260 likes | 429 Views
Gunnar Berg K G Karlsson Magnus Oskarsson Mittuniversitetet. Skolan, PISA och följder av en marknad ALMEDALEN 2014. Skolan, PISA och följder av en marknad. Likvärdigheten i en marknadsorienterad skola Pisa-chocken Pisa om likvärdighet Vart tar alla satsningar vägen?
E N D
Gunnar Berg K G Karlsson Magnus Oskarsson Mittuniversitetet Skolan, PISA och följder av en marknadALMEDALEN 2014
Skolan, PISA och följder av en marknad • Likvärdigheten i en marknadsorienterad skola • Pisa-chocken • Pisa om likvärdighet • Vart tar alla satsningar vägen? • Kommentarer och frågor
Programme for international student assessment - PISA • Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. • 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder. • Prov, elevenkät, skolenkät samt ett digitalt prov. • I Sverige deltog knappt 4 700 elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca 2 500 elever. • Pisa mäter LITERACY (omvärldskunskap). • Ej kopplat till kursplaner i de olika länderna.
Går det att lita på PISA? • Hur kan ett prov fungera över hela världen på en mängd olika språk i en rad olika kulturer i olika sammanhang? • Går det att fuska? • Bryr sig eleverna om PISA?
Antal OECD-länder med signifikant högre resp lägre resultat än Sverige
Medan vissa kommuner deltar i 70 procent av de statliga skolsatsningarna deltar andra i bara var tionde satsning. Det visar en ny genomgång från Skolverket. Storstäderna deltar oftast och mindre kommuner mer sällan. Karta över genomsnittligt deltagande i antal statsbidragssatsningar, per kommun
Har vi fått en sorteringsskola? • Ökad andel lågpresterande elever • Pojkar tappar mer än flickor • Ökad mellanskolvarians tyder på en uppsortering av elever. • OECD rapporterar att socioekonomiskt gynnade skolor i Sverige har lättare att rekrytera behöriga lärare än mindre gynnade skolor. • Nationella utvecklingsinsatser ojämnt fördelade
Varför? • Fria skolvalet? Ökande mellanskolvarians tyder på viss ”sortering” av elever. OECD visar dessutom en sortering av lärare • Decentraliseringen blev en marknadisering.Vad prioriteras i ett konkurrensutsatt vinstdrivet system? • Satsningar och stöd når inte ut i hela landet • Ökande andel elever med utländsk bakgrund? Påverkar något, men utvecklingen för ”infödda” elever likartad. • Andra faktorer? Konkurrens med annat? Tråkigt? Nordiska länder högt på nätanvändning. Tröskeleffekter i betygssystemet .