1 / 21

Nationell riskbedömning

Nationell riskbedömning. 2012-09-06 Johanna Enberg. Nationell riskbedömning. EU:s rådslutsatser i april 2011 Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013.

sanam
Download Presentation

Nationell riskbedömning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Nationell riskbedömning 2012-09-06 Johanna Enberg

  2. Nationell riskbedömning • EU:s rådslutsatser i april 2011 • Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 • Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013

  3. EU:s rådslutsatser om riskbedömning – april 2011 • Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en samsyn gällande risker i EU. • Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att förebygga och minska gemensamma och gränsöverskridande risker. • Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer. • Kommissionen ska sammanställa resultatet av medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.

  4. Ett första steg mot en nationell riskbedömning • Rapporten klar i november 2011. • Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och kan få stora konsekvenser. • Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för EU:s övergripande bild. • Ett urval av risker som 46 myndigheter har identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.

  5. Nationell riskidentifiering – de 24 riskerna • översvämningar • ras och skred • stormar • jordbävningar och vulkanutbrott • solstormar • värmebölja • skogsbränder • angrepp av skadeinsekter • smittsamma sjukdomar • resistenta bakterier och resistens mot antiviraler • störningar i försörjning av läkemedel • risker med nukleära och radiologiska ämnen • risker med kemiska ämnen • dammbrott • störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen • omfattande bränder i byggnader och tunnlar • störningar i elektroniska kommunikationer • störningar i energiförsörjningen • störningar i betalningssystemen • oljeutsläpp • avbrott i transporter och stora transportolyckor • terrorism • cyberattacker • risk för instabilitet i samhället och social oro

  6. Nationell riskbedömning • MSB ska i samverkan med berörda myndigheter fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning, med utgångspunkt i rådslutsatserna om riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11). • MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.

  7. Deltagande aktörer • 35 centrala myndigheter • 21 länsstyrelser • 16 kommuner • 3 landsting • 4 branschorganisationer

  8. Risk- och sårbarhetsanalys • Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2002) • Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och regeringen • Kommuner och landsting ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2006) • Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna

  9. Risk- och sårbarhetsanalys • Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet • Ska ge kunskap om • vad som måste skyddas, • vad som kan hända, • vilken förmåga vi har att hantera olika händelser och • vilka konsekvenser olika händelser får

  10. Steg 1: Vad ska skyddas?

  11. Vad ska skyddas? • Människors liv och hälsa • Samhällets funktionalitet • Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter • Ekonomiska värden och miljön • Nationell suveränitet

  12. Steg 2: Riskidentifiering

  13. Riskidentifiering • Workshop om riskidentifiering och urval. • Genomgång av 200 olika händelser från myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från andra länders nationella riskbedömningar.

  14. Steg 3: Urval

  15. Elva nationella händelser • Störningar i GPS • Skolskjutning • Drivmedelsbristleder till transportstörningar inom livsmedelssektorn • Pandemi • Utsläpp i dricksvattentäkt • Dammbrott • Brand i stort kryssningsfartyg • Värmebölja  • Kärnkrafthaveri • Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan • Våldsamma upplopp i flera städer

  16. Steg 4: Scenarioutveckling

  17. Steg 5: Analys

  18. Analys genom workshop • Störningar i GPSdatum: 11–12 september • En skolskjutning i en svensk skoladatum: 25 september • Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorndatum: 2 oktober

  19. Analys på annat sätt • Pandemi • Utsläpp i dricksvattentäkt • Dammbrott • Brand i stort kryssningsfartyg • Värmebölja

  20. Analys vid senare tillfälle • Kärnkrafthaveri • Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan • Våldsamma upplopp i flera städer

  21. Hur kan en nationell riskbedömning användas? • Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt myndighetsperspektiv. • Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar. • Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra prioriteringar på alla nivåer i samhället.

More Related