Alexandru Panican - vetenskapsteori

1. Alexandru Panican - vetenskapsteori Gilje, Nils & Grimen, Harald ”Samhällsvetenskapliga förutsättningar” Thomassen, Magdalene ”Vetenskap, kunskap och praxis” Shadish, William &Cook, Thomas & Campbell, Donald ”Experimental and Quasi-Experimental Designs”

2. Alexandru Panican - vetenskapsteori Thurén, Torsten ”Källkritik” Thurén, Torsten “Vetenskapsteori för nybörjare” Meeuwisse, Anna, Hans Swärd, Rosmarie Eliasson-Lappalainen, Katarina Jakobsson (red) ”Forskningsmetodik för socialvetare”

3. Alexandru Panican - vetenskapsteori Allwood, Carl Martin & Erikson, G Martin (red) ”Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper” Allwood, Carl Martin (red) ” Perspektiv på kvalitativ metod” Eliasson, Rosmari ”Forskningsetik och perspektivval” Payne, Malcolm ”Modern teoribildning i socialt arbete”

4. Alexandru Panican - vetenskapsteori Vetenskapsteori: studium av hur man gör vetenskap Studieföremål: delar av världen & mänsklig aktivitet teoretiska reflektioner över vetenskapen Vetenskapsfilosofi: studerar vetenskaplig aktivitet Vad är vetenskap för aktivitet? Vad är vetenskaplig kunskap? Metod, resultat → annan förståelse

5. Alexandru Panican - vetenskapsteori Fokus Vetenskapliga resultat Vetenskapsmännen Samhället Nyckelord Begreppsbildning Kunskapssyn/epistemologi Världsbild/ontologi Teoribildning Utbildning Vetenskapssyn Hypotesprövning Förebilder Kulturutveckling Verifikation Kreativitet Idéklimat Förklaring Professionalisering Intressen Metodik Perspektiv Inifrån Utifrån Utifrån Intresseinrikt. Kunskapens giltighet Kunskapens växt Kunskapens växt Kontaktyta Enskilda ämnen Psykologi Sociologi, idéhistoria Intressenter Forskare Forskare Forskningspolitiker

6. Alexandru Panican - vetenskapsteori Robert Merton - vetenskapens etos + principer som styr detta etos: Kommunism: forskningsrön tillgängliga för alla/offentliga + uppge källor (äras den som äras bör) Universalism: vet. kunskap granskas enligt samma kriterier Neutralitet: opartiskhet, oberoende av särintressen & förutfattade meningar (metodmedvetenhet) Organiserad skepticism: ingen ny kunskaps utan kollegornas kritiska granskning

7. Alexandru Panican - vetenskapsteori Rasbiologin - dominerande inom samhällsforskning under 1900-talets första halvsekel och legitimerade tvångssterilisering (Statens institut för rasbiologi)

8. Alexandru Panican - vetenskapsteori Nyckelbegrepp  Ontologi: läran om varandet. Hur är verkligheten beskaffad? (världen, tingen) Epistemologi (kunskapsteori): vad är kunskap? hur kan vi nå kunskap? hur bör kunskap sökas? (subjektivism kontra objektivism)

9. Alexandru Panican - vetenskapsteori Existerar yttervärlden oberoende av våra upplevelser? Ja → ontologisk realism Nej → ont. idealism (subjektiv, transcedental, konstruktionism)

10. Alexandru Panican - vetenskapsteori Galileo Galileis (teleskopet) världsbild: geocentrisk (jorden världsalltets centrum) heliocentrisk (en planet bland andra) Galileo Galilei (1564-1642) Newton, spegelteleskop med konkav huvudspegel (1668)

11. Alexandru Panican - vetenskapsteori Epistemologisk relativism: den viktigaste inverkan på forskningen består av sociala, psykologiska, ekonomiska och politiska krafter ”The natural world has a small or nonexistent role in the construction of scientific knowledge” (Collins)

12. Alexandru Panican - vetenskapsteori Forskaren – Konstruktören? Habermas kritik + Bertil Rolfs kritik Habermas - mobilisera vetenskapen i kampen mot vetenskapens ideologisering

