1 / 14

(Wien) klassicismen

(Wien) klassicismen. 1750-1824. Klassicismen. Under barocken : Naturvetenskapliga revolutionen I mitten av 1700-talet hade det gått så långt att kyrkan och hovets privilegier / maktbefogenheter började försvagas . Vilket ledde till Upplysningstiden .

sheera
Download Presentation

(Wien) klassicismen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. (Wien)klassicismen 1750-1824

  2. Klassicismen • Under barocken: Naturvetenskapligarevolutionen • I mitten av 1700-talet hade detgåttsålångtattkyrkanochhovetsprivilegier/maktbefogenheterbörjadeförsvagas. Vilketledde till Upplysningstiden. • Man troddepåuveckling, förnuft & förstånd, intesedoch tradition, var den bästaguidenattledamänniskor. • Man ifrågasattestarktadelnsochkyrkansprivilegiervilketledde till formandetavmedelklassenochdesskampförsinarättigheter.

  3. Upplysningstidensideérpåverkadeochanvändesavflerahärskare under 1700-talet. • Emperor Joseph II avÖsterrike (Amadeus-filmen), avskaffadeträldom, stängdeklosterochavskaffadeadelnsspeciella status istraffrätt. Bestämdeattbegravningarskullehållasenkla. Mozart begravdes I en omarkeradgemensamgrav. • Den franskaochamerikanskarevolutionen! Revolutionen hade förberettsgenomupplysningenssamhällskritik. • Revolutionensledaresågantikenssamhällesomett ideal. De villeskapaettsamhälledärjämlikamedborgare tog ansvarförsamhälletsvälochutsågsinaledareefterduglighetochinteefterbördellersamhällsställning. • Industrialiseringen – borgarnablev den ekonomisktledandegruppen I samhället.

  4. nyklassicismen • Den klassiskastilen • Bach’s söner. • Enkelhetochklarhet. • Melodiösamelodier till enkeltakompanjemangframförpolyfoni.

  5. Vid 1800-talets förstaårtionde hade det system somdominerade under renässansenochbarocken, närkompositörernaförsörjdesavantingenkyrkanellerhovet, till stor del försvunnitochbörjatersättasav de inkomsterfrånframförandeninförstörrepublik. • Förändringenavmelodin till en fungerandekomponentiharmoni. • Rytmibasen till skillnadfrånbarocken. Offentligaframföranden.

  6. Instrumentalmusikendominerar • Symfoni • Stråkkvartetten • Pianosonaten • Utvecklingenav instrument bidrog till mångaav de förändringarikompositionsomuppstodmellanbarockenochklassicismen. Framväxandetav den klassiskaorkesternberormycketpåförnyelseniutformningochtekniknärdetgäller instrument. • Den störstaförändringen: den mekaniskautvecklingenavträ- ochbleckblåsinstrument. –Flerklaffar (underlättadespeletochintonationen). Oboerficksmalareborrning, vilketunderlättadespelet I dethögreregistret. Klarinettenbörjadesynas.

  7. Standardsättningslutetav 1700-talet • Dubbeltträblås (tvåavvarje instrument) • 2 trumpeter • 4 horn • Pukor • Stråkar • Ytterligareetttillägggjordessenare med 3 tromboner

  8. Piano vs. cembalo • Cembalonssträngarknäpptes med ettplektrumnärtangenternatrycktesner. Pianotanvänderåterstudsandehammaresomslår an strängen med störreförsiktighet, merenhetligtljudochstörredynamik, hammarensåterstudssäkerställerocksåatttonenkanhållas. • Crescendo och diminuendo

  9. Sonat • En komposition I flerasatserförettellerflera instrument • 4 satser, 1a satsenärsnabb, harnormaltsonatform; 2a satsenärlångsam, harvariationsformellertredeladvisform; tredjesatsenär en menuettellerett scherzo (satsenutelämnas I allmänhet I solokonserten); 4e satsenärsnabbochharsonatform.

  10. Symfoni • Stortupplagtverkförsymfoniorkester. • Växteframurovertyren. • 4 Satser, snabb, långsam, menuetteller scherzo, snabb (1700-1900). Kontrastermellanolikadelarblevviktiga! • Nutidasymfonierstyrsinteavnågraformellaregler…

  11. Sonatformen • Den mestbetydelsefullakompositionsformenimusikhistorien. • Verksomharsonatformärvissasatser I sonaten, stråkkvartetten, symfoninochsolokonserten. • Tonsättarnavilleuppnåkontrastverkan. • Exposition – Genomföring – Repris - Coda

  12. Tema med variationer • Antingen som ett enskilt verk eller som en sats i en symfoni, sonat, eller stråkkvartett. • A A’ A’’ A’’’…

  13. Menuett och trio • Ofta som 3e sats i en klassisk symfoni, stråkkvartett… • För lyssning inte dans. • A B A-form • Menuett (A) Trio (B) Menuett (A) • Trio, fick sitt namn från barocken. 3 instrument

  14. rondo • En kompositionsform med ett huvudtema (A) som återkommer flera gånger och alterneras med andra teman, ex. A B A C A eller A B A C A B A. • Rondo är ofta den sista satsen i klassiska symfonier, stråkkvartetter och sonater.

More Related