130 likes | 326 Views
Koh-I-Noor. Värderingar av steg mot fortlöpande kompetensutveckling. www.bd.komforb.se /projekt/kohinoor . Projektgruppen.
E N D
Koh-I-Noor Värderingar av steg mot fortlöpande kompetensutveckling www.bd.komforb.se/projekt/kohinoor
Projektgruppen En väl fungerande kreativ grupp av individer från verksamheten med gott förtroende i den, som med ett aktivt stöd från politiker, ledande tjänstemän, samverkanspartners, nationellt nätverk och inte minst Kommunförbundet Norrbotten, arbetat i en stimulerande och stödjande miljö.
Grundläggande metod för lärande Att med stöd av samtalsledare tillsammans med närmaste chef (team) planera och genomföra ”reflekterande” samtal i personalgrupperna, som uppföljning till de för samtliga deltagare gemensamma utbildningsinslagen. Utbildning – arbetsmaterial – reflekterande samtal i personalgrupp – utvärdering. Har varit grundläggande för projektets framgång.
Under de fem utbildningstillfällena har olika undervisningsmetoder prövats Traditionell föreläsning varvad med grupparbeten (Lärande) Webbaserad utbildning Spel och vardagsscener (Lagar och förordningar) Inspelad föreläsning Streaming och DVD (Etiska värderingar) Traditionell föreläsning i konferenslokaler (Yrkesrollen), (Funktionshinder - Neuropsykiatri och utvecklingsstörning) Därutöver har teamen också arbetat med DVD inspelat studiematerial med diskussionsfrågor som finns tillgängligt bland annat via Media-Center.
Den sammanfattande utmaningen – att utveckla en god grund för en hållbar lär- och hälsomiljö karaktäriserad av • goda relationer, tillit och öppenhet • engagerat ledarskap • resurseffektiva metoder för reflektion och fortlöpande kompetensutveckling • förankring och delaktighet • Denna utmaning har alltså projektgruppen enligt min uppfattning uppnått.
Måluppfyllelse Det grundläggande målet - att de deltagande kommunerna både var för sig och gemensamt har en organisatorisk struktur som möjliggör fortlöpande kompetensutveckling och lärande bland personal inom de särskilda boendena. - bedömer jag som väl uppnått, främst via de effekter som Koh-I-Noor successivt uppnått, i form av det allt öppnare och mer tillåtande samtalsklimat, som utvecklats i personalgrupperna vilket också tydligt kom till uttryck i den uppföljande enkäten.
De reflektioner som genomförts i personalgrupperna har även inneburit kritisk granskning, förändring och utveckling av det praktiska arbetet i personalgrupperna. Personalen har också utvecklat sina kontakter – såväl i sina växande nätverk med kollegor och personal inom respektive kommun som mellan olika kommuner. Vid den avslutande nätverksträffen för teamen, delades en kortfattad presentation av de olika personalgrupperna, vad de särskilt arbetar med och kontaktuppgifter i pappersform, för internt bruk och som stöd för framtida kontakter.
Effekter hos boende under Koh-I-Noor Att bo självständigt i gruppboende enligt LSS – Fyra boendes röster i anslutning till kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor. En kommande rapport i FoU-enhetens rapportserie. Syftet med denna intervjustudie är att beskriva hur människor med måttliga intellektuella funktionshinder, beskriver hur det är att bo i kommunalt gruppboende. Att söka spegla hur villkoren för att leva ett självständigt liv, med bevarad integritet i boendet under den tid projektet pågick, samt om möjligt finna tecken på att de boendes villkor förändrats.
Stina 22 år. Flyttade till gruppbostaden centralt beläget i hemkommunen för cirka fem år sedan, tidigare bott hemma hos mamman. Under perioden främsta problem att utveckla självständighet och självbestämmande. Hon har fysiska problem med knäleder, fallrisk och övervikt. Går utomhus med rollator men får vid det första intervjutillfället inte göra det självständigt. Arbetar inledningsvis i ett gatukök tre dagar i veckan. Är intresserad av dans och deltar gärna när FUB ordnar danser.
Linda 48 år. Bott i gruppbostaden belägen cirka 2 kilometer från kommuncentrat i fyra år. Har tidigare bott i servicelägenhet, flyttade i samband med sjukskrivning, då hon behövde hjälp av personal i större utsträckning än vad hon kunde få i det tidigare boendet. Lever i stor utsträckning självständigt i gruppbostaden. Har en ”särbo” som är bosatt i annan kommun. Hennes problem är arbetet, hon arbetar vid den första intervjun på Samhall men trivs inte alls, önskar byta daglig verksamhet. Har också problem att få sin lägenhet renoverad och köket anpassat.
Erik 48 år. Har tidigare bott i egen lägenhet centralt i kommunen. Flyttade till följd av försämrad hälsa och att den tidigare lägenheten var belägen i fastighet som saknade hiss. I samband med flytten till gruppboendet som är beläget cirka en och en halv mil från centrum förlorade han sin kontaktperson som han saknar. Tillsammans med kontaktpersonen reste Erik vid flera tillfällen bland annat till travbanor i Göteborg och Stockholm. Nu blir inte längre dessa längre resor av. Utöver hästsport är även musik ett särskilt intresse för Erik, han spelar själv på keyboard och reser också gärna till dans. Erik lider av epilepsi och ska utredas för problem med sin ena höftled som nu försvårar hans möjligheter att gå. Utomhus går han med hjälp av rollator. Erik åker gärna in till centrum när han är ledig från sitt arbete på en dagverksamhet. Har en hemmadag i veckan då han bland annat städar lägenheten.
Marie 63 år. Flyttade till gruppboendet cirka en månad före den första intervjun, på grund av försämrat hälsotillstånd, hon är beroende av tillgång till nattpersonal. Bodde tidigare i servicebostad. Hon harar tidigare arbetat på Savo i 15 år, men slutade till följd av hälsoproblem för 10 år sedan. Maries problem är nu att komma igång med meningsfulla fritidssysselsättningar. Marie orkar inte som tidigare promenera utomhus. Hennes tidigare intresse – att sy har hon inte kommit igång med efter flytten. Marie lyssnar också på radio och ser på TV. Lägenheten i gruppbostaden är inte fullt anpassad för henne. Trösklar bör tas bort och balkongen behöver göras tillgänglig. Två ytterligare boende var det planerat att intervjua, en av dem en drygt 60 årig kvinna har avlidit. En man också drygt 60 år har av såväl personalen i boendet som god man, bedömts vara för förvirrad och orolig för att intervjuas.