13. Alexandru Panican - vetenskapsteori Tre olika legitima kunskapsintressen: Tekniskt instrumentellt: förbättra levnadsförhållanden, optimera produktion, bekämpa sjukdomar (naturvetenskapens uppgift - positivism) Hermeneutiskt kunskapsintresse: intresse att förstå andra människor och deras villkor Emancipatoriskt, frigörande kunskapsintresse: befria människor från vanföreställningar ”Misstankens hermeneutik” (religion är ”opium för folket” fattiga håller sig lugna och accepterar sin plats), ek., makt, struktur ”Försoningens hermeneutik” (konsensus)

14. Alexandru Panican - vetenskapsteori Aristoteles Fronesis - den överordnade dygden Techne - teknisk kunskapsform Episteme - logisk kunskapsform Fronesis: praktisk klokhet, klokhetens & eftertankens dygd – kritisk kunskap utan förankring i tyckande - ren kunskap - leta efter det rätta måttet i tillvaron 

15. Alexandru Panican - vetenskapsteori Frigöra sig från strukturer Vetenskapen - cementerar samhällsordningen Forskarna tillhör medelklassen → gynnar medelklassens intressen i sin forskning Vetenskapen spelar en ideologisk roll i samhället, kan legitimera rasism, kvinnoförtryck och likgiltighet för fattiga och utslagna

16. Alexandru Panican - vetenskapsteori Barmhärtighetsprincipen: (i) personen är förnuftig (ii) tolka - personen framstår som så förnuftigt som möjligt

17. Alexandru Panican - vetenskapsteori Vetenskapen har förändrats över tid (Allwood) Amatörperioden (1600-1800): rika män, breda intressen, fritids- sysselsättning, småskaligt (ansikte mot ansikte, brev) Akademisk fas (1800-1940): institutionalisering - forskarutbildning, lön, universitetsbaserat, frihet för forskaren Professionell fas (1940-): tydligare kopplingar till samhällets behov (samhällsnyttig forskning), samhället styr-tilldelar resurser, ökning av publicering, IT-snabbare kommunikation Nu samverkan: universitet-företag–stat (vill inte längre finansiera)

18. Alexandru Panican - vetenskapsteori Thomas Kuhn - paradigm, tyst kunskap Forskare - från början en förförståelse, inga ”rena fakta” Delar av vår kunskap - ”tyst kunskap”/kunskap som inte kan uttryckas. Så länge ens kunskap är ”tyst kunskap” kan man inte ifrågasätta den ”Tysta kunskapen” inom ett vetenskapligt område → bildar en helhet → paradigm (ett slags mönster som fakta anpassas till)

19. Alexandru Panican - vetenskapsteori Disciplin vilar på gemensamma antaganden: vilken tyst kunskap som är värdefull att produceras vilka problem som studeras lämpliga metoder vad räknas som fakta

20. Alexandru Panican - vetenskapsteori Normalvetenskap ”lägger pussel” → få fakta stämma med teorin ↓ ibland anomalier/avvikelser – fakta passar inte i paradigmet ↓ vetenskapen hamnar i kris → någon konstruerar paradigm som stämmer bättre med fakta ↓ vetenskaplig revolution Kris → ett nytt paradigm etableras. Någon slutpunkt kan man aldrig uppnå Ej utbyggnad utan ombyggnad. Vetenskapen går ändå framåt, varje nytt paradigm tycks förklara verkligheten bättre än det gamla

21. Alexandru Panican – vetenskapsteoriII Vad är sant? Hur vet vi om något är sant? Behöver vi veta om ngt är sant?

22. Alexandru Panican - vetenskapsteori Typer av kunskap Vardagskunskap: kunskap sprungen ur dagliga erfarenheter, ofta oreflekterad, ”självklar” Praxiskunskap: kunskap från professionell verksamhet, byggt på professionella erfarenheter, reflekterad kunskap Vetenskaplig kunskap: systematiserad kunskap, kunskap bearbetad genom teori och metod, formaliserad kunskap

23. Alexandru Panican - vetenskapsteori Kunskap av: Teoretisk karaktär: påståendekunskap, kunskap genom studier. Kan systematiseras & formaliseras, syftet är att generalisera Praktisk karaktär: lärs in genom övning och erfarenhet, utförs i konkreta situationer i syfte att handla bättre. Kallas också teknisk kunskap, en slags hantverkskunskap

