150 likes | 295 Views
Alexandru Panican Yrkes- och lärlingsutbildning utifrån ett medborgarskapsperspektiv. Valfrihet - en utmaning för det sociala medborgarskapet Gymnasiestudier - ett medborgerligt erbjudande man inte får tacka nej till. Det moderna medborgarskapet T.H. Marshall.
E N D
Alexandru PanicanYrkes- och lärlingsutbildning utifrån ett medborgarskapsperspektiv Valfrihet - en utmaning för det sociala medborgarskapet Gymnasiestudier - ett medborgerligt erbjudande man inte får tacka nej till
Det moderna medborgarskapetT.H. Marshall Medborgerliga rättigheter 1700-talet 1800-talet 1900-talet Civila rättigheter Politiska rättigheter Sociala rättigheter yttrandefrihet, åsikts- och religionsfrihet, rätt att rösta, utövning av den lägsta gränsen av den ekonomiska rätt att äga egendom, välja yrke, politisk makt välfärd som råder i den enskildes samhälle arbetsgivare & anställningsort, rätt att kräva juridisk rättvisa rätt att ta del av gemenskapens sociala tradition och leva ett civiliserat liv Karaktär Universell lika rätt till Universell lika rätt till ett icke Universell lika rätt till ett minimun av civila rättigheter villkorat politiskt deltagande trygghet Koppling till institutioner Domstol Parlament och andra politiska arenor Utbildnings- och sociala institutioner
Sociala rättigheter- mest diskuterade & kontroversiella Varför? Civila & politiska rättigheter Rättighetsanvändare, en ovillkorad lika rätt Vissa sociala rättigheter Rättighetsanvändare, tillgång till sociala nyttigheter(sjukvård) Vissasociala rättigheter Rättighetsansökande, villkorade sociala nyttigheter (försörjningsstöd) Vissasociala rättigheter Rättighetsövertagare, tvingande rätt tillsociala nyttigheter (skolplikt, vårdplikt)
Sociala rättigheter- mest diskuterade & kontroversiella Varför? Sociala rättigheter = föränderlighet, ekonomi en viktig faktor, moralisering Formellt medborgarskap: Sociokulturellt medborgarskap: juridisk-formell relation mellan enskilde & stat förankring i sociokult. normer (tillkomst, implementering)
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap intentioner Ökad valfrihet Olika skol- och utbildningsalternativ Öka konkurrensen, effektiviteten & kvaliteten på välfärdstjänsterna Större antal alternativ- bättre möjligheter för anpassning till medborgarens specifika önskemål & behov Men ett ökat ansvar för medborgaren att välja bland välfärdsproducenter
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering Ökad valfrihet Olika skol- och utbildningsalternativ Olika socioekonomiska positioner. Tre typer av begränsningar: • att inte kunnavälja, rör bristande information och kunskap om olika valalternativ • att inte fåvälja handlar om hinder att göra val Valfrihetens logik: alla lika oavsett klass, etnicitet, förmåga, kompetens, kulturellt & socialt kapital. Sker valet i socialt vakuum? Reproduktion av ojämlikhet + social & etnisk segregation • att välja ”rätt”, innebär att medborgaren på olika sätt styrs i valsituationen
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering Välja ”rätt” (empiri) Liten entreprenörstät kommun: arbetsgivare som efterfrågar okvalificerad arbetskraft Vägrar förmedla jobb Duglig arbetskraft kräver minst gymnasiekompetens Förvägrar ungdomar en för tidig arbetsmarknadsetablering Mellanstor kommun: avancerad arbetskraft behövs - behöll hälften av ungdomarna i utbildningssystemet fram till 25 års ålder Medborgarduglighet kräver gymnasiekompetens, får inte finnas en arbetsmarknad för ungdomar utan gymnasiekompetens Rättigheten till gymnasiala studier - rättfärdigat sätt att bortse ifrån rätten att välja bort gymnasiestudier + motarbeta en för tidig arbetsmarknadsetablering Från rättighet till moralisk plikt
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap intentioner • Gymnasial yrkesutbildning Från yrkesförberedande till yrkesprogram (ökad status) Två examina • en yrkesexamen-yrkesutgång, ej fullärd i yrket • en högskoleförberedande examen • 18 varav 12 yrkesprogram: som skolförlagd yrkesutbildning eller lärlingsutbildning
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering • Gymnasial yrkesutbildning (empiri) • Önskemål: högre lärartäthet, engagerade & kunniga lärare, flera vuxenkontakter, undervisningsformer som utgår ifrån elevens förutsättningar & önskemål • Motsägelsefull bild - pedagogiken väldigt viktigt dock en del elever misslyckas per definition Positiva aspekter: • möjlighet/alternativ för vissa elever • praktikperioden - provanställningar, ”guld värt”
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering • Gymnasial yrkesutbildning (empiri) Negativa aspekter: • resurssvaga, skoltrötta, icke motiverade, lågpoängare • erbjuda skoltrötta mera av utbildning (mer av praktik eller förvärvsarbete) • skolan kan inte lösa alla problem • samarbetssvårigheter mellan kärn- och karaktärslärare
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering • Gymnasial yrkesutbildning (empiri) Kritik på strukturell nivå: • för stora krav på kärnämnena. Nyttan med kärnämnesstudier? • betygssystemet - fyrkantiga bedömningar utan hänsyn till elevens förutsättningar, önskemål, behov & utveckling • varför allmän högskolebehörighet?
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap intentioner Gymnasial lärlingsutbildning Intentioner (politiska arenan på nationell nivå): bör leda till lägre ungdomsarbetslöshet tillgodose arbetskraftsförsörjningen till yrken där det råder brist på arbetskraft en möjlighet för elever som inte klarar av en skolförlagd yrkesutbildning en kvalificerad & attraktiv utbildningsform både för eleven & arbetsgivaren
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering Gymnasial lärlingsutbildning(empiri) Positiva aspekter: socialisering i en yrkesroll, kontakt med arbetsgivare ett alternativ till IV arbetsförmedlingen, socialtjänsten: mycket bra lösning! ”perfekt insats”, ”skolan är för långt från verkligheten” arbetslivsperspektiv - utbildningen följer arbetsmarknadens behov
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering Gymnasial lärlingsutbildning(empiri) Negativa aspekter (oftast skolans representanter): näringslivet ställer inte upp med praktikplatser dränera skolan på kompetens långsiktigt: bristande utbildning olika föreställningar om lärlingsutbildning: generellt låg status inriktad på lågkvalificerade arbetsuppgifter samverkan viktig men kostar – vem betalar?
Formellt kontra sociokulturellt medborgarskap implementering • Gymnasial lärlingsutbildning(empiri) Negativa aspekter (oftast skolans representanter): • lärlingsutbildning uppfattas som en sekunda utbildning • sällan lärlingsavtal & lärlingslön, ingen handledare/handledare utan ersättning • likvärdighet? Nej. Olika erfarenheter, mångfald av lösningar – experimenterande stadium • Poängen? – glapp • Beredskap inför 2011? Förtroendeklyfta mellan nationella intentioner & synsättet hos tjänstemän på lokal nivå