Är det bra att ha koll på barnen?

1. Är det bra att ha koll på barnen? En reviderad syn på föräldrars kontroll och koll. Siggi Olafssonutbildningskonsulent Social utveckling siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se

2. Siggi Òlafsson • Arbetar med uppdrag att förbättra barns och ungdomars psykosociala hälsa. • Främst genom utbildningar av personal som i sin tur arbetar med barn och unga. Lärare, psykologer, fritidsledare, kuratorer, socialarbetare, behandlingspersonal m.fl. • Arbetat med barns hälsa sedan 1988. Journalist med beteendevetenskaplig utbildning. • Arbetsplatsen, Social utveckling, Barn och unga, resurs för yrkesverksamma i Göteborg. siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 031-367 92 61

4. I syfte att fostra barn... Debatten om hur en bra förälder ska vara är och har varit het. I syfte att fostra barn, för att barnen ska växa upp och få ett bra liv, talas ofta om föräldrars kontroll och koll på sina barn. Men hur ligger det till egentligen, är det bra att ha kontroll, eller koll på barnen? • Kontroll: fungerar det som skydd? Etiskt försvarbart? • Koll: måste väl vara bra?!

5. Reklam ”Många föräldrar använder webbövervakning för att hålla koll med sina barns online-aktiviteter. Med tanke på sexuella rovdjur och brott på internet, anses det nödvändigt av många föräldrar. Föräldrar använder webbövervakning för att skydda sina barn från det onda i internet. Det blir viktigt för dig att veta om ditt barn missbrukar internet, innan de gör något allt för dumt. Övervakningsprogramvara gör det möjligt att veta i tid.”

6. Reklam ”Bra övervakning som gör det möjligt för dig att hålla koll på allt som händer på en mobiltelefon. Du kan få veta vad, när, och vem informationen skickas till och även veta var telefonanvändaren är via GPS-tjänsten. Informationen kan vara mycket användbar. Som förälder, kan du se till att dina barn inte prata med en fel person. Den information som registreras är baserad på helt stealth, att se till att användaren är omedveten om vad som pågår. Skydda dina barn med den revolutionerande programvaran.”

7. Skydda barnen - från vad? Barnet som offer… Förövare Ondskan Dåligt sällskap Barnets utveckling över tid… Psykisk hälsa Kriminalitet

8. Historia • Tidigare, innan 2 000-talet, var många forskare överens om att föräldrar ska skaffa sig kunskap om vad deras barn gör utanför hemmet. Föräldrar bör övervaka barnets beteende och skaffa sig insyn i vad barnet gör på sin fritid, var barnet håller hus och vilka kamrater barnet umgås med. • Det har visat sig att ”övervakning” inte fungerar som skydd för barnen och har dåliga effekter på relationen mellan barn och förälder. • Forskare började då i stället tala om att föräldrar ska få koll och insyn i sina barns liv på ett annat sätt, genom kommunikation, där barnet känner förtroende för föräldern och självmant berättar. Fortfarande är detta något som forskare är överens om är bra för barns väl. Detta kallas monitoring, ofta kallad - god monitoring.

9. Monitoring och alkohol • Starkt samband mellan sociala relationer på fritiden och hur mycket alkohol som ungdomar konsumerar. Mycket aktivitet associeras med högre alkoholkonsumtion. • Hög nivå av föräldrars monitoring associeras starkt med lägre alkoholkonsumtion oavsett ungdomarnas sociala aktiviteter. • Föräldrars monitoring är ett effektivt sätt att minska ungdomsdrickandet, även om effekten varierar något i relation till ungdomens sociala aktiviteter på fritiden.

10. Föräldrars kontroll minskar i takt med att barnen växer… Ungdomar etablerar en privat sfär, dvs ungdomens benägenhet för att ge föräldrar upplysningar minskar.

11. Nutid • Men nu visar det sig att inte heller monitoring förutsäger så starkt om det går illa eller bra för barnen, d.v.s. att de inte börjar begå brott och dylikt. • I stället tar nutida forskning oss in på ett annat spår, nämligen föräldrarnas rektioner, exempelvis om en förälder upptäcker att ens barn har snattat, hur föräldern reagerar i det läget. • Aggressionsutbrott, känslomässig kyla och avståndstagande som reaktioner på sina barns handlingar, skadar barnet och att det är där vi hittar starkast samband till barns negativa utveckling.

