1 / 39

Jordskorpan grunden f r v r livsmilj

rodd
Download Presentation

Jordskorpan grunden f r v r livsmilj

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

    1. Jordskorpan – grunden för vår livsmiljö Christian Fegler, Geografi Polhemsskolan

    3. Bildandet av jorden Sker för ca 15 miljarder år sedan – Big Bang Enligt denna teori skapades jorden när universum började expandera från rummet självt som materian befinner sig i. Sker på någon sekund Jorden bildades i samband med solsystemets tillkomst för omkring 4.5 miljarder år sedan. Pangea

    4. Jordens uppbyggnad Jordskorpan – berggrunden - fast, 5 – 70 km Litosfären – fast, 100 km Astenosfären – plastisk, delvis smält, 200 km Manteln – stel, 2900 km Yttre kärnan – flytande, 5140 km Inre kärnan – fast, 6370 km

    5. Jordens uppbyggnad

    6. Jordens uppbyggnad Jordmantelns övre del – astenosfären – hög temperatur – närmar sig bergarternas smältpunkt – därför delvis uppsmälta och plastiska (mjuka) – radioaktivt sönderfall i massan så starkt så att det sker smältning – konvektionsströmmar uppstår – förflyttar sakta delar av litosfären som är uppsprucken i stora s.k. litosfärplattor

    7. Jordens uppbyggnad Jordkärnan består av nickel och järn Den yttre kärnan är flytande och den inre kärnan antas vara fast Trycket som ökar mot centrum, beräknas vara omkring 4-5 milj. Gånger större än vid jordytan – jordens

    8. Kontinentaldrift – Vad är det? Jorden är uppdelade i olika plattor Plattorna rör sig – Platt-tektonik Följder på bergarterna: De formeras Veckas Bryts sönder Jordbävningar och vulkanutbrott är lokaliserade till vissa stråk som i stort sett följer plattgränserna

    9. Gränserna följer inte kontinenterna och en platta består oftast av både en oceandel och en kontinentdel. Plattorna flyter på astenosfären

    10. Hur rör sig litosfären? Glider isär – jordskorpan spricker Nord- och Sydamerikanska plattorna västerut – Eurasiska och Afrikanska österut -1,7 cm/år Förekommer ofta jordbävningar och vulkanutbrott – bildar ny havsbotten –ge upphov till Mittatlantiska ryggen Ex Island, Azorerna

    12. Ex. Great Rift Valley

    13. Hur rör sig litosfären? Kolliderar Subduktion – plattornas oceandel är tunnare än kontinentdelen – oceandelen pressas ner i mateln – bergarterna smälter och kan bilda vulkanutbrott eller djuphavsgravar Ex. Öster om Japan Filippinerna Konvergens – två kontinenter pressas mot varandra – lika lätta – sediment och bergarter pressas samman, veckas och omvandlas – bergsbildningar Ex. Himalaya resultat av kollision av Indiska- och Eurasiska plattan

    14. Himalaya - Djuphavsgrav öster om Japan

    15. Hur rör sig litosfären? Glider i olika riktningar - ojämnheter hakar i varandra – rörelser upphör – spänningen ökar och till slut släpper – utlöser jordskalv The ring of fire Johnny Cash

    16. Kontinentaldrift – Exemplet San Andreas-förkastningen USA – San Fransisco Plattorna glider längs med varandra Pacifiska-plattan – norrut & nordamerikanska-plattan

    17. Endogena och exogena krafter Endogena krafter Krafter som formar naturlandskapet Inre krafter/processer Uppbyggande Exogena krafter Krafter som formar naturlandskapet Yttre krafter/processer Nedbrytande

    18. Endogena och exogena krafter Endogena krafter Kontinentaldrift Vulkaner Jordbävningar Tsunami Exogena krafter Vittring Sluttningsprocesser Rinnande vatten Vågor och havsströmmar Vind

    19. Endogena krafter - Jordbävningar En rörelse eller skakning i jordskorpan Har sitt ursprung under jordytan Vanligast i områden med aktiva vulkaner Kan orsakas av ett vulkanutbrott, eller en plattrörelse Orsakar ofta en varaktig förändring av ytnivån En kraftig jordbävning följs ofta av en rad mindre skalv Dess centrum heter epicentrum – här når jordbävningens vibrationer först för att sedan spridas utåt

    20. Endogena krafter - Tsunami Stor havsvåg som tillfälligt förekommande Ex: Japans kust, Thailand, framför allt i Stilla havet Orsak: jordbävning på havsbottnen Vågen reser sig allt högre ju närmare land grundare havet blir Vågorna kan transportera sig över mycket stora avstånd

