1 / 48

AUDIT och DUDIT

AUDIT och DUDIT. 2010 Ninni Lundh Kunskap till praktik, Region Gävleborg och Landstingets Folkhälsoenhet. Presentation. Namn Arbetar som … Erfarenhet av riskbruk, missbruk/skadligt bruk, beroende? Förväntningar på dagen?. Varför prata om alkohol? .

ratana
Download Presentation

AUDIT och DUDIT

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. AUDIT och DUDIT 2010 Ninni Lundh Kunskap till praktik, Region Gävleborg och Landstingets Folkhälsoenhet

  2. Presentation • Namn • Arbetar som … • Erfarenhet av riskbruk, missbruk/skadligt bruk, beroende? • Förväntningar på dagen?

  3. Varför prata om alkohol? Alkoholen skapar flera typer av problem bl a • Sociala problem • Närstående, barnen har det jobbigt, risksituationer • Mängdfrågor - skadligt • Alkoholens/drogens ”giftighet”/skadeverkningar för kroppen, psyket och det sociala sammanhanget • Kunskap och motivation hjälper ofta • Beroendetillstånd • Besatthet, hjärnskada, tillvänjning, abstinens • Inte lika enkelt som en livsstilsfråga

  4. Riskkonsumtion – pedagogisk term Alkoholkonsumtion som kan ge skador Alkoholkonsumtion som överstiger • 9 standardglas per vecka för kvinnor (36 cl starksprit)eller >4 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) • 14 standardglas per vecka för män (56 cl starksprit)eller > 5 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) • Gäller friska normalviktiga personer och är ett medicinskt ställningstagande. • Hur mycket man kan dricka utan ta skada är dock väldigt individuellt och de här rekommendationer ska ses som generella.

  5. Vad är ett standardglas? • 4 cl sprit (40%) • 2 x 33cl lättöl • 50 cl folköl (3,5%) • 33 cl starköl (5,2%) • 15 cl matvin (restaurang) • 8 cl starkvin • En flaska vin innehåller 5 standardglas

  6. Alkonacka Sort Standardglas En flaska lättöl till lunch 6 dagar 3 Tre glas vin under fin middag fredag 3 En 4:a whisky före middag lördagkväll 1 Två glas vin till maten lördagkväll 2 Punsch till kaffet (4 cl) 1 Veckokonsumtion 10 = 40 cl sprit (40%)

  7. Riskbruk Alkoholkonsumtion som överstiger • 9 standardglas per vecka för kvinnor (36 cl starksprit)eller >4 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) • 14 standardglas per vecka för män (56 cl starksprit)eller > 5 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle)

  8. Diagnos/bedömning enligt ICD-10 Skadligt bruk 10-20 % ? Beroende (tidigt, mellan, sent stadium) 5,2 % av männen - 135 000 män (ökat 25%) 3,3 % kvinnor - 100 000 kvinnor (ökat 50%) riskbruk skadligt bruk / missbruk Riskbruksresonemang beroende Kort rådgivning Specialiserad beroendevård Öppenvårdsinsatser Riskbruk ca 900 000 17% av männen 9% av kvinnorna Mer omfattande insatser

  9. Totala alkoholkonsumtionen • Antalet tillfällen med berusningsdrickande har ökat med cirka 40 procent mellan 1998 och 2004. • 1996 - drygt 8 liter (100% alkohol) • 2004 - 10,5 liter - hur mycket är det?

  10. Mer än 10 liter 100% sprit per vuxen? • En flaska lättöl per dag blir nio flaskor sprit (40%) på ett år! (ca 2 cl x 365 dagar = 730 cl delat med 75 cl = flaskor) • Fem glas vin i veckan blir 14 flaskor starksprit på ett år (5 glas x 4 cl = 20 cl x 52 veckor = 1040 cl delat med 75) • Fem stora stark i veckan blir 20 flaskor sprit på ett år (5 x 6 cl = 30 cl x 52 = 1560 delat med 75) • En vinbox innehåller 4 flaskor vin – en box i månaden blir mer än en 75:a i månaden

  11. 10 liter 100%

  12. Hur vanligt är det? • 64 procent av de unga männen och 32 procent av de unga kvinnorna beskriver berusningsdrickande mer än två gånger i månaden (Andreasson och Grafman 2002). • De unga med omfattande alkoholvanor har i växande omfattning blivit klienter med alkoholrelaterade problem. • Andel vårdade 18-24 åringar inom socialtjänsten och beroendevården ökade med 75 procent mellan 1998 och 2004. • Dock är åldersgruppen 45-64  år fortfarande den största klientgruppen (Centrum för folkhälsa i Stockholm 2006).

