MALMÖ HÖGSKOLA

1. MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten

2. Bakgrund: Högskoleverket inför med start 2011 ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. Fokus ligger bland annat på resultat från studenters självständiga arbeten, som examensarbeten.

3. I kraven för samtliga examina ingår att studenterna ska göra ett självständigt arbete. Det självständiga arbetet är viktigt för att visa om en student har uppnått kraven för en examen. Därför bör studenternas självständiga arbeten för merparten av utbildningarna utgöra en central del i det samlade omdömet. Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139)

4. Studenternas självständiga arbeten, • Självvärderingar i kombination med platsbesök och • Enkäter till tidigare studenter (alumner). Underlag för utbildningsutvärderingar:

5. Högskoleverkets tidplan för utbildningsutvärderingar:

6. Syfte med detta projekt: Fördjupa vår kunskap om var kvalitetsnivån ligger på examensarbeten inom några olika program på Malmö högskola.

7. Genomförande: Disputerad personal inbjöds att läsa och bedöma 3-4 examensarbeten/uppsatser från ett program utanför det egna huvudområdet.

8. Frågor: • Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? • Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? • Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet? • Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

9. Urval: Internationella relationer 4 (varav1 E) Statsvetenskap 3 Freds- och konfliktvetenskap 8 (varav 2 E) Mänskliga rättigheter 8 (varav 2 E) Medie- och kommunikationsvet. 4 Totalt 27 (varav 5 E)

10. Resultat Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

11. Resultat Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? Granskarna och examinatorerna är överens i cirka 2/5 av fallen.

12. Resultat Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? Granskarna gör överlag en strängare bedömning än examinatorerna.

13. Resultat Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? Granskarna och examinatorerna är i högre grad överens om var gränsen för VG ska gå, jämfört med gränsen för G.

14. Resultat Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? Granskarna och examinatorerna är i högre grad överens om var gränsen för VG ska gå, jämfört med gränsen för G.

15. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

16. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Syfte och forskningsfråga: Otydligt syfte och oprecisa frågeställningar Forskningsfråga av moralisk/etisk karaktär – kan inte besvaras empiriskt

17. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? • Koppling teori – analys: • Teori vag eller alltför generell • Svårt att använda teorin som analysverktyg • Analysen får karaktären av allmänt tyckande, snarare än vetenskapligt resonemang.

18. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? • Otydlig kontext- eller teoribeskrivning: • Svårt att förstå texten utan att vara insatt i ämnet (t.ex. avatarer i WoW).

19. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Oklar relevans: Problemområdet motiveras inte utifrån tidigare forskning (eller motsvarande).

20. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Tidigare forskning: Arbetet anknyter inte till tidigare forskning eller forskningsresultat.

21. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Teorianvändning: Teorier används okritiskt. Teorier beskrivs allt för kortfattat eller inte alls.

22. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Jämn kvalitet: Alla delarna av uppsatsen håller en jämn och hög kvalitet. Exempel: ”…tydlig och sammanhängande struktur…” ”…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…” ”…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…” ”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

23. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Tydlighet: Alla delarna av uppsatsen presenteras på ett TYDLIGT sätt. Exempel: ”…tydlig och sammanhängande struktur…” ”…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…” ”…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…” ”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

24. Resultat Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? Tydlighet: Alla delarna av uppsatsen presenteras på ett TYDLIGT sätt. Exempel: ”…tydlig och sammanhängande struktur…” ”…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…” ”…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…” ”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

25. Frågor: • Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? • Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? • Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet? • Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

26. Resultat Kriterier som använts av granskarna: Internationella relationer LUT Statsvetenskap LUT Freds- och konfliktvetenskap LUT Mänskliga rättigheter LUT + egna Medie- och kommunikationsvet. MKV

27. Resultat LUT Generella (dvs. ej ämnes- eller professionsanpassade) kriterier Två nivåer (G och VG) Uppdelade på flera aspekter

28. LUT

29. Resultat MKV Kriterier för: (a) Vetenskaplig uppsats (b) Gestaltning Tre nivåer (U, G och VG). Erbjuds även enligt ECTS (A-F) Uppsats, två aspekter: Vetenskapligt hantverk & Analytisk reflektion Gestaltning, fem aspekter: Koppling till idé, Kommunikativ självständighet, Teoretiska och konstnärliga referenser, Reflexivitet & Kreativitet

30. MKV

31. MKV

32. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: LUT Fullt möjligt att använda generella kriterier

33. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: LUT Fullt möjligt att använda generella kriterier, men …

34. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: LUT Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll

35. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: LUT Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll, och - det saknas viktning av kriterierna för betygsättning.

36. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: LUT Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll, och - det saknas viktning av kriterierna för betygsättning. Är det rimligt att alla VG-kriterier uppfylls för högre betyg? Hur kan betygsättning ske likvärdigt?

