340 likes | 681 Views
MRB. Multiresistenta bakterier. De vanligaste MRB. MRSA anmälninsplikt ESBL labanmälan VRE anmälningsplikt Clostridium difficile typ-027. M.R.S.A. Staphylococcus aureus (gula stafylokocker). Vanligaste bakterierien i sårinfektioner 20-30% av alla människor bär dem på huden.
E N D
MRB Multiresistenta bakterier
De vanligaste MRB • MRSA anmälninsplikt • ESBL labanmälan • VRE anmälningsplikt • Clostridium difficile typ-027
Staphylococcus aureus(gula stafylokocker) • Vanligaste bakterierien i sårinfektioner • 20-30% av alla människor bär dem på huden
MRSA Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus • Noterades på 1960-talet • Dramatisk ökning under 1990-talet • Över 50% av alla Staph. aureus i många delar av världen är MRSA • Resistent mot de flesta antibiotika • Förekommer endemiskt på vårdinrättningar över hela världen.
MRSA i Sverige Antal fall Årtal
MRSA i Västra Götaland Antal fall Årtal
MRSA i Skaraborg Antal fall Årtal
MRSA • Ökad spridning medför stora konsekvenser med avseende på behandling, ökade vårdkostnader och lidande • Kostnadseffektivt att ha strikta rutiner för att bekämpa spridning och tidig upptäckt
MRSA • Spridning gynnas av bristande hygienrutiner, hög antibiotika-användning och riskfaktorer hos patienten • Vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer • Någon säker definition på smittfrihet finns inte
Definition • Enzym som medför att bakteriestammen är resistent mot 1:a, 2:a OCH 3:e generationens cefalosporiner • Enzymet inaktiverar betalaktamantibiotika = penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. • Ofta samtidigt resistens mot andra AB som kinoloner och trim-sulfa etc.
ESBL • Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen sedan 2007-02-01 • Labanmälan till SMI, VG samt vårdhygien
Vanligaste bakteriearter som bär på ESBL • E.coli vanligaste art (68%) • Klebsiella pneumoniae (14%) • Proteus mirabilis,Enterobacter ,Citrobacter ,Serratia, Salmonella spp.
I vilka prover hittar man oftast ESBL? • Urin • Sår • Blod • Faeces särskilt vid screenodling ex. efter utlandsvård
”Pandemin av CTX-M-typ” Canton R et al., 2006, 9:466-475
Turistundersökning 2008 • Egypten, Thailand och Indien • Ingen bar på ESBL innan • 30 % efteråt
Kristianstad 2005 • ESBL utbrott på sjukhus med förgrening till SÄBO • Följt patienterna med odlingar i tre år • Många har kvar den i tarmen • Barn tappar bakterien fortare än vuxna
ESBL i Stockholm • Huvudsakligen E-coli • Litet utbrott på SÄBO 2002 • 2003 - ca.100 patienter • 2006 - ca.300 patienter • 2007 - ca.750 patienter • 2008 - hittills ca. 680 patienter • Enstaka små utbrott 5-20 patienter
Konsekvenser • ESBL orsakar förhöjd mortalitet vid sepsis • Risk för försenad effektiv behandling • Sannolikt förlängda vårdtider • Ökade kostnader för vården • Ökade kostnader för samhället
Riskfaktorer för smittspridning • diarré, faecesinkontinens • urininkontinens • KAD/RIK • omläggningskrävande vätskande sår • tracheostoma • bukdränage, stomi, PEG • Antibiotikabehandling • hudlesioner • infarter
GRAM POSITIVA KOCKER • Enterococcus faecalis • Enterococcus faecium
Enterococcus farcalis & faecium • Normalflora i tarmen • Inte lika virulenta som ex. E-coli • Orsakar sepsis, UVI, bukinfektion, meningit • Naturligt resistenta mot diverse AB
Anmälningspliktig enligt SML from. 2000 • År 2000-2006 20-35 fall/år i landet • 2007 53 fall i landet • 2008 hittills 435 fall i landet
Utbrott • Västerås - hittills ca.50 patienter • Stockholm - hittills över 300 patienter • Varberg - hittills 29 patienter
Problem • Mycket få behandlingsalternativ med registrerade preparat • Risk för överföring av resistensgenen till MRSA
Smittvägar ESBL & VRE • Faecal-oral smitta via kontakt • Diarré • Delad toalett • Dålig handhygien • Livsmedelsburen • VRE har påvisats hos flera djurslag t.ex. gris, höns
Åtgärder • Personal • Basala hygienrutiner • Patienter • Få patienter per toalett • Instruktion om handhygien • Uppmana patienter/anhöriga till god handhygien • Ingen bufféservering