  13. Gävleborg • Vi har en högre konsumtion än riksgenomsnittet • Vi har en högre dödlighet med alkohol i orsaksdiagnos • Vi har en högre dödlighet i diagnoser som kan ha relation till hög alkoholkonsumtion • Skillnader finns i länets olika kommuner

  14. Hur vanligt är det bland våra patienter?Riket: Folkhälsoinstitutet • Av 1000 patienter om året inom pv • är ca 150 högkonsumenter • ytterligare drygt 150 berusar sig regelbundet och • omkring 25 är alkoholberoende • = nästan 30%!!

  15. Vad söker dom för? • Primärvård:Högt blodtryck, sömnbesvär, depression, alla möjliga sjukdomar och symtom …Upprepade recept av beroendeframkallande medel • Akutsjukvård:Olyckstillbud, skador, förgiftning, depressioner, panikångest … • Psykiatri:Depression, psykos, panikångest ….. • Socialtjänst:Försörjningsstöd, problem i familjen…..

  16. Hur närmar du dig detta? • En stor majoritet, mellan 75 och 90 procent, av primärvårdspatienter tyckte i en enkätstudie att det var viktigt att man i hälso- och sjukvården tog upp frågor om levnadsvanor, bland annat alkoholvanor (Andreasson och Grafman 2002) • Studier visar att uppmärksamhet och riskbruksinformation GÖR SKILLNAD!

  17. Era funderingar? • Hinder? • Möjligheter? • Hos dig? • Hos patienten? • Tid?

  18. Alkoholens hälsoeffekter? • Rekommendera inte alkohol som medicin • Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer • Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion • Avråd alltid från berusningsdrickande • Avråd alltid deprimerade klienter från att dricka alkohol • Inga säkra nivåer för gravida

  19. AUDIT • Alcohol Use Disorder Identification Test • Screening • Testet mäter alkoholbeteendet och vanliga negativa konsekvenser av alkohol • Testet har mycket hög tillförlitlighet • Sensivitet och specifitet (KI) • Rekommenderas av WHO och SoS

  20. AUDIT-formuläret • Innefattar endast 10 frågor • 3-5 svarsalternativ • Normerade värden, 0-40 poäng • Konsumtionen mäts i standardglas • Går fort och är enkelt • Kan användas för uppföljning • Formulär ger mer än lösa frågor

  21. Instruktion och begrepp

  22. Konsumtion och berusningsdrickande

  23. Problem-beroende

  24. Problem-missbruk (DSMIV) /skadligt bruk (ICD10)

  25. Poängberäkning • Fråga 1-8: Ger 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng räknat från vänster till höger. • Fråga 9-10: Ger 0, 2 eller 4 poäng räknat från vänster till höger.

  26. Normvärden ♂≤ 8 poäng ♀≤ 6 poäng

  27. Hur sammanställer jag AUDIT? • Räkna ihop antalet poängMän 8 respektive kvinnor 6 poäng riktvärde Högre poäng indikerar alkoholproblem • Se efter var poängen befinner sig (riskbruk, missbruk/skadligt bruk, beroende) • Räkna ut antalet standardglas/vecka

  28. Hur svårt är det? • Fråga varandra - två och två • Fem minuter vardera maximalt

  29. Ställa frågorna … • Reflektera över • Hur det kändes att bli frågad • Hur det kändes att ställa frågorna • Var det någon fråga som du undrar över? • Är patienterna ärliga?

  30. Vad gör jag med resultatet? • Inget? - kan ändå ha effekt… • Återkoppling • Kort intervention och uppföljning • Informativt samtal • > 20 p = Hänvisa till beroendemottagningarna för bedömning/diagnos • 10-20 p och ingen förändring med riskbruksresonemang

  31. Hur kommer man igång?

  32. Vad säger jag? • ”Vi har som rutin att fråga en del i början av kontakten med oss om bland annat alkohol” • ”Det är inte alltid man tänker på hur mycket alkohol man dricker en vanlig vecka.. ” • ”Vi gör en sammanställning av din veckokonsumtion..” • ”Eftersom du står på en del mediciner vill jag ställa några frågor kring det..”

