1 / 33

Fiskodlingens miljöpåverkan

Fiskodlingens miljöpåverkan. Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna. Övergödning. Reversibel. Sjukdomar. Icke reversibel. Rymningar. Övergödning och fosfor. Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar.

pegeen
Download Presentation

Fiskodlingens miljöpåverkan

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fiskodlingens miljöpåverkan Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna Övergödning Reversibel Sjukdomar Icke reversibel Rymningar

  2. Övergödning och fosfor Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar Mycket näringsrikt (hypereutroft) ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland Näringsrikt (Eutroft) P-halt (g/l) 0 25 50 75 100 125 150 175 200

  3. Övergödning och fosfor Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l

  4. Bedömning av produktionsvolym i Sjöar • Inflöde • Vatten • Näringsämnen Näringsämnen via foder Utflöde Tillgängliganäringsämnen & Primärproduktion Sedimentation

  5. Flöde av fosfor Fosfor i foder 100% Fiskbiomassa 30% Foderspill 3% Löst fosfor 26% Urin 18% Fekalier 49% Partikulär fosfor i sediment 52% Återlösning

  6. Tillgängliganäringsämnen & Primärproduktion

  7. Fiskproduktion (kg per hektar) 25,0 Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509 Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Totalfosfor (μg per l)

  8. Vattendirektivet är utgångspunkten

  9. Bedömning i 7 steg • Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l) • De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde. • Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK) • För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass.

  10. Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l) För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns. Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status? Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l) Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt Inteckning av fosforutrymme? Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år) L = Produktion  (FK Pfoder - Pfisk) * 10

  11. Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l) För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott. Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92

  12. Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet? Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.

  13. Bedömning av nyetablering • Tillgången på vattenkemiska data • Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad • Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid). • Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas • Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. • Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.

  14. Närsaltseffekter av fiskodling Inteckning av P-utrymme 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Odling • Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

  15. 1,6 God status 1,4 1,2 Hög status 1 Ursprungsstatus 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Närsaltseffekter av fiskodling Påverkansgrad Odling Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

  16. Kust Närsalter via foder • In- och utflöde • Vatten • Fosfor/kväve Tillgängliga närsalter & Primärproduktion

  17. BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN

  18. BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN Teoretisk utbytestid för ytvatten (månad) At Kustområde - + 4 . 3 3 * E 3 . 4 9 a Area (A) och volym (V) e = T y beräknas för området 3 0 innanför begränsningslinjerna At Alinje At Topografisk öppenhet ¥ å At i = i 1 = E 100 * a A Total tvärsnittsarea ¥ ( ) = å A A At tot t i = i 1 Vattenyta ADm T v ä r s n i t t s a r e a ( A t ) = A l i n j e * A D m Öppet hav eller Kustområde angränsande kustområde Begränsningslinje

  19. Problemställningar havsbaserad fiskodling • Vart tar närsalterna vägen - effekt? • Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem • Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme? • Undvika lokala miljöproblem (sedimentation) • Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön? • Oligotrofiering i Bottenviken? • Goda produktionsförutsättningar i havet • Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov • AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling • Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?

  20. MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material

  21. Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)

  22. Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning

  23. Förrymd fisk från odling • Risk för inkorsning med vilda populationer • Genetisk degeneration • Hybridisering • “Ekologisk konkurrens” med vilda populationer • Föda • Habitat • Predation

  24. Utsättning av odlad fisk Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%). I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.

  25. Utsättning av laxyngel i Sävarån Ursprung i huvudsak Byskeälven 250 000 200 000 150 000 Antal 100 000 50 000 0 1989 1990 1992 1994 1995 1998 1999 2001 2004 1991 1993 1996 1997 2000 2002 2003 2005 År Ingen genetisk inblandning kan påvisas!

  26. Antalrymlingarav lax & regnbågefrånNorskkassodling

  27. Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad. Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade Färöarna: 25-50% odlad lax Reproduktiv framgång? Hanar som rymmer sent: 1% Hanar som rymmer tidigt: 29% Honor som rymmer sent: 20% Honor som rymmer tidigt: 82%

  28. 23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten genetiskt och ekologiskt ofarlig?

  29. Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag

  30. Rymningar och riskbedömning • Finns skyddsvärda populationer? • Riskbedömning av odlingsart • Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)? • Spridningsmöjligheter? • Anläggningstyp?

More Related