människor, mänskliga handlanden, processer etc. • Verkliga ting – bilder av ting • Alltså: för att någonting ska vara konst måste det enligt efterbildningsteorin vara en imitation av någonting Institution enhet avdelning | Namn

6. Platon och Aristoteles • Platons oro: • Kunskapsteoretisk problem: Konst ger oss inte kunskap • Praktiskt problem: Konst påverkar vårt känsloliv negativt • Aristoteles svar: • Konst kan ge oss kunskap. • Catharis (själslig rening): försök att bemöta Platons uppfattning att teater/poesi påverkar massans känsloliv negativ. Enligt Aristoteles lämnar en publiken teatern fri från medlidande och rädsla (terapeutisk effekt) Institution enhet avdelning | Namn

7. Problem med imitationsteorin Vad är bra och dålig konst? Måste ett verk vara spegla naturen för att vara ett konstverk? Är imitation tillräckligt? Institution enhet avdelning | Namn

8. Representationsteorin • Utveckling av imitationssteorin • Representationsbegreppet bredare än imitationsbegreppet • Ett konstverk behöver ej vara föreställande, däremot måste det vara avsett att representera något Institution enhet avdelning | Namn

9. Problem med representationsteorin • Konst som ej representerar något? • Är representation tillräckligt? Neo-representationella teorier Ett verk är ett konstverk endast om det handlar om något Hur ska vi förstå ”handlar om något” (aboutness): Semantisk innehåll Föremål för tolkning Institution enhet avdelning | Namn

10. Expressionistiska teorier • Kritik mot teorin om konst som efterbildning • Konst uttrycker känslor • Fokus på konstnärerna och deras reaktioner inför det skådade • Mål: konstverket ska uttrycka denna inre föreställningsvärld • Imitation ej nödvändigt/tillräckligt för att någonting ska klassas som konst Institution enhet avdelning | Namn

11. Collingwoods expressionistiska teori • Konst syftar till att uttrycka känslor • Skillnad hantverk (målinriktat, förutbestämd produkt) och konstverk • Att uttrycka en känsla enligt Collingwood: först är vi medvetna om att vi har en känsla, men vet inte vilken. Vi känner någon, men vet inte vad det är vi känner. Utifrån detta tillstånd gör vi något vi kallar ”uttrycker oss själva;” vi uttrycker oss genom att tala och känslan som uttrycks är då den uttrycks inte längre något vi är omedvetna om. Institution enhet avdelning | Namn

12. Problem expressionistiska teorier • Syftar all konst till att uttrycka/klargöra (konstnärens) känslor? Är en koppling till känslor nödvändigt? • Är något konst bara för att det uttrycker känslor? Är (det avsiktliga) uttryckandet av känslor tillräckligt? • Givet Collingwoods uppfattning verkar Shakespeares dramer knappast vara konstverk, utan snarare hantverk. Är det rimligt? • Vad innebär det att uttrycka en känsla? • Hur skiljer expressionistiska teorier på bra/dålig konst? Institution enhet avdelning | Namn

13. Langers symbolism • Langers definition av konst: ett konstverk är skapandet av former som symboliserar mänskliga känslor. • Ett musikstycke är en symbol för en känsla; en målning är en symbol för en mänsklig känsla. • En symbol är något i kraft av vad vi åstadkommer en abstraktion. Institution enhet avdelning | Namn

14. Formalistiska teorier om konst • genomslag på 1900-talet • reaktion mot efterbildnings-/representationsteorier om konst • konsekvens av förändringar av konstnärsrollen och i den konstnärliga praktiken (abstraktionsmåleri, icke-representativa former, färgscheman) • intresse för former, ytor, linjer, färger Institution enhet avdelning | Namn

15. Clive Bell: Signifikant form • Bells definition: Ett konstverk är ett objekt som har signifikant form. Ett verk är ett konstverk omm det har (skapats med syftet uppvisa och uttrycka) signifikant form. Institution enhet avdelning | Namn

16. Formalism: problem • Vad är signifikant form? • A: en relation (mellan färger, linjer, komposition etc) • B: en icke-naturlig egenskap • C: något som äger förmågan att ge upphov till en estetisk känsla. • Risk för cirkelargument: vad är en estetisk känsla: en känsla orsakad av signifikant form; vad är signifikant form: objektet som ger upphov till en estetisk känsla. • Finns det någon estetisk känsla (intuitionism)? • Är formkriteriet tillräckligt för att avgöra huruvida ett föremål är konst eller ej? Finns det föremål som saknar form? Institution enhet avdelning | Namn

17. Morris Weitz: Konst som ett öppet begrepp • Angrepp på strävan efter att ge en definition i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. • Olika konstobjekt tillhörande en viss konstform har inte någon gemensam egenskap (familjelikhet snarare) (gäller även för konstbegreppet; alltså: konst och olika konstformer är öppna begrepp. • Allt kan vara konst! • Dickie: Ett konstverk måste vara en ”artifact” (nödvändigt villkor) Institution enhet avdelning | Namn

18. Konst och social kontext • Arthur Danto: Visuellt oskiljbara-par-argumentet Fråga: i kraft av vad är det som ett objekt i dessa par är ett konstverk, medan det andra inte är det? Danto: ett konstverk kräver något ögat inte kan skönja Danto: att ett objekt är ett estetiskt objekt måste ha något att göra med den kontext objektet befinner sig i - konstvärlden. Institution enhet avdelning | Namn

19. Dickies institutionella teori • Dickies definition: A work of art in the classificatory sense is (1) an artifact (2) a set of the aspects of which has had conferred upon it the status of candidate for appreciation by some person or persons acting on behalf of a certain social institution (the artworld). • Konst är det som konstvärlden utnämner till konst! • Konstvärlden: ”en uppsättning institutioner som knyter konstverken till en publik i en social, politisk och ekonomisk miljö” Institution enhet avdelning | Namn

20. Dickies senare teori ”A work of art is an artifact created to be presented to an art-world public” • 1. För att skapa ett konstverk måste man skapa en artifakt • 2. För att skapa ett konstverk måste artifakten skapas för en publik (konstvärlden) Institution enhet avdelning | Namn

21. Institutionella teorier: problem • Hur ska man förstå ”konstvärlden”? • Hur ska man förstå ”överförande av status”? • ”Ready-mades”: Överförande av ”artifakt” status. • Kan inte ett objekt som skapas utanför de relevanta institutionerna vara konst? • Kan inte konstvärlden missta sig? • Vad säger den institutionella teorin egentligen? Finns det risk för cirkularitet? Konst är något socialt? Institution enhet avdelning | Namn

22. Funktionalistiska definitioner • Monroe Beardsley (An aesthetic definition of art) • An artwork is either an arrangement of conditions intended to be capable of affording an experience with marked aestethic character or (incidentally) an arrangement belonging to a class or type of arrangements that is typically intended to have this capacity. Ett verk är ett konstverk omm (1) det är tillverkat med avsikten att ge det en viss egenskap, dvs, (2) egenskapen att ge upphov till en estetisk upplevelse. Institution enhet avdelning | Namn