12. Kraftigare än monitoring Negativa föräldrabeteenden är kraftigare förutsägelser om ungdomarnas brottslighet än tillsyn och uppsikt (monitoring). Specifikt, högre nivåer av föräldrarnas kontroll ledde inte till minskad brottslighet över tid. Negativa föräldrabeteenden som arga utbrott och emotionell kyla hängde samman med ökningar i brottslighet över tid. “Föräldrar reagerar ofta känslomässigt med misstro, oro samtidigt som deras monitoring minskar”.

13. Föräldrars egenkontroll Så om vi ska tala om kontroll och koll när det gäller föräldrar och barn, då bör det även handla om förälderns kontroll på sina egna reaktioner, koll på sina känslor och värderingar.

14. Sämsta reaktionerna kännetecknas av: • Aggressionsutbrott • Känslomässig kyla • Avståndstagande

15. Context-choice teori Barn som inte känner sig uppskattade och respekterade hemma, och som inte kan förutse sina förhållanden i hemmet, kommer att undvika vuxenkontrollerade miljöer på fritiden. De kommer i stället välja att hänga ute på gatorna eller liknande, och i dessa sammanhang utsättas för negativa kamratinfluenser.

16. Föräldrars värderingar Föräldrar tycker inte att ens barns ska snatta, att det är fel. Men om de står inför det faktum att barnet har snattat, vad händer då med föräldern? Det är vanligt att föräldern i det läget förändrar sin inställning till snattandet, dvs börjar tänka annorlunda. Det är med andra ord vanligt att föräldern i det läget byter värdering. • Det här är inget man som förälder tror att ska ske, att man byter värdering…

17. Kognitiv dissonansteori • Kognitiv dissonans avser det känslotillstånd som uppstår när en person samtidigt omfattas av oförenliga attityder, det uppstår alltså en konflikt mellan individens attityd och handling. • Kognitiv dissonansteori förklarar varför föräldrar blir mer tillåtande till ungdomsdrickande när de ställs i en situation där de funnit sitt barn berusat .

18. Andel föräldrar som över tid blir mer tillåtande gentemot ungdomsdrickande Sett sin 15 åring berusad 30 ”naturligt att mitt barn är nyfiken på alkohol, litar på att de dricker på ett ansvarsfullt sätt” 20 % 10 ja nej 0 T2 p < 0.001

19. Olika stilar för att vara förälder • Auktoritärt föräldraskap • Gränser, ordning, tydlighet, känslomässig kyla. • Curlingföräldrar • Eftergivenhet, hjälpsamt, gränslöst, kärleksfullt. • Bra förälder • Fyll i själva…

20. Stilar…

21. Auktoritativ fostran • Innebär att vuxna ställer krav och sätter upp regler. • De förväntar sig att barnen vill samarbeta. • De lyssnar till barnens känslor och synpunkter, förklarar sina egna skäl och synpunkter och är öppna för ett visst förhandlingsutrymme. • De uppmuntrar sina barn att delta i beslutsfattanden. Respekt för både barn och vuxna betonas. • Fostran vilar primärt på resonerande, att de vuxna försöker få barnen att förstå varför de förväntar ett visst beteende och ogillar ett annat. • Relationen till barnen bygger på känslomässig värme och närhet.

22. Forts. auktoritativ uppfostran De sambandsstudier som gjorts pekar på att barnen till auktoritativa föräldrar är mer vänliga, socialt kompetenta, omsorgs- och samarbetsorienterade, tar större socialt ansvar och är mer psykiskt välmående och självständiga än andra barn. För fördjupning och diskussion, se Thornberg (2006).

23. Summering • Ökad kontroll hjälper inte ditt barn. • Försämrar snarare… (”Noll koll” är inte bra heller.) • Odla i stället din relationen till barnet. • Då kan du få förtjänad insyn i barnets värld. • Lägg band på dina känsloreaktioner. • Utöva egenkontroll. • Bibehåll en varm, kärleksfull känsla för ditt barn. (Värmen måste synas i dina handlingar, ord, tonläge) • Särskilt när det blåser…

24. Referenser • Stattin & Kerr (2000) • Barlow och Stewart-Brown (2000) • Webster-Stratton och Taylor (2001) • Bremberg (2001) • Persson, Kerr, & Stattin, (2007) • Kerr (2008) • Kerr (2010) • Stattin (2010) • Glatz, Stattin & Kerr (2011) • Daniel Bergh, Curt Hagquist & Bengt Starrin (2011) • Masche, J. Gowert (2010) • Thornberg (2006)

25. Tack för er uppmärksamhet! www.socialutveckling.goteborg.se