    21. Endogena krafter - Vulkaner Magma – smält bergartsmaterial, från olika djup i jordskorpan och manteln Lava – magma som når upp till jordytan och rinner ut på denna Sköldvulkan – stor yta i förhållande till sin höjd Strato- eller kägelvulkan – är brant och trattformig krater Sprickvulkan – bildas i spricklinjer i jordskorpan De flesta vulkaner finns under havsytan

    22. Sköldvulkan Har stor yta i förhållande till sin höjd Liten lutning Kiselfattig lava, basisk, lättflytande (smältpunkt 1000 - 1100°C) Lavan flyter ut längs utloppskanalens mynning (eller vulkankratern) Byggs upp genom upprepade utbrott till en flack kägla Ex: Mauna Loa (Hawaii)

    23. Strato- eller kägelvulkan Tratt- eller skålformig krater Kraftig lutning Kiselrik lava, sur, trögflytande (smältpunkt 1200°C) Våldsammare utbrott – vulkanaska, vulkaniska bomber, stelnad lava och trögflytande magma kastas upp ur kratern Lava som stelnar i vulkanröret – mer lava tränger på – ökat tryck – vulkanen ger vika Består även av lavaströmmar som flödar ut och bygger på käglan Ex: Etna, Vesuvius, Teide (Teneriffa) och Fuji

    24. Sprickvulkan & Vulkaner på havets botten Bildas längs en lång sammanhängande spricka jordskorpan Mittatlantiska ryggen är ett exempel på en sådan spricka Ex: Island - Hekla Vulkaner finns framför allt på havsbottnen – Ex Hot spot Cirka 100 000 Ex: Surtsey på Island, Hawaii och Tahiti De flesta når inte över vattenytan Kägelformade berg Lava som flyter ut under vattnet formas till bolliknade partier ”pillowalava”

    25. Andra vulkaniska företeelser Caldera – ett ringformat berg – instörtad vulkan Ex: Vesuvius Geysir – sprutar hett vatten ut i form av korta och regelbundna utbrott Ex: Island och Nya Zeeland

    26. Exogena krafter - Vittring Mekanisk Solsprängning Frostsprängning Rotsprängning Saltsprängning Kemisk Karstvittring Kalkstensvittring Fältspatsvitring Grusvittring

    27. Exogena krafter - Sluttningsprocesser Jordflytning Jordskred/ras Slamström Snölavin

    28. Exogena krafter – Rinnande vatten Delta Korvsjö Meander

    29. Exogena krafter – Vågor och havsströmmar

    30. Exogena krafter - Vind

    31. Bergartscykeln Magma som väller upp ur jordens inre Magman svalnar och kristalliseras, hårdnar och bildar magmatiska bergarter Vittringen (tex vinden) bryter ner bergarten och genom erosion (lossnar) och transport förs de lösa kornen ut i havet – bildar sediment Alltmer sediment lagras och trycket ökar, leder till att de kittas samman – bildar en sedimentär bergart Tryck och temperatur ökar, pga att den pressas ner djupare i jordskorpan eller att litosfärplattorna stöter ihop – omvandlas till en metamorfbergart

    32. Bergartscykeln

    34. Berggrundens byggstenar Mineral Kemisk förening Bygger upp bergarter Glänsande korn i bergarter Cirka 3000 i jordskorpan Malm - Bergarter Består av en eller flera mineral 3 huvudgrupper: Magmatiska Sedimentära Metamorfa

    35. Mineraler Ett mineral är kristaller av ett eller flera grundämnen, bergart består av flera mineraler Blandningen av mineraler avgör bergartens egenskaper Bergarterna i Sverige är oftast uppbyggda av kvarts, fältspat och glimmer Kvarts (bilden) – kisel och syre Förekommer i bla klockor

    36. Bergarter Magmatiska Magma som svalnar och stelnar I nedre jordskorpan Ovan jordskorpan Exempel: Basalt ? Diabas Granit Pimpsten

    37. Bergarter Sedimentära Bildas av sand och grus Sediment i floder eller hav Under starkt tryck Exempel: Kalksten ? Flinta Sandsten Skiffer

    38. Bergarter Metamorfa Ändring av form Högt tryck och/eller stärk värme Vulkanutbrott Djupt ner i jordskorpan Exempel: Gnejs ? Marmor Täljsten

    39. Jordens olika utvecklingsperioder Prekambrium – Urtid - > 570 miljoner år Kambrium – Forntid – 570 – 510 miljoner år Ordovicium – 510 – 440 miljoner år Silur – 440 – 400 miljoner år Devon – 400 – 360 miljoner år Karbon – 360 – 290 miljoner år Perm – 290 – 245 miljoner år Trias – Medeltid – 245 210 miljoner år Jura – 210 – 145 miljoner år Krita – 145 -65 miljoner år Tertiär – Nutid – 65 2 miljoner år Kvartär - < 2 miljoner år

    40. Källor till texter och bildmaterial Almqvist & Wiksell – Geografi Nationalcyklopedin I vissa fall egna bilder

More Related