24. Alexandru Panican - vetenskapsteori Vetenskaplig kunskap Traderad – överförd, på ett systematiskt sätt, i skriven form. Kunskapen skall vara kommunicerbar Kunskapen måste vara kumulativ - byggs på genom nya framsteg, kunskapsmassan växer hela tiden Kunskapsproduktionen - kunskapsintresse, ett mål + resultatet skall användas öppet i samhället

25. Alexandru Panican - vetenskapsteori Vetenskapligt tänkande Generaliserbarhet + en allmän tillämpning

26. Alexandru Panican - vetenskapsteori Paradox Vetenskapen vill nå absoluta sanningar men Vetenskapen är i ständig utveckling (t ex läkarkåren) Denna motsägelse → vetenskapliga sanningar är inte absoluta utan provisoriska

27. Alexandru Panican - vetenskapsteori Dogmatiker: tror sig kunna uppnå en absolut sanning Relativister anser att all kunskap(/åsikter, påstående) är lika god Monism, dualism, pluralism (intersektionalitet)

28. Alexandru Panican - vetenskapsteori Validitet - undersökt det man ville undersöka och inget annat. Syftar på sanningshalten i en slutsats. Inre validitet – säkerhet om kausalitet (orsak-verkan) Yttre validitet – resultatens generaliserbarhet (giltighet för andra) Begreppsvaliditet – hur väl begreppen är definierade (behandling) Statistisk validitet - korrekt användning av statistik i slutsatser när korrelationen ska mätas

29. Alexandru Panican - vetenskapsteori Reliabilitet - tillförlitlighet, t ex mätningarna är korrekt gjorda Intersubjektivitet – överensstämmelse mellan mätningar gjorda av olika forskare Intrasubjektivitet – samma forskare vid olika tidpunkter

30. Alexandru Panican - vetenskapsteori Aktör ↔ Struktur Metodologisk individualism ↔ metodologisk kollektivism aktörstrukturalistisk social ontologi struktur- eller aktörreduktionistisk social ontologi

31. Alexandru Panican - vetenskapsteori Deduktion - härleda empiriska konsekvenser från teori teori→testbar hypotes→logisk slutledning→resultat Induktion - från enskilda obs. till generella föreställningar skilda fenomen→generella utsagor (teorier) Abduktion – ömsesidig process mellan empiri, teori och hypotes

32. Alexandru Panican - vetenskapsteori Positivism: varför? orsak-verkan-förklaring, förutsätter omvärldens existens Hermeneutik: hur? tolkning-förståelse, förutsätter oftast omvärldens existens Fenomenologi (det som visar sig för ett medvetande): upplevelser, oftast egna upplevelser, förutsätter inte omvärldens existens Kritisk teori: fokuserar värderingar i forskningen (positivism, marxism, hermeneutik) förutsätter oftast omvärldens existens

33. Alexandru Panican - vetenskapsteori Socialkonstruktivism (kognitiv-positivistisk) Socialkonstruktionism (hermeneutisk) ”The social construction of reality : a treatise in the sociology of knowledge” Peter L. Berger and Thomas Luckmann Barlebo Wenneberg ”Socialkonstruktivism – positioner, problem & perspektiv”, Ian Haking ”Social konstruktion av vad?” Ett generellt & kritiskt perspektiv En sociologisk teori En kunskapsteori En ontologisk ståndpunkt Social konstruktionism↔realism ↔ positivism

34. Alexandru Panican – vetenskapsteoriIII Skiljelinje mellan positivism och hermeneutik Positivism Ursprung i naturvetenskapen, letar efter säker, absolut kunskap (kvantifiera fakta, behandla fakta statistiskt för generella slutsatser)

