200 likes | 428 Views
Var finns forskningen? . Norge:Inga effektstudier, ngra f resultatstudier. En del studierhar underskt enskilda teman i institutionsbehandling.Sverige:En del resultatstudier och temaforskning. Speciellt om srskilda ungdomshem.England:Omfattande forskning p slutna och ppna institutionerU
E N D
1. Kunskapsläget om institutionsvård Vi vet lite om behandlingseffekterna
De flesta behandlingsmetoder som använts är baserade på antagande om effekter och är mer styrda av ideologi än av kunskap.
Forskningsläget:
Enskilda studier
Litteraturgenomgångar
Meta-analyser
Vid en undersökning av 47 ungdomsinstitutioner fann man att på mindre än 10 % fanns information om hur det gick för ungdomarna efter utskrivningen.
(MacKenzie 2000)
Vid en undersökning av 47 ungdomsinstitutioner fann man att på mindre än 10 % fanns information om hur det gick för ungdomarna efter utskrivningen.
(MacKenzie 2000)
2. Var finns forskningen? Norge:
Inga effektstudier, några få resultatstudier. En del studier
har undersökt enskilda teman i institutionsbehandling.
Sverige:
En del resultatstudier och temaforskning. Speciellt om
särskilda ungdomshem.
England:
Omfattande forskning på slutna och öppna institutioner
Usa/Canada:
Omfattande forskning på öppna, slutna och
familjeliknande institutioner
3. Vad visar forskningen? Generellt låga genomsnittseffekter.
Generellt bättre effekter från åtgärder utanför institution än på institution.
Sämre effekter för reduktion av lagbrott än för kliniska resultatmål (kognitiva färdigheter, skolfärdigheter, osv)
Stora variationer från relativt goda positiva effekter, ingen effekt, till negativa effekter av olika åtgärder både på utanför institution.
4. Vad visar forskningen? En slutsats är att institutioner lyckas minst med ungdomar med allvarliga problem.
Resultaten bekräftar att ungdomar med ett allvarligt problembeteende har en dålig prognos både med och utan behandling
Resultaten visar också att behandling under vissa betingelser kan ha en betydlig negativ effekt
5. Vad visar forskningen? Många ungdomar blir sämre av institutionsbehandling.
Många ungdomar avbryter behandlingen på grund av våld och rymning.
Institutionsbehandling hjälper för en del ungdomar, men för många återkommer problembeteenden en kort tid efter utskrivning. Ditchfield och Catan (1992)
Två år efter utskrivning var 53 % från slutna institutioner dömda för kriminella handlingar , medan 40 från öppna institutioner var detDitchfield och Catan (1992)
Två år efter utskrivning var 53 % från slutna institutioner dömda för kriminella handlingar , medan 40 från öppna institutioner var det
6. Slutna eller öppna institutioner? Slutna institutioner;
Få behandlingssammanbrott
Ökad risk för negativ kultur och generellt dåliga behandlingsresultat
Öppna institutioner;
Bättre resultat för de som fullföljer, men har relativt många behandlingssammanbrott
Har inte förutsättningar att hantera utåtagerande ungdomar
Visar på goda resultat för vissa ungdomar
7. Hur kan dåliga behandlingsresultat av institutionsvård förklaras? Felaktiga placeringar
Att institutionen inte klarar av att hantera ungdomars beteende.
Ungdomskulturen på institutionen.
Sammanbrott i behandlingen
Att inte rätt behandlingsmetoder används
Personalfunktionen
Bristande eftervård
Kulturen har betydelse för rymning
Kulturen har betydelse för beteendepåverkan
Sammanbrott (Vinnerljung mfl)
-Totalt bröt mellan 30-37 % av alla placeringar samman, de flesta inom loppet av första året.
-Fyrtiofyra procent av sammanbrotten tillskrevs barnet själv som ofta rymmer och 36 % tillskrevs institutionen eller fosterhemmet.
-För ungdomar med asociala beteenden fann man flera sammanbrott på öppna institutioner (ca 40 %) än på slutna (ca 18 &)
-Fosterhem visade 50 % sammanbrott)
-Nyligen inträffade sammanbrott från tidigare placeringar ökade risken. Risken reducerades vid placering mer än 10 mil från hemorten.Kulturen har betydelse för rymning
Kulturen har betydelse för beteendepåverkan
Sammanbrott (Vinnerljung mfl)
-Totalt bröt mellan 30-37 % av alla placeringar samman, de flesta inom loppet av första året.
-Fyrtiofyra procent av sammanbrotten tillskrevs barnet själv som ofta rymmer och 36 % tillskrevs institutionen eller fosterhemmet.
-För ungdomar med asociala beteenden fann man flera sammanbrott på öppna institutioner (ca 40 %) än på slutna (ca 18 &)
-Fosterhem visade 50 % sammanbrott)
-Nyligen inträffade sammanbrott från tidigare placeringar ökade risken. Risken reducerades vid placering mer än 10 mil från hemorten.