37. Resultat Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna: MKV Extern granskare kan inte göra kvalificerad värdering av gestaltning, utan endast av vetenskaplig uppsats. Vilka risker finns med att fokusera främst på generella kriterier och inte på det som är specifik för respektive ämne eller profession?

38. Frågor: • Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas? • Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna? • Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet? • Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

39. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten? ”Det självständiga arbetet är viktigt för att visa om en student har uppnått kraven för en examen.” Fråga: Vad säger det självständiga arbetet om en examen (som helhet)?

40. Vad krävs för en högskoleexamen? För kandidatexamen skall studenten:  - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Ur Högskoleförordningen (1993:100), Bilaga 2.

41. Vad krävs för en högskoleexamen? För kandidatexamen i freds- och konfliktvetenskap skall studenten: - visa kunskap om och ha utvecklat en förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens vetenskapliga grund, centrala problem-ställningar och tillämpliga metoder; - ha goda kunskaper i konfliktanalys, konflikt-lösning, konfliktförebyggande samt det organiserade våldets historiska och kulturella sammanhang; - vara insatt i aktuella forskningsfrågor inom freds- och konfliktvetenskapen - visa goda kunskaper om den typ av kontexter i vilken organiserat våld och väpnade konflikter utspelas, och konfliktförebyggande och fredsarbete sker. - självständigt kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information, exempelvis genom egen konfliktanalys och författandet av rapporter - självständigt kunna lösa problem inom givna tidsramar, muntligen och skriftligen kunna sammanfatta och analysera komplexa resonemang och sakuppgifter samt samarbeta i och föra dialog med olika grupper, exempelvis inom ramen för muntliga förhandlingar - visa sådan färdighet som fordras för att arbeta självständigt inom områden som rör organiserat våld, väpnade konflikter och deras lösning, antingen i statliga, mellanstatliga eller icke-statliga organisationer - visa förmåga att inom freds- och konfliktvetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter; - visa insikt om kunskapens och vetenskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används och - visa insikt om hur organiserat våld, väpnade konflikter och fredsarbete formas av lokala kontexter, samt kunna göra bedömningar av hur dessa kontexter förändras till följd av organiserat våld, väpnade konflikter och fredsarbete - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Ur utbildningsplan för Freds- och konfliktvetenskap, 180 hp.

42. Vad krävs för en högskoleexamen? För kurs III (inkl. examensarbete) i freds- och konfliktvetenskap skall studenten: - visa en breddad förståelse av freds- och konfliktvetenskapens analytiska ansatser - visa en fördjupad förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens metoder och metodologi - visa förmåga att självständigt analysera konflikter, deras konsekvenser och lösningar genom att använda sig av vetenskapliga teorier och metoder - visa förmåga att skriftligt presentera ett självständigt akademiskt arbete på kandidatnivå inom freds- och konflikt-vetenskap - visa förmåga att slutföra uppgifter inom givna tidsramar • visa fördjupad förmåga att självständigt analysera och kritiskt förhålla sig till forskningsutvecklingen inom området freds- och konfliktvetenskap, • - visa fördjupad förmåga att själv-ständigt värdera sina kunskaper i ämnet och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om freds- och konfliktvetenskap. Ur kursplan för Freds- och konfliktvetenskap III, 61-90 hp.

43. Vad krävs för en högskoleexamen? För kurs III (inkl. examensarbete) i freds- och konfliktvetenskap skall studenten: - visa en breddad förståelse av freds- och konfliktvetenskapens analytiska ansatser - visa en fördjupad förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens metoder och metodologi - visa förmåga att självständigt analysera konflikter, deras konsekvenser och lösningar genom att använda sig av vetenskapliga teorier och metoder - visa förmåga att skriftligt presentera ett självständigt akademiskt arbete på kandidatnivå inom freds- och konflikt-vetenskap - visa förmåga att slutföra uppgifter inom givna tidsramar • visa fördjupad förmåga att självständigt analysera och kritiskt förhålla sig till forskningsutvecklingen inom området freds- och konfliktvetenskap, • - visa fördjupad förmåga att själv-ständigt värdera sina kunskaper i ämnet och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om freds- och konfliktvetenskap. Ur kursplan för Freds- och konfliktvetenskap III, 61-90 hp.

44. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten? Problem: Examensarbeten bedöms utifrån lärandemålen i kursplanen, men kursplanen riktar sig sällan specifikt mot examensarbetet, utan mot kursen som helhet.

45. Vad krävs för en högskoleexamen? Högskoleförordningen Program Program Program Program Program Program K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S K U R S LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM LM Uppsats

46. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten? Vilka lärandemål prövas i uppsatsen? Vilka programmål prövas i uppsatsen? Vilka generella mål för högskoleexamen prövas i uppsatsen?