35. Alexandru Panican - vetenskapsteori Positivismen → 1600-talets naturvetenskapliga framsteg. Mot teoretisk & religiös spekulation → demokratisera den vetenskapliga kunskapen    ”Iakttagelsen skall ersätta inbillningen” kunskap om verkligheten härstammar från sinneserfarenheten Människan i centrum istället för Gud och natur   iakttagelse-experiment-induktivt arbetssätt David Hume (1711-1776): ”När vi tar i vår hand en bok vilken som helst /…/ låt oss fråga: ’Innehåller den något abstrakt resonemang om kvantitet och tal? Nej. Innehåller den något experimentellt resonemang om faktiska förhållanden och existens? Nej. Kasta den då i lågorna, ty den kan inte innehålla något annat än sofistik och villfarelse.” Avhandling om den mänskliga naturen - ett försök att införa den experimentella metoden i studiet av människan

36. Alexandru Panican - vetenskapsteori August Comte (1798-1857)   metodisk återgivning av fakta givna i erfarenheten Kunskapen & samhället 3 utvecklingsstadier: (1) Teologiska stadiet: naturens företeelser är gudars verk. Samh. - kungamakt, auktoritetstro, militarism (2) Metafysiska stadiet: förklaringar genom opersonliga dock abstrakta idéer. Samh. – (oro, egoism) kungamakten-folkets styre, den militära-den juridiska maktapparaten (3) Positiva stadiet: ingen verklighet utanför den erfarna världen. Positiva vetenskaper möjliggör förutsägelser- kontroll av naturen & samhällets fenomen- välordnat rationellt samhällsliv i en teknologisk- industriell produktion

37. Alexandru Panican - vetenskapsteori Två källor till absolut kunskap: det vi kan iaktta med våra sinnen det vi kan räkna ut med vår logik generera värderingsfri kunskap om lagbundenheter vilka möjliggör förutsägelser, förändringar Intersubjektivitetskravet

38. Alexandru Panican - vetenskapsteori Vetenskaplig kunskap skall vara: objektiv värderingsfri baserad på en empirisk verklighet observationen oproblematisk, ”fakta finns” hitta allmänna lagar utifrån studiet av fenomenet verifierad-bevisad

39. Alexandru Panican - vetenskapsteori Tråkigt, känslokyla, tabeller, det partikulära utelämnas Handlingar påverkas av kontext och tolkas & uppfattas olika Mångtydighet, det föränderliga mellan människor? Registrerar beteende men förstår inte beteendet Forskarens kreativitet? Fantasin och kreativitet härskar i upptäcktens sammanhang, empirin och logiken i bevisningens sammanhang Svårt att beskriva och förklara mänsklig verksamhet Man räknar; delen framför helheten

40. Alexandru Panican - vetenskapsteori Kunskapsbaserad socialtjänst – evidensbaserad kunskap evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik: den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen de professionellas expertis brukarens erfarenheter och förväntningar

41. Alexandru Panican - vetenskapsteori Akademikerförbundet SSR Sveriges Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) International Federation of Social Workers (IFSW) IFSW SSR SKTF Klienten Profession och personlighet Kollegor Arbetsplatsen Klienten Arbetsplatsen Kollegor Kollegor och arbetsplatsen Yrket Professionen Samhället Samhället Den enskilde

42. Alexandru Panican - vetenskapsteori EBP= auktoritär praktik→praktik baserad på etiskt grundade skyldigheter gentemot klienten, anv. bästa tillgängliga kunskap Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap ═ bästa metoden?

43. Alexandru Panican - vetenskapsteori Bergmark, Anders (2006) Evidensfrågan och kunskapsläget beträffande behandlingsåtgärder för narkotikamissbruk. I Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen: Stockholm (sidan 16-27). Bergmark, Anders (2009) Den evidensbaserade praktikens gränser – om konsekvenserna av ”the Dodo bird verdict”. I Billinger, Kajsa & Hübner, Lena (red) Alkohol och droger. Samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Gleerups. Oscarsson, Lars (2006) Evidenskravet och socialt arbete. Skiss till en strategi för forskning och praktik. Socionomen nr 4/2006. Oscarsson, Lars (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. En introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. David L. Sackett, W. Scott Richardson, William Rosenberg R. Brian Haynes Churchill Livingstone (1997) Evidence Based Medicine: How to How to Practice and Use EBM. N.Y.: Churchill Livingstone.

