1 / 17

Det svenska politiska systemet

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag. Sveriges demokratisering: fyra faser. 1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering.

tana-marshall
Download Presentation

Det svenska politiska systemet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag

  2. Sveriges demokratisering: fyra faser • 1809 års konstitution och 1800-talets reformer • Kampen om den allmänna rösträtten • Parlamentarismens seger • Demokratins konsolidering

  3. Demokratinskonstitution: någracentralafrågor • Vem får rösta? • Monarki eller republik? • Parlamentarism eller maktdelning? • Centralisering eller decentralisering? • Enhetsstat eller federalism? • Valsystem: Proportionellt eller majoritetsvalsystem? • Konsekvens (?): Konfliktdemokrati eller konsensusdemokrati?

  4. Sverigesstyrelseskick: en exposé 1500- • 1521-1721: Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad • 1721-1810: Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad • 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati

  5. 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen • Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag • Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd • Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag • Dömande makt: Högsta domstolen • Konstitutionsutskottet

  6. 1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket • Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt • 1840 års departementalreform • 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen • Tullstriden: parlamentet stärker sin position

  7. Rösträttsfrågan: spelplanen och argument • Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns • Argument för allmän rösträtt: • Mänsklig rättighet • Uppfostran • Försvarsargument • Argument emot: • Inget ”property”, inget ansvar • Rädsla för pöbelvälde

  8. Rösträttsfrågan: en kompromissartad process • Högern och kungamakten vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem • Vänstern (liberaler och socialdemokrater) vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem

  9. Rösträttsfrågan: utfallet • Allmän rösträtt till riksdagen för män införs 1907-1909, • …men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem • Utfallet delvis alltså en kompromiss

  10. Rösträtten

  11. Parlamentarismens eller maktdelning? • Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda • Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens • 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet • Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen • Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik

  12. Motstånd mot parlamentarismen • Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning • Pansarbåtsinsamlingen • Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan (1914) • Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder

  13. Parlamentarismens seger • Första världskriget: politisk och ekonomisk kris • Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) • Stor oro för upplopp och tom revolution • Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 • Kvinnlig rösträtt införs 1919

  14. Förklaringar till demokratiseringen • Strukturella förklaringar • Socioekonomiska faktorer • Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) • Socialt kapital • Aktörsinriktade förklaringar • Vikten av starka folkrörelser • Drivande entreprenörer (Staaf) • Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)

  15. Demokratin och det turbulenta 1920- och1930-talen • Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism • Börskrasch och depression • Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 • Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

  16. Svensk demokrati under 1920-talet: ett turbulent landskap • 1920-talet: minoritetsregeringarnas tid • Kosackvalet 1928: socialdemokraterna förlorar • I väntan på revolutionen?

  17. Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal • Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet • (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik • (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik • Saltsjöbadsavtalet • LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden • Institutioner för att hantera konflikter • Båda parter vill undvika statlig inblandning • Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen”

More Related