Norrbotten och Barentssamarbetet

1. Norrbotten och Barentssamarbetet “Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt”. 23 juni 2008

2. Arbetsmodell för analyserna Invärld Implementering NLL Regionala Enheten Vision för regional tillväxt i Norrbotten Politiker/aktörer Seminarier, utbildning Omvärld Barentsanalys 23 juni 2008

3. Intervjuer och kontakter 23 juni 2008

4. Material • Regionala utvecklingsplaner och dokumentation rörande regional utveckling från Sverige, Norge, Finland • Rapporter och analyser rörande Barentssamarbetet tillhandahållet av samarbetsorgan • Information och artiklar från organisationers och projekts hemsidor • Utvärderingar och slutrapporter rörande EU-program/projekt 23 juni 2008

5. Regionala utvecklingsdokument • Materialtillgång • God tillgång till material i Sverige och Norge, mindre utförlig för Finland, ytterst begränsad för Ryssland • Liknande begrepp och synsätt vad gäller regional utveckling i Sverige, Finland, Norge • Regional utveckling område under utveckling i Ryssland • Syftet är att belysa hur Barentsområdet behandlas internt - i studier av regioners internationella strategier etc har frågan givetvis en annan genomslagskraft 23 juni 2008

6. Syfte och avgränsning • Stöd till utveckling av arbetsformerna för regional utveckling och med Barentsfrågorna i Norrbotten genom granskning av: • Regionens tillväxtförutsättningar och hur delregionerna förhåller sig till dessa (visioner, prioriteringar, strategier) • Hur arbetar man med regionala tillväxtfrågor • Fokus på samarbetet ur ett tillväxtperspektiv – ej samarbete och projekt med inriktning på kultur och sociala frågor • Fokus på offentliga och näringslivsaktörer, ej NGOs 23 juni 2008

7. Slutsatser och sammanfattning • Trots likheter i utgångspunkter runt Barents, varierar regionernas inställning till, förutsättningar för och resurser att ta en aktiv del i Barentssamarbetet • De svenska regionerna: Begränsade resurser, begränsade möjligheter att agera regionalt, stark känsla av att ”missa tåget” • De norska regionerna: Nordområdena prioriterade nationellt, decentralisering, goda resurser, god närvaro genom Barentssekretariatet, landgräns Ryssland, Finland, Sverige • De finska regionerna: Begränsade resurser, centralisering, landgräns Ryssland, Norge, Sverige • De ryska regionerna: Stark centralisering, stora regionala skillnader, goda möjligheter till medfinansiering denna strukturfondsperiod 23 juni 2008

8. Arbetsmodell för Barentsanalysen Förutsättningar SWOT Vision Prioriteringar och strategier Arbetssätt Formella/ hårda faktorer Informella/ Mjuka faktorer 23 juni 2008

9. Barentsregionens förutsättningar 23 juni 2008

10. Barentsregionens förutsättningar 23 juni 2008

11. Barentssamarbetets förutsättningar • Ursprungligen fokus på freds- och säkerhetssamarbete, något som påverkar samarbetsstrukturer • Igenkänningsfaktorn är hög - liknande förutsättningar och problem • Potentialen i Barentssamarbetet tar lång tid att realiseras • Barentssamarbete i stor utsträckning beroende av ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland • Samarbetet begränsat till en relativt liten krets 23 juni 2008

12. Barentssamarbetets vision • The vision of the Barents Cooperation is to improve living conditions, to encourage sustainable economic and social development and thus contribute to stability, environmental progress and peaceful development in northernmost Europé 23 juni 2008

13. Regionala visioner • Det nya Norrbotten - En förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa • Lapland is loved by its inhabitants, diverse by regional structure, and a renowned northern expert within the European network of regions. Lappish competitiveness is based on cooperation, creative and international business as well as modern basic industries. The people of Lapland are experts in experience production, tourism and in the management and utilization of northern conditions and natural resources. In addition to high expertise, Lapland is also known for its high standard of developed and natural environments, security, a place that respects culture and multiculturalism, and for activities encouraging young people. Lapland is the power of life • Kainuu stands for quality of life achieved through knowhow,entrepreneurship and cooperation • Finnmark – der drømmer blir virkelighet • Nordland - mulighetenes fylke. Europas beste kulturfylke. Fylket med verdens vakreste kyst. Et av Europas beste miljøfylker. Fylket som arbeider aktivt med entreprenørskap, har spennende jobber, et innovativt og sterkt næringsliv og framtidsrettet utdanning! Opplevelsesfylket Nordland kjennetegnes av kvalitet og mangfold og er fremst på folkehelse. Nordland er derfor fylket med den sprekeste og mest aktive befolkningen 23 juni 2008

14. Samsyn kring prioriterade frågor 23 juni 2008

15. Prioriteringar och strategier: Sverige • Barents i RUP för Norrbotten och Västerbotten • Geografiska läget som del av Barents regionen en fördel, nya perspektiv och resurser i utvecklingsarbetet • Kultur och infrastruktur uppmärksammas särskilt • Närområdet prioriterat vad gäller samarbete internationellt 23 juni 2008

16. Prioriteringar och strategier: Finland • Kainu: • Regionen port till öst - koppla samman Ryssland, EU, och regionerna runt Barentshavet • Fokus på infrastruktur • Lapland: • Lyfter vikten att vara en aktiv part och trendsättare i den nordliga dimensionen • Fokus på Bottenviksbågen, ej Barents • I detta sammanhang fokus på metallindustrin, där man skapat ett centrum av expertis och nätverk, samt utvecklandet av hamnverksamheten • Oulu • Förvaltandet av regionens resurser och naturtillgångar 23 juni 2008

17. Prioriteringar och strategier: Norge • Finmark • Kunskapsutveckling – högre utbildning, forskningssamarbete • Transportnätet – tåg, båt, flyg • Utveckla fiskeri, energi, och turism • Nordland • Aktiv nordområdespolitik fokuserat på: • miljö- och resursförvaltning • kompetensutveckling • infrastruktur • demokratisk folk-till-folk-perspektiv 23 juni 2008

18. Prioriteringar och strategier: Norge • Troms • Aktiv nordområdespolitik • Barentshavet – Kustövervakning samt oljeutvinning • Näringslivsutveckling – Barentsekretariatet en av många (inhemska) aktörer att samverka med • Bredband – utöka samarbetet inom Nordkalotten och Barents • Samiska intressen – Barents och Nordkalottområdet • Konst och kulturutbyte inom Barentsområde tillgång för befolkningen 23 juni 2008

19. Prioriteringar och strategier: Ryssland • Ryssland • Regional utveckling ett utvecklingsområde • I hög grad en centraliserad stat • Regioner saknar i viss mån kompetens och inom vissa områden mandat att arbeta med tillväxtfrågor • Insatser för att stärka den regionala administrationen, och effektivisera statens roll • Murmansk • Behov av know how och arbetskraft • Insatser för att stärka småföretag 23 juni 2008

20. Arbetssätt: Sverige • Otillräckliga finansiella och personella resurser på nationell och regional nivå • Projekt Barents 2010 - sektorsprogram lever vidare i varierande grad • Engagemang från involverade aktörer • Ny strukturfondsperiod • Under årens lopp har en ”enorm mängd projekt” genomförts på olika nivåer och med olika aktörer • Dock upplevs det som om resultaten inte återförs/kommer till användning • Ökad tydlighet och synlighet från offentliga aktörer efterfrågas 23 juni 2008

21. Arbetssätt • Norge • Norska UD starkt involverat • Barentssekretariatet sammanhållande plattform för projekt och analyser • Vanligt med bilaterala regionala avtal och projekt med Ryssland • Finland • Två ENPI-program (Karelia, Sydöstra Finland - Ryssland) • Finska UD uppmärksammar frågan (ex vis affärsdelegation till Murmansk i maj i år) • Nyinrättat finskt Barentssekretariat i samband med ordförandeskapet • Stor kunskapsproduktion rörande förhållandena i Ryssland 23 juni 2008

22. Arbetssätt • Ryssland • Ryskt Barentssekretariat inrättat • Vilja att ses som en fullgod partner i Barentssamarbetet och att i större utsträckning ”äga” projekt • Bidragit med en stor summa för medfinansiering för strukturfondsperioden 2007-2013 • Ryska näringslivet utvecklas starkt - ryska företag mer aktiva inom Barentsområdet 23 juni 2008

23. Finansieringsmöjligheter 2007-2013 • 2007-2013 omfattas regioner inom Barents av programmen: • European Neighbourhood and Partnership instrument: • Kolarctic (Norge, Sverige, Finland Ryssland) • Strukturfonderna • Interreg IV A Nord (Nordkalotten), och Sapmi (underprogram till Interreg IV A Nord), • Interreg IV A Botnia-Atlantica (Norge, Sverige, Finland) • Interreg IV B Northern Perifery Programnme (Norge, Sverige, Finland, Island, Skottland, Irland) • Interreg IV B Östersjöprogrammet (Alla länder runt Östersjön samt Vitryssland, Norgeoch nordvästra Ryssland) • Interreg IV C Interregionalt samarbete 23 juni 2008

24. Problem och frågetecken • Enighet om potentialen i regionen, samsyn finns sedan länge och ett flertal organ inrättats – men varför händer det inte mera? • Nationellt • Bristande intresse från nationell nivå • Finansiering ett problem - identifierade nyckelområden som infrastruktur kräver stora investeringar, såväl nationellt i samtliga länder som regionalt • Sverige uppfattas inte som den aktivaste parten historiskt sett – initiativ från Norge eller Finland • I Sverige upplevs det som om det är mycket verksamhet i Norge och någorlunda mycket i Finland i Barentssammanhang - sämre i Sverige • I Sverige upplevs det som om det är mycket bilateral verksamhet i Norge och i Finland riktat mot Ryssland - sämre i Sverige 23 juni 2008

25. Problem och frågetecken • Norrbotten • Styrkor och svagheter inom Barents kopplade till regionala styrkor och svagheter (ex vis svagt entreprenörskap etc) • De norska och finska regionerna har fokus på Ryssland - Norrbotten riskerar att hamna i periferin • Särkoppling mellan det generella Barentssamarbetet och det EU-finansierade projekten • ”Tyngd” i samarbete saknas - troligtvis pga svagt ekonomisk samarbete • Det saknas mer djuplodande och specifika analyser av vad de framtida investeringarna innebär för svenska företag - risk för överdrivna förväntningar 23 juni 2008

26. ”Mjuka” faktorer • “I första hand är det ett hinder för Sverige själva att de inte är mer aktiva” • Sverige: Känslan av att missa tåget och att andra regionala aktörer är bättre på att tillvarata sina intressen och hämta hem EU-pengar • Norge: Gott regionalt självförtroende, goda resurser • Finland: Inte samma driv som i Norge, Ryssland främsta prioriteringen • Ryssland i fokus både i Norge och Finland - regional närvaro i Ryssland viktig • Stora kulturella skillnader mellan Sverige å ena sidan och Finland och Norge å andra sidan, trots långt samarbete • Ryska tjänstemän och företagare betraktas som intresserade av samarbete …. • … samtidigt betraktas Ryssland som en svår marknad, bl a på grund av kulturella skillnader och korruption 23 juni 2008

27. Regional samhandling 23 juni 2008

28. Vem äger vad? • Strategiskt ledarskap • Mellanstatliga nivån • Frågor: Fred, stabilitet, välstånd, handel, demokrati, rättsäkerhet, nukleär säkerhet etc • Forum: Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, WTO, EU, SIDA etc • Regionala nivån • Frågor: Ekonomi, skogar, miljö, handelshinder, ungdom och katastrofberedskap etc • Forum: Samarbetsorganisationer om Barents Regionråd, Nordkalottrådet, nationella sekretariat 23 juni 2008

29. Vem äger vad? • Taktiskt ledarskap • Frågor: Genomförandet av politiska beslut • Forum: Arbetsgrupper inom råden, samverkansorgan etc runt handel, ekonomi,miljö, kultur etc. • Projekt • Frågor: Avgränsade (spatialt, politikområde), tidsbestämda insatser inom näringsliv, kultur, socialt arbete etc • Forum: Organisationer inom offentlig och privat sektor 23 juni 2008

30. Problem med samarbetsstrukturer • Barentssamarbetet • Samarbetsstrukturerna beskrivs som byråkratiskt, komplicerat och organisationer överlappar varandra • Resultat är avhängig regionala ledares engagemang • Arbetsgrupper har lite resurser och inflytande, samt involverar tjänstemän på relativt låg nivå • Multilaterala projekt relativt få - innebär större kostnader, är tidskrävande och kräver kompromisser • Nära och aktiva bilaterala kontakter mellan regionerna inom Barents (vänlän, - kommuner, -orter) 23 juni 2008

31. Projektens regionala förankring Sv No Fi Ry Regional förankring Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt

32. Synlighet i Barentssammanhang Informella sammanhang Globala Företag LTU Kommunerna Näringslivsorg. LST NLL SME Formella sammanhang 23 juni 2008

33. Synlighet i Barentssammanhang • Lst: Äger frågan, lång erfarenhet, men bristande resurser • NLL