44. Alexandru Panican - vetenskapsteori Bergmark, Anders (2008) ”Om evidensbasering, kunskapsöversikter och psykosociala mekanismer” i Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Rosmari Eliasson-Lappalainen & Katarina Jacobsson (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och Kultur Bergmark, Anders & Tommy, Lundström (2006) "Mot en evidensbaserad praktik? – om färdriktningen i socialt arbete" i Socialvetenskaplig tidskrift, Nr 2, s 99-113 Oscarsson, Lars (2006) "Evidensbaserad praktik - originalet och dess uttolkare" i Socionomen, Nr 8, s 73-75 Bergmark, Anders & Tommy, Lundström (2009) "Konflikt, kontroll, evidens - om forskningsanvändning 20 år senare" i Rosmari Eliasson-Lappalainen, Anna Meeuwisse & Alexandru Panican (red.) Den berusade båten - en vänbok till Sune Sunesson. Lund: Arkiv     Sven-Axel Månsson (2007) ”Evidensbaserad kunskap eller intelligent handlande i socialt arbete” http://www.kultur.gu.se/digitalAssets/1001/1001669_evidensbaserad_kunskap_eller_intelligent_handlande.pdf

45. Alexandru Panican - vetenskapsteori Rosen, Aaron (2006) ”Evidensbaserad praktik i socialt arbete – utmaningar och möjligheter” i Björn Blom, Stefan Morén & Lennart Nygren (red.): Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur och Kultur Wampold, Bruce E. (2001) The Great Psychothreapy Debate. Models, Methods and Findings. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates. Goodheart, Carol D, Kazdin, Alan E & Sternberg, Robert J (red.) (2006) Evidence-based psychotherapy - where practice and research meet. Washington: American Psychological Association Philips, Björn & Holmqvist, Rolf (red) (2008) Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber Frank Furedi "Therapy culture - cultivating vulnerability in an uncertain age” "Evidence-based psychotherapy - where practice and research meet" (red.) Goodheart C D, Kazdin A E & Stenberg R J´ "Vad är verksam i psykoterapi?" (red.) Philips R & Holmqvist R

46. Alexandru Panican - vetenskapsteori Inbyggda premisser: bästa metoden/maximal effektivitet genom att använda det bästa vetenskapliga underlaget (mäta bäst) + Förväntningar – högsta tänkbara standard i det som erbjuds Högst + bäst + maximal effektivitet i samhällsvetenskap? Kring tre fjärdedelar av de som har funnit en lösning på alkohol-problem har gjort detta utan hjälp av vård eller behandling

47. Alexandru Panican - vetenskapsteori Elisabeth Svensson: ”frestelsen att använda matematik” i analyser av behandlingseffekter Skalor av ordnade kategorier (endast ordningsstruktur, saknar inf. om storlek & avstånd mellan kategorier)

48. Alexandru Panican - vetenskapsteori Bedöma sin oro till 4 på en 5-gradig skala; jämförd med 2 på en 5-gradig skala? Dubbelt så orolig? Nej! (endast förändringens riktning, ej inf. om förändringens storlek) ”addition och substraktion inte är meningsfulla matematiska operationer på ordinaldata, och detta får påtagliga konsekvenser vid analys av förändring i bedömningar på skala. Dessa begränsade matematiska egenskaper hos ordinaldata kan tyckas besvärande, eftersom de vanligaste och mest välkända statistiska metoderna är baserade på matematiska beräkningar av summor, differenser och kvoter” (Svensson, 2005, s 3138)

49. Alexandru Panican - vetenskapsteori ”Dessa begränsade matematiska egenskaper betyder att de mest välkända statistiska metoderna, såsom t-test och Wilcoxons teckenrangtest, inte är användbara för analys av behandlingseffekt eller annan förändring, eftersom dessa test baseras på differenser mellan parade värden” (ibid.) Elisabeth Svensson ”Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre, men ingen vet hur mycket bättre? Statistisk metod för parade ordinaldata” i Klinik och Vetenskap, läkartidningen nr 8 2007 ”Val och konsekvens – mätnivån avgör den statistiska verktygslådan” i Klinik och Vetenskap, läkartidningen nr 17 2005

50. Alexandru Panican - vetenskapsteori Praktiknära forskning Grundforskning (teoridriven forskning) ↔ Tillämpad forskning Lagstifta kommunerna att bedriva klinisk forskning?