Nationalismen och de nya nationerna

1. Nationalismen och de nya nationerna -Nationalismens utveckling och skapandet av Tyskland.

2. Nationalismen • Tidigare har vi nämnt att det fanns två grundläggande synsätt inom nationalismen. Låt oss börja med denna typ 1. Medborgartanken. Individen är medborgare i en stat och har därför rättigheter. 2, Tanken om en folksjäl. En närmast religiös tanke om att folket i en nation delar samma själ. Denna tanke kom delvis att likna liberalismen och därför stå i opposition till den gamla Medan denna tanke mycket väl gick att kombinera med adelsmakt och kungadömen.

3. 1848 – Medborgartankens nationalism Europa hade till stora delar industrialiserats. De grupper som kom att tjäna pengar på detta saknade fortfarande rösträtt. Franska revolutionen hade ju misslyckats. Uppror och revolutionsförsök skakade främst Frankrike och 1848 startade ett uppror som kom att sprida sig runt hela Europa.

4. 1848 – Medborgartankens nationalism • Detta uppror då folk krävde rösträtt, kombinerades med en tanke om nationellt självbestämmande. • På samma sätt som individerna ansåg sina rättigheter kränkta av kungar och furstar, ansåg man de olika folkgruppernas rättigheter kränkta.

5. Exempel. Österrike-Ungern var ett kejsardöme under denna period. Detta var resterna av det gamla tysk- romerska riket som hade upplösts av Napoleon 1806. Riket styrdes av en tysktalande monark, med efternamnet Habsburg, men landet bestod av en mängd olika språkgrupper och etniciteter.

6. Exempel. Notera på kartan den mångfald av nationaliteter som fanns under denna tid i riket. Uppfyllda av de nya ideologierna nationalism och liberalism kom nu många kräva inflytande såväl som individer som etniska minoriteter.

7. 1848 års uppror. • Upproret var radikalt och utmanade det gamla Europas idéer om styrelseskick och gränsdragningar. • Eftersom nationalismen ansågs vara politiskt utmanande kom den därför att kombineras med både socialistiska och liberalistiska tankar. • Den bärande idén var att varje människa, inom varje nation, skulle ha medborgarrätt.

8. Frankfurtparlamentet 1848 • Efter Napoleonkrigen hade nationalismen spridit sig. • Av det gamla Tysk-romerska rikets rester hade, efter Wienkongressen, det tyska förbundet bildats. • 1848 års uppror fick effekten att man i dessa tyska stater kämpade för medborgarrätt och en gemensam tysk nation. • I Frankfurt bildades ett parlament där det var tänkt att den framtida tyska staten skulle styras i demokratiska anda.

9. Frankfurtparlamentet 1848 • Som en sammanhållande symbol för den tyska nationen ville man ha en gestalt – en kejsare. • Den militärt starka staten Preussen hade en kung, Fredrik Wilhelm, som blev tillfrågad. • Fredrik Wilhelm avböjde dock. Idén om den nya nationen var framsprungen ur ett folkuppror, något som den konservative monarken inte kunde acceptera. • Fredrik Wilhelm var också rädd för hur Österrike–Ungern skulle reagera. • Varför var han det? Vi kommer till det. Fredrik Willhelm, kung av Preussen fram till 1857.

10. Tysklands enande • Nationalismen var, som vi lärt oss under 1848 års uppror, en politiskt radikal åsikt. • Efter hand kom dock Europas gamla styrelse ta till sig idéerna och göra de till sina.

11. Nationalismen • Tidigare har vi nämnt att det fanns två grundläggande synsätt inom nationalismen. Denna ”nationalism” dominerade under 1848 års uppror … …medan denna typ kom att användas för att motivera den gamla kungamakten 1. Medborgartanken. Individen är medborgare i en stat och har därför rättigheter. 2, Tanken om en folksjäl. En närmast religiös tanke om att folket i en nation delar samma själ. Denna tanke kom delvis att likna liberalismen och därför stå i opposition till den gamla Medan denna tanke mycket väl gick att kombinera med adelsmakt och kungadömen.

12. Nationalismen • Det måste här infogas att det naturligtvis finns och ofta förekommer nationalistiska idéer, som innehåller ingredienser från de båda typerna. • Idén med uppdelningen är främst att göra historien åskådlig och därmed förstålig.

13. Tysklands enande • Tillbaka till Tyskland 1848. • Fredrik Wilhelm hade avböjt kejsartiteln från Frankfurtparlamentet. • Under 1860-talet kom historien ta en vändning. • Preussens monark tillsammans med sin rikskansler (statsminister) kom att använda nationalismen för att motivera ett auktoritärt Tyskland, där medborgarna skulle ha få möjligheter att göra sina röster hörda.

14. Tysklands enande • Otto von Bismarck blev rikskansler i Preussen 1862. Han kom att bli den drivande kraften bakom Tysklands enande. • Vid sidan av honom kom Preussens kung, bror till Fredrik Wilhem, att bli den som personifierade det enade Tyskland. Otto von Bismarck. Huvudpersonen i Tysklands enande. Kung Wilhelm kom sedermera bli Tysklands kejsare. Han spelade en viktig roll i Tysklands enande, men var i skymundan av rikskansler Bismarck. Han lär ha sagt: ”Det är inte lätt att vara kejsare under Bismarck.”