  33. Vad säger jag? • ”Skulle du vilja veta mer om hur alkoholen kan påverka de besvär som du har?” • ”Idag vet man att oro och ångest kan förvärras av alkohol även i måttlig mängd – är det något du funderat på?” • ”Har du funderat på om det här kan ha någon inverkan på hur du mår?” • ”Kan du tänka dig att minska till hälften under närmaste tiden?” • ”En del människor är mer känsliga för alkohol…”

  34. Att tänka på • Rutiner • Systematik • Dokumentation • Uppföljning • Sammanställning på gruppnivå?

  35. Rutiner vid screening (exempel) • Ta tillfällen att informera om hur alkoholen påverkar det som personen söker er för • Vid …. eller … ska..dr/ssk/kurator/socialsekreterare ställa AUDIT-frågorna • Vid poäng <6/8 – ingen speciell åtgärd • Vid > 6/8 p men < 20/22 p riskbruksresonemang/motiverande samtaloch uppföljning, provtagning (CDT, MCV och leverprofil) • Vid >20/22 p hänvisning till Beroendemottagningen för fortsatt utredning (ASI, ADDIS) och åtgärd

  36. ALKOHOL– upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus • Observera att • MAST kan användas i stället för AUDIT • DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI • GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

  37. FRAMES • Feed-back- du delger patienten din bedömning • Responsibility- Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande • Advice -... men du kan ge råd • Menue -... och dessa råd kan utformas som en meny, där det finns olika alternativ • Empathy - Ett empatiskt förhållningssätt fungerar bäst • Self-efficacy - du kan stärka patientens tilltro till sin förmåga att göra förändringar

  38. TIPS om förhållningssätt och teknikerwww.riskbruk.se se under verktyg • Samtalet sker i Empatisk anda. Patientens inneboende förmåga att klara av att ändra sina vanor uppmuntras (Self-efficacy) och i förhållningssättet markeras att det handlar om patientens eget val och ansvar (Responsibility). • Samtalet inkluderar Feed-back när det gäller patientens egen konsumtion i jämförelse med allmäna befolkningen *, diskussion om möjligt samband mellan patientens symtom och alkoholvanor, förklaring av vilka gynnsamma effekter minskad alkoholkonsumtion kan ha och diskussion om vad patienten kan göra för att lättare klara en minskad konsumtion * (Advice och Menu). • Målet är vanligen minskat drickande snarare än avhållsamhet från alkohol. • Ofta förekommer "boostersessioner", som kan vara en del av ordinarie återbesök av andra skäl än alkohol.

  39. DUDIT –Drug Use Disorders Identification Test Tungt narkotikamissbruk Totalt ca 25 000 ”Lätt” narkotikaberoende? Läkemedelsberoende? Substitutionsbehandling? Man räknar med att ca 250 000 personer har missbruk eller beroende av läkemedel!!

  40. När fråga om beroendeframkallande läkemedel och narkotika? • Nytt recept av läkemedel med risk för missbruk-skadligt bruk eller beroende • Återkommande recept av beroendeframkallande läkemedel • Tidigare känt riskbeteende (alkohol annat) • Annat aktuellt riskbeteende/beroende • Tecken på abstinens av de respektive substanserna • Alltid vid vissa kontakter

  41. DUDIT • Viktigt att prata igenom på arbetsplatsen vilka rutiner man ska ha och hur man ska dokumentera • Se mer information på: http://www.slso.sll.se/upload/Administrationen/DUDIT-E.pdf http://www.slso.sll.se/upload/Affektiva/Tolkning%20Dudit+Dudit-E.pdf

  42. Fakta • Alkohol och hälsa; Sven Andréasson och Peter Allebeck; 2005 • Alkohol som sjukdomsorsak /del 1 och 2 • Systembolagethttp://www.systembolaget.se se AlkoholHälsa • Läkartidningen 2006Nyttan av måttlig alkoholkonsumtion • Aktuella telefonnummer Beroendeenheter i samverkan landsting och kommunerhttp://www.plexus.lg.se/templates/Page.aspx?id=15669

  43. Att läsa vidare • Folkhälsoinstitutet www.fhi.se • www.riskbruk.se se verktygslådan • Info om MI www.somra.se • www.drogportalen.se • www.drugsmart.com • Alkoholförebyggande insatser i primärvården; Sven Andréasson • Inom kort www.beroendeportalen.se

  44. Interaktiva självtest och information • http://alkoholprofilen.se/ • http://www.riskbruk.se/Default.aspx?id=5795 • http://www.alkoholhjalpen.se/ • http://www.livsstilstest.se/stad

  45. Frågeformulär • Direktlänk för att hämta formulär: • http://www.riskbruk.se/Default.aspx?id=1401 • AUDIT • DUDIT • CAGE • Finns flera varianter på nätet, även på andra språk

  46. Är det här något för dig? • Runda

More Related