Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först

1. Fast bostad basen för ett mänskligt livBostad först

2. Vad vet vi om antalet hemlösa? • Lågt räknat finns det 3 000 000 hemlösa inom EU. • Omkring 18 000 hemlösa i Sverige

3. Siffrorna osäkra • Svårt att uppskatta på grund av servicestatistikparadoxen • Inga regelbundna räkningar • Tvärsnittsräkningar – säger bara hur många hemlösa som finns vid en viss tidpunkt

4. Hemlöshet tycks ha blivit erkänt, eller om man så vill accepterat som ett ”naturligt problem” i västeuropeisk politik – ett problem som vi får leva med och hantera så gått det går i särskild ordning. (Statsvetare år 2000) Visst är det lite anmärkningsvärt att:

5. 1970-talet överskott av bostäder – låga hemlöshetstal Många gamla institutioner och härbärgen stängdes En ljus bild av situationen (politiker, forskare) Slutet av 1980-talet inkom rapporter om ökande hemlöshetstal - ”Den nya hemlösheten” Under 1990-talet har hemlösheten blivit ett erkänt problem i Europa samtidigt som man öppnade upp för nya agenter – nygamla lösningar Hemlösheten som ett nygammalt problem

6. Hur har man då försökt att lösa hemlöshetsproblemet? Förenklat uttryckt är det är två olika synsätt som ligger till grund vid utformningen av de boendelösningar för hemlösa som används idag: -En trappstegsmodell -Bostad först

7. Trappstegsmodellen vanligast i Sverige Trappstegsmodellen eller boendetrappan innebär att den hemlöse ska ta sig igenom de olika stegen i en viss ordning. Man ska successivt lära sig bo och klara en egen lägenhet. För att gå vidare i trappan ställs olika krav.

8. Vad säger forskningen om trappstegsmodellen? Det finns kanske hemlösa som kan uppskatta modellen. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att boendetrappan är den mest effektiva metoden.

9. Också Boverket har utvärderat Hyreskontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden 2008. 7 av 10 kommuner tillämpar systemet 11 000 lägenheter Få personer flyttar till egen lägenhet

10. Det finns låga förväntningar på hemlösa men orimligt höga krav på dem. Man anses inte ens kunna bo, man behöver tränas. Man får varken ha en kanariefågel som sällskap eller bjuda in grannen på en öl för då blir man vräkt. Kombinationen låga förväntningar men orimligt höga krav, är som gjort för ett misslyckande (f.d. hemlös kvinna) Hemlös kvinna om boendetrappan:

11. Problemet med boendetrapporna • Tar lång tid (4 år i storstäderna) • Få personer når det översta trappsteget (Boverket) • Skapar inlåsningsmekanismer • De hemlösa får flytta runt för att kvalificera sig • Förstärker en stigmatisering • Tenderar att bli fler steg i trappan • Svårt att motivera en förändring - otydliga belöningar • Ett dyrt och krångligt system • Risk för permanentning hemlösheten - försvårar för de hemlösa att få lägenhet • Utgör ofta ett hinder snarare än en lösning.

12. Den nuvarande hemlöshetspolitiken • Har inte lyckats lösa hemlöshetsproblemet samtidigt som det vuxit upp en parallell bostadsmarknad. • Kommuner tvingas agera hyresvärdar, de hemlösa får inte egna bostäder.

13. Idén bakom Bostad först Bygger på principen att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. Därefter kan krut läggas på att skräddarsy åtgärder för den mycket heterogena gruppen hemlösa.

14. Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och skall behandlas som ett sådant De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden skall så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil bostadssituation En egen bostad är en förutsättning för att andra eventuella problem skall kunna åtgärdas Ett fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som skall gälla alla Bostad först enligt Lundamodellen

15. Ingen modell utan ett synsätt De grundläggande principerna för Bostad först enligt Lunds universitet bör genomsyra kommunens riktlinjer, planering och allt hemlöshetsarbete.

16. Viktiga förutsättningar • Förstahandskontrakt – inga inskränkningar • Kvarboendeprincip • Undvik segregerade bostäder och åtgärder • Frivilligt stöd utifrån individuella behov • Samordnat stödsystem • Brukarmedverkan • Vräkning av barnfamiljer upphör

17. Större chanser till framgångsrik rehabilitering Uppfyller principen om likabehandling Förhindrar stigmatisering och att de hemlösa tillskrivs kollektiva identiteter Kan koncentrera resurserna på dem som har störst behov Enklare och sannolikt billigare system Skapar stabilitet Styrkor med Bostad först

18. Att ta tillvara de hemlösas, och de tidigare hemlösas erfarenheter är en viktig grundtanke Att matcha lösningar med brukarnas behov och att utveckla tillitsfulla relationer mellan myndigheter och hemlösa Brukarmedverkan – att fråga dem som vet!

19. Hemlöshet kan inte förklaras och tolkas utifrån individer och deras egenskaper Hemlöshet visar brister i ett bostadsförsörjningssystem, på samma sätt som svält beror på egenskaper i ett försörjningssystem, och hög barnadödlighet beror på ett dåligt fungerande hälsovårdssystem Grundläggande utgångspunkter

20. Kan – och vill – vi komma åt de grundläggande mekanismer som skapar hemlöshet? Den stora frågan

21. Tack för att ni lyssnade!