ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 2013

1. ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 2013

2. Tre ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 1. Ändringar gällande semesterlönen och semesterersättningen • Beräkningen av semesterlönen för arbetstagare med vecko- eller månadslön ändras när arbetstiden ändras: semesterlönen bestäms på basis av lönen under kvalifikationsåret.(Semesterlag 10 § 4 mom.) • Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och med 1.4.2013. 2. Divisorer (25/6) för månads- och veckolönen som används vid beräkningen av semesterersättningen införs på nytt i lagstiftningen.(Semesterlag 17 § 3 mom.) • Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och med 1.4.2013. 3. Framflyttning av semesterdagar på grund av arbetsoförmåga • Sju dagars karensen slopas.(Semesterlag 25 §) • Lagändringen träder i kraft 1.10.2013.

3. 1. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN • Lagändringen gäller personer med vecko- eller månadslön. • Regeln för beräknande av semesterlönen ändras i de fall där arbetstagarens arbetstid och lön ändras under kvalifikationsåret (1.4.–31.3.) till följd av att arbetstagaren övergår från heltidsarbete till • partiell sjukledighet • deltidspension • delinvalidpension • partiell vårdledighet • annan förkortad arbetstid baserad på avtal. • Gäller också i motsvarande mån situationer där arbetstagaren återgår från deltidsarbete till heltidsarbete.

4. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN • Om arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret(1.4–31.3) beräknas semesterlönen enligt regeln för beräknande av procentbaserad semesterlön. • Semesterlönen är 9 eller 11,5 procent beroende på anställningsförhållandets längd (om inte något annat avtalas i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal) • 9 procent, om anställningsförhållandet har fortgått under ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden • 11,5 procent, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden.

5. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN • Vid procentberäkningen baseras semesterlönen på den lön som betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret (1.4–31.3). • Förhöjningar som betalas för nödarbete eller för övertidsarbete beaktas inte. • Lönegrunden utökas kalkylmässigt med uteblivna löner för frånvarotiden för: • föräldraledigheter, sjukdom, rehabilitering, karantän och permittering.

6. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV SEMESTERLÖNEN • Om ändringar i arbetstagarens arbetstid sker först efter kvalifikationsårets (1.4–31.3) utgång, innan semestern eller en del av semestern börjar, beräknas semesterlönen på basis av arbetstiden under kvalifikationsåret (fortgående samma arbetstid) och vecko- eller månadslönen för den. • I praktiken på basis av lönen före ändringen av arbetstiden. • I sådana här fall syns ändringen i semesterlönen först följande år.

7. EXEMPEL • Matts går i deltidspension 1.3.2014. • Han har arbetat 15 år i företaget och han har månadslön. • Matts håller sin semester i juli 2014. • Matts semesterlön är 11,5 procent av hans lön under kvalifikationsåret (1.4.2013–31.3.2014). • Om Matts hade gått i deltidspension 1.4.2014 eller därefter, hade hans semesterlön bestämts på basis av lönen före deltidspensionen utan beräkningsregeln för procentbaserad semesterlön. • I praktiken hade semesterlönen bestämts utifrån den lön som utbetalats månaden innan Matts gått i deltidspension.

8. 2. DIVISORER FÖR MÅNADS- OCH VECKOLÖNER • I semesterlagen har införts divisorer för månads- och veckolöner. • Används vid beräkningen av semesterersättningen. • Lönen för en semesterdag beräknas • så att divisorn 25 används för anställda med månadslön • och divisorn 6 för anställda med veckolön. • I kollektivavtalen kan avtalas om andra divisorer.

9. 3. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN • Lagändringen, dvs. slopandet av 7 dagars karensen, gäller arbetsoförmåga på grund av sjukdom, olycksfall eller förlossning både när semestern börjar och under semestern. • Semestern ska på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt genast från den första sjukdagen. • Efter att semestern flyttats fram har arbetstagaren sjukledigt. • Karensen slopas endast gällande lagstadgad semster, och alltså inte för längre semestrar som avtalats i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal. • Viktigt att i förteckningar över arbetsskift o.dyl särskilja vilket slag av semester/ledighet arbetstagaren har. • Arbetsgivarens semesterbokföring måste vara uppdaterad.

10. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN • Arbetstagaren måste begära att semestern flyttas fram. • Det räcker inte enbart med en anmälan till arbetsgivaren eller att skicka läkarintyg till arbetsgivaren. • Begäran ska göras utan obefogat dröjsmål. • Arbetstagaren måste få en bekräftelse av arbetsgivaren på att arbetsoförmågan godkänns och semestern flyttas fram. • Arbetstagaren måste på arbetsgivarens begäran uppvisa en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. • Eventuella bestämmelser i kollektivavtalen ska följas vid proceduren. Skäl att på arbetsplatserna komma överens om förfaringssätten mer i detalj. • Arbetstagarna bör behandlas lika.

11. TIDPUNKTEN FÖR SEMESTER SOM FLYTTATS FRAM PÅ GRUND AV ARBETSOFÖRMÅGA • Efter att arbetsoförmågan (sjukledigheten) upphört fortsätter och upphör semestern såsom ursprungligen meddelats. • Framflyttad sommarsemester måste ges under semesterperioden. • Framflyttad vintersemester måste ges före ingången av följande semesterperiod. • Om det ovan nämnda inte är möjligt, kan framflyttad sommarsemester ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemester före utgången av följande kalenderår. • Om inte heller det ovan nämnda är möjligt, kan utebliven semester ersättas med semesterersättning.

12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE GÄLLANDE RÄTTEN TILL FRAMFLYTTNING AV SEMESTER • Övergångsbestämmelse: • Efter att lagändringen trätt i kraft (1.10.2013) får gällande kollektiv- och tjänstekollektivavtal tillämpas till utgången av avtalsperioden, om parterna inte avtalar om något annat.