Språkhistoria - Fornsvenska

1. Språkhistoria- Fornsvenska

2. Vårt språks historia brukar delas in i följande perioder: Äldre nysvenska 1526-1732 Äldre fornsvenska 1225-1375 Yngre fornsvenska 1375-1526 Runsvenska 800-1225 Yngre nysvenska 1732- 800 900 1000 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

3. Fornsvenskaäldre + yngre fornsvenska 1225-1526

4. Kristendom • 1000-talet: • Kristendomen kommer till Norden – och med den det latinska alfabetet – • och latinska och grekiska lånord

5. Latinska alfabetet • mycket längre texter än förr • runor blev i stort sett bara ristade med kniv på trä • med sådana redskap är det viktigt att formulera sig kort.

6. Böcker • Då det latinska alfabetet kom, fick vi snart också böcker på nordiska språk; • de äldsta vi känner till är från 1100-talet. • Många av de äldsta böckerna är religiös litteratur • ofta översatta från andra språk, särskilt latin.

7. Låneord • Vi får en mängd lånord i samband med den kristendomens intåg: • Ord som präst, kristen, munk, ängel och djävul är från början grekiska ord, men spridda via latinet • klocka, nunna och mässa är ren latin.

8. Runorna = sms-språk • Runorna fortsatte ändå att användas i många hundra år efter att det latinska alfabetet blev känt, • penna och bläck att skriva med och kalvskinn att skriva på var inte något folk hade med sig hela tiden. • Kniv hade däremot de flesta och en träpinne var som regel lätt att hitta, och därmed kunde man enkelt klottra ner en snabbt meddelande med runor. • Runorna blev därmed den tidens sms-medium, medan det latinska alfabetet var det dominerande för litteraturen (böckerna).

9. Landskapslagarna • Bland de första texter som skrevs med latinska alfabetet • En lag för varje landskap • Äldre Västgötalagen 1220-talet –den äldsta bevarade texten på svenska

10. Muntligt blev skriftligt… • Det språk som finns bevarat i landskapslagarna är mycket nära talspråket. • Lagarna hade tidigare varit muntliga och förts vidare genom utantillinlärning från generation till generation.

12. Erikskrönikan • Erikskrönikan är den äldsta av en samling medeltida rimkrönikor • skildrar medeltidens politiska historia i Sverige. • Erikskrönikan är Sveriges äldsta berättande källa • Den ger läsaren men detaljerad version av ett längre händelseförlopp

13. Hjälten i Erikskrönikan

14. Yngre fornsvenska • På 1300-talet kom svenskan att påverkas så mycket av ett annat språk. • Därför brukar man tala om yngre fornsvenska som en särskild underepok. • Det språk som påverkade svenskan var tyskan.

15. Tyskan påverkade • Skälet var att många tyskar flyttade in i svenska städer på 1300-talet. • Ofta var tyskarna så många att de dominerade i städerna. • Tyskarna arbetade oftast som handelsmän eller hantverkare.

16. Låneord från tyskan • Tyskarna förde in en mängd tyska lånord i svenskan • t ex fönster, borg, fru, hantverk, stad, borgmästare, skomakare. • De tyska invandrarna lärde sig svenska, men slarvade med alla krångliga böjningar som fanns i fornsvenskan. • Eftersom tyskarna var så många började även svenskarna använda samma språkbruk som de.

17. Uppgift • Här nedan hittar du några ordspråk på fornsvenska. De kommer från Stora ordspråksboken (nedskriven ca 1450). • Uppgift 1: Välj fem av ordspråken och översätt dem till modern svenska! • Uppgift 2: Vilka skillnader i stavning, meningsbyggnad och ordformer ser du jämfört med modern svenska? Uppgiften är hämtad från www.svenska123.se

18. Medhlagh skal man land byggia. • Nöd brythirlagh. • Nu liggialagh j spyutstangxaenda. • Mangebaekkia ok sma göra stora aa. • Baetraaerthaeththrae som boghis, aenthaeth som bristir. • Siaelweriwasvlua, tha the eyhauakalua. • Skogh hawir öron, ok mark hawiröghon. • Thaenblaeseyvael at eelde, som myölhawir i munne. • Kombirthutilwlua, thathiwth som the! • Man skall eygiffnomhaeste i mun see. • Eykombirskadhieentil by. • Man skal slajaernith, thathaethaerheeth. • Baetraeaereenfughilijhaendeaenfyre i skoghe. • J thystovatneaeru orma vaerste.