15. Tysklands enande • Enandet av Tyskland kan kopplas till tre företeelser. Krig Auktoritär nationalism. Preussens dominans

16. Krigen • Ett berömt citat av Bismarck summerar vad det handlar om: ”Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.” Det bör här understrykas att krig under denna tid inte sågs som något hemskt, utan som en möjlig politisk väg att gå. Denna del av citatet visar på att Bismarck såg kriget som en möjlighet.

17. Krigen • Med tre krig skapade Bismarck den enighet som behövdes för att ena riket. Vad vann Bismarck? 1. Krig mot Danmark i allians med Österrike 1864 Genom alliansen med Österrike kunde Bismarck poängtera ”det tyska”, och genom vinsten mot Danmark tydliggöra Preussens militära styrka 2. Krig mot Österrike 1866 Syftet var att göra sig av med den största konkurrenten till ledarskapet av Tyskland. Förhållandet mellan Österrike och Preussen är mycket betydelsefullt historiskt. Låt oss därför titta på en karta

18. Kartan visar det gamla Tysk – romerska riket innan Napoleon upplöste det (1806). Notera att Österrike ingick som en del i detta rike Formellt sätt var kejsaren valbar i detta rike, men av tradition tillhörde kejsaren den habsburgska dynastin, vilken hade sitt säte i Wien i Österrike

19. Den habsburgska kejsarätten… …fick sitta kvar som kejsare över Österrike – Ungern efter Napoleonkrigen. Av historiska orsaker såg sig därför den österrikiska monarken som den rättmätiga arvtagaren till ett nytt enat Tyskland

20. Krigen • Alltså… Vad vann Bismarck? 1. Krig mot Danmark i allians med Österrike 1864 Genom alliansen med Österrike kunde Bismarck poängtera ”det tyska”, och genom vinsten mot Danmark tydliggöra Preussens militära styrka 2. Krig mot Österrike 1866 Syftet var att göra sig av med den största konkurrenten till ledarskapet av Tyskland. Preussen vann detta krig och kunde visa omvärlden att de var de rättmätiga arvtagarna till det nya Tyskland Genom krig mot Frankrike lyckades Bismarck få Sydtyskland och Nordtyskland att anfalla en gemensam fiende och samtidigt visa världen vilken som var mäktigast av Frankrike och Tyskland. 3. Krig mot Frankrike 1870-71

21. Den tyska nationen • Bildades 1871 efter kriget mot Frankrike. • Den preussiska kungen Wilhelm blev Tysklands kejsare Wilhelm I. Genom enandet kom Preussen att ta över värdigheten som kejsarmakt över Tyskland, men först genom att militärt visa Österrike vem som var mäktigast. Österrikes historiska roll som härskarmakt över det tysk- romerska riket hade ju en faktisk betydelse på många vis. Bl.a. var denna historia en anledning till att Fredrik Wilhelm inte vågade ta emot kejsarkronan från Frankfurtparlamentet

22. Den tyska nationen • Landet styrdes i enlighet med Bismarcks citat: ”Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.” Detta innebar att kejsaren i praktiken hade all makt. Att det tyska kejsardömet införde parlament och rösträtt för män, gör att vi kan kalla landet för en s.k. ”skendemokrati”.

23. Den tyska nationen Principen för styrelseskicket såg ut så här: Kejsaren Väljer Här fanns den verkliga makten medan… Rikskansler och regering Relationen här saknades helt, varför vi inte kan tala om någon egentlig demokrati. ..detta till synes demokratiska styrelseskick bara fanns för syns skull. Den alltyska riksdagen Väljer Folket

24. Den tyska nationen • Det fanns en hel del symbolik i de handlingar som Bismarck och preussarna tog sig för när de enade landet. • Bl.a. utropades den tyska nationen 1871 i slottet Versailles. • Versialles var Ludvig XIV:s palats och var tidigare centrum för den franska stormakten Genom att utropa nationen Tyskland i Frankrikes ”hjärta”, kom Bismarck att poängtera den tyska överhögheten. Genom att också kräva ett betydande skadestånd efter kriget 1870-71 kom tyskarna att väcka den franska vreden.

25. Detta område, som på tyska kallas Elsass-Lothringen och på franska kallas Alsace-Lorraine, tvingades Frankrike avstå. Området är bördigt och rikt på råvaror, så den ekonomiska betydelsen skall inte underskattas… …ej heller bör men underskatta dess symboliska betydelse.

26. Låt oss göra en historisk tillbakablick Under 800-talet fanns ett gigantiskt rike som kallades Karl den stores rike. När Karl den store delades riket upp i tre delar: Den östra landsdelen kom att bli det framtida Tyskland. Den västra delen kom att bli det framtida Frankrike. Mittenremsan, det s.k. Lothringen, kom att från början vara ett eget land, men efterhand kom de två andra länderna strida om det Den makt som dominerar denna landremsa besitter därför den symboliska överhögheten över Karl den stores rike.

27. Summering • Den tyska nationens bildande är ett exempel på en ”ovanifrånrevolution”. • Den gamla härskarmakten i Preussen tog genom krig över de radikala nationalisternas längtan efter ett nytt Tyskland. • Under bildandet av den nya nationen kom relationen mellan Tyskland och Frankrike att bli än mer ansträngd. • Historien om Tysklands historia är oerhört betydelsefull om man skall förstå Europas blodiga 1900-tal.