8. Vad betyder forskningen för praktiken? Mindre användning av institutioner
Mer specialiserade institutioner
Kortare och tydligare tidsbegränsade vistelser
Samarbete mellan institution och resurser på ”hemmaplan”.
Bredare utredning som tar ett fokus på samspelet mellan olika delar i ungdomens liv.
Större kvalitetskrav på institutioner
9. Öppenvårdsinsatser enligt socialstyrelsen - Kontaktperson/-familj enligt SoL
- Kontaktperson och behandling enligt LVU
- Personligt stöd enligt SoL
- LuL (lagen om unga lagöverträdare)
- Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL
11. Vad kännetecknar bra öppenvårdprogram (enligt forskning) Graden av ungdomens problematik styr behandlingsintensiteten.
Den kräver den unges aktiva deltagande,
Programmet har ett nära samarbete med viktiga personer i närsamhället,
Att samtliga planerade insatser genomförs
Att beteenden som bidrar till eller orsakar problemet fokuseras.
Mest effektivt är program som samtidigt arbetar med flera problem hos individen och som använder beteendeterapeutiska och kognitiv-beteendeterapeutiska metoder för social färdighetsträning
12. Heldygsinsatser i Sverige 1995-2004.Antal barn/unga per 1000 I befolkningen.
13. Länsstatistik barn- och ungdomsvård 2004. 77 olika behandlingshem användes under 2004!
37 672 placeringsdygn på institution
176 710 placeringsdygn på familjehem
Beräknade kostnader för institutionsvård:
37 672 placeringsdygn x 2500 kr = 94 180 000 kr.
Beräknade kostnader för familjehem:
9000/mån, 300 kr/dygn x 176 710 placeringsdygn
= 53 013 000
14. Antal placeringsdygn för barn och ungdom på institution/kommun 2004
15. Aktuella institutioner Almestrands Behandlingshem
Alpklyftan
Arabievillan (11)
Berga AB
Behandlingshemmet Oasen
Behandlingshemmet Kängerun Skara
Björkhaga
Björneruds gård
Baggershus
Brättegården (11)
Båtmangården (11)
Björkhaga
Blå huset AB
Carl Bobergsgården (11)
Drags familjevårdhem
Drömhus
Egehem AV Västervik
Ekeborgs behandlingshem (11)
Ekbacken (111)
Elisabethgården (11)Familjeverksamheten AB
4:e våningen i Jönköping AB (111)
Freya Flickhem (11)
Fribo
Fristaden allgot AB Skara (11)
Folåsa (111)
Gryningen Vård AB
Hasselakollektivet
HVB Gamla Stan AB (1111)
HVB Höglandet AB (11)
Hjältevads behandlingshem (11)
Holmängens Ungdomshem
Kastellet
Kongsryds HVB
Kryddan
Kängerun
Lejongårdarna (11)
Ljungaskog (11)
Locus stödboende
Långanässkolan (111111)
Lövingstorps behandlingshem Jönköping (111)
Mannegården
Nanolfsvillan
Nereby skolhem
Nygårda Behandlingshem Linköping(11)
Oasen
Lövsta Skolhem (11)
Prokrami unga män
Prokrami kvinnobehandling (11)
Risingegården (111)
Rimshult AB Ryd (1111)
Rosenhills tonårshem
Ryds behandlingshem Ryd (11)
Råby ungdomshem (111)
Sirius Behandlingshem
Sjöafall Nässjö
Stigbyskolan (111)
Stocknäs Elevboende
Svenska Revansch AB
Ryds brunns skola
Skolhemmet Perstorp
Solgårdens ungdomshem
Sundsgården
Södergården (11111)
Svaneholmen utbildningscenter
Team J-son
Tjust behandlingshemsfamiljer
Utredningshemmet i Hässleholm (111)
Vilhemsro (11)
Vårsol (1111111111)
Vårbackens HVB
Vårkullens skolveckohem
Värmlandskollektivet
Västgötakollektivet (11)
Västerumsgården
Åbygården (11)
Örstens gård Torup
Öxnevalla behandlingshem
16. ”Tio i topp placeringsdygn” Långanässkolan – 2186 placeringsdygn
Vårsol – 2180 placeringsdygn
Södergården – 1955 placeringsdygn
Lövingstorp – 1884 placeringsdygn
Stigby – 1380 placeringsdygn
Fristaden Algot – 1092 placeringsdygn
Hjältevads behandlingshem – 944 placeringsdygn
HVB Gamla stan – 941 placeringsdygn
Elisabethgården – 820 placeringsdygn
Berga – 819 placeringsdygn
Summa – 14 201 (drygt 37 % av alla placeringsdygn)
17. Antal placeringsdygn för barn och ungdom i familjehem/ kommun 2004
18. Antal barn och ungdomar i öppenvård/kommun 2004
19. Öppenvårdsinsats, antal barn som hade minst en insats den 1/11
20. Antal barn som någon gång under året fick en heldygnsplacering enligt SoL och/eller LVU
21. Antal barn i Jönköpings län. Heldygnsplaceringar och öppenvård