Etiska teorier

2. Etiska teorier • Det finns olika normativa etiska teorier. Dessa olika teorier ger skilda svar på frågorna. • Det finns två huvudtyper av normativa etiska teorier • Konsekvensetiska teorier • Deontologiska teorier

3. Etiska teorier • Anhängare av konsekvensetiska teorier anser att det enbart är en handlings konsekvenser som avgör hur handlingen skall bedömas

4. Etiska teorier • Anhängare av deontologiska teorier anser att någon egenskap hos handlingen, exempelvis att den är förenlig eller oförenlig med vissa rättigheter eller regler som avgör hur handlingen skall bedömas.

5. Etisk egoism • Konsekvenser för vem? • Den handling som leder till de bästa konsekvenserna för oss själva är den moraliskt rätta handlingen. • Teorin har kritiserats bland annat för • särbehandling – varför skall mina intressen gå före andras?

6. Etisk partikularism • Anhängare av denna teori anser att det är konsekvenserna för en grupp som jag skall ta hänsyn till. Den moraliskt rätta handlingen är den som gynnar min egen grupps intressen, ex familjen. • Kritiken är densamma som för etisk egoism, det vill säga att detta också är särbehandling.

7. Utilitarism • Teori som är universalistisk – alla individer skall behandlas lika • Det är konsekvenserna för mänskligheten (och djuren) i stort som man skall ta hänsyn till • ”Med den utilitaristiska principen avses den princip som gillar eller ogillar varje handling utifrån dess tendens…att ge upphov till eller förhindra lyckan” (J Bentham, 1700-tals filosof)

8. Utilitarism • Målet för utilitaristerna är en värld med maximal lycka, välbefinnande • De handlingar som bidrar till att maximera lyckan eller minska lidande är de rätta och de som minskar lyckan eller ökar lidandet är orätta.

9. Utilitarism • Vilka erfarenheter ger lust eller välbefinnande? • Det är de berörda individernas önskningar eller preferenser som bör ligga till grund för en bedömning av en handling. Man bör då välja det handlingsalternativ som leder till att så många och så starka preferenser som möjligt blir tillgodosedda. Denna uppfattning kallas för preferensutilitarism.

10. Etik • Även om en människa önskar något är det inte säkert att det är bra för henne? • Exempelvis kan man undra om det är rätt att förse narkomanen med narkotika?

11. Etik • Von Wright om behov • En varelse behöver sådant som det är illa för den att undvara • Utgår från växters behov av ljus, luft och vatten. På samma sätt har människan grundläggande behov av fysiologiska, sociala och psykologiska behov. • Trygghet, gemenskap, självrespekt, förståelse och sammanhang, självbestämmande och frihet.

12. Invändningar • Går det att överblicka konsekvenserna? Vi kan inte blicka in i framtiden • Sannolikhetskalkyler är ett sätt att bemöta denna svårighet. • Regler en annan. • Deliberationsmetod: en metod för att fatta beslut • Riktighetsdefinition: tillämpar teorin i efterhand, som facit. Tillämpar teorin som ett kriterium för att avgöra om en handling var rätt/orätt.

13. Invändning (2) • ”Varje person räknas för en och inte för mer än en” (Bentham) • Bör vi visa samma omtanke om varje barn i världen som vi visar våra egna barn? • Utilitarismen tar inte hänsyn till de relationer vi står i. Vi har fått uppdrag som vi skall förvalta, ex att vara föräldrar – vi tar hand om våra barn och andra tar hand om sina barn. • Verkligheten ser inte ut så.

14. Invändning (3) • Om det uppstår en konflikt mellan fåtalets och flertalets intresse; kan det vara rätt att offra några få om detta samtidigt leder till att många människors välbefinnande ökar? • Jfr Raskolnikov i Brott och straff: En elak, rik gammal kärrings död skulle innebära att hundratals människor skulle räddas från ruttenhet och förfall. • Kan det någonsin vara försvarbart att döda en annan människa? Enligt utilitaristen: Ja

15. Deontologiska teorier • To deon – det som bör göras • Kants pliktetik • Kontraktsetik • Rättighetsetik

16. Pliktetik • Man måste frigöra sig från sina känslor och med hjälp av sitt förnuft bestämma vilka handlingar som kan fungera som moraliska naturlagar. Att handla i enlighet med den moraliska lagen innebär att man följer moraliska plikter. Handlandet styrs då av en god vilja. Den goda viljan är det enda som har egenvärde.

17. Pliktetik • Kategoriska imperativet • Det jag gör måste jag vilja att alla andra människor också skulle göra • Handlingen skulle då bli en allmän lag för det moraliska handlandet

18. Exempel • En äldre kvinna som är änka har bott i sin lägenhet under många år. Hon vill aldrig flytta till ett äldreboende och hennes dotter lovar att mamman aldrig skall behöva flytta. Mamman drabbas av demens och det blir svårt för henne att bo hemma. Vårdpersonal rekommenderar gruppboende men dottern är tveksam, hon har ju lovat mamman att få bo kvar.

19. W D Ross • Prima facie (”som utgångspunkt”) plikter • Faktiska plikter • När plikterna kommer i konflikt är det till sist intuitionen som får avgöra vilken av plikterna som skall gälla som faktisk plikt.

20. Rawls • Maximin-principen innebär att maximera utfallet för den som har det sämst ställt. • När vi skall formulera principer för fördelning måste vi tänka oss in i en situation där vi inte känner till vilken ställning vi har i samhället. Vi vet inte om vi är kvinna eller man, direktör eller arbetare, vi drar ”en slöja av okunnighet” över vår sociala position.

21. Dygdetik • En annan utgångspunkt: • Att välja det rätta och göra det goda. • Normativt fokus är på människans karaktär och inte på hennes handlingar och dess konsekvenser. • Dygdetiken förnekar behovet av universella moraliska principer för att handla på ett korrekt sätt i moraliska frågor.

22. Dygdetik • Aristoteles den som ofta förknippas med dygder. • ”Hur skall jag bli en god människa”? • Fokus på karaktären • Nutida dygdetiker. Nussbaum, McIntyre och Silverberg

23. Dygdetik • Aristoteles (384-377 f. Kr). Var lärjunge till Platon. Dog i landsflykt. • Människan bör utveckla ett antal dygder, goda egenskaper. Varje dygd är en medelväg mellan två ytterligheter. Inte dumdristig eller feg utan modig, inte slösaktig eller snål utan givmild. Förnuftet hjälper oss att hitta den rätta medelvägen.

24. Dygdetik • Handlingar saknar inte betydelse. Rätta handlingar är de som flödar naturligt från den dygdiga människan. • Vi måste förvärva moraliskt värdefulla karaktärsdrag – dygder – som gör oss känsliga för moraliska krav. • Att ha dygderna är att veta hur man skall bedöma situationen i varje enskilt fall och det är det konkreta fallet som är viktigt.

25. Invändningar • Om intressen kommer i konflikt – hur skall jag då handla? • Dygdetikern svarar: Om du är dygdig vet du vad du skall göra och om du ännu inte är dygdig skall du ha någon dygdig person som förebild och handla som den personen skulle ha handlat. • Jfr Mentorskap • Men är detta en hjälp för den som står i en valsituation?

26. Dygdetik • Hur erövrar man dygder? • Förebilder • Kan ett barn inte vara dygdigt? • Är dygder relativa eller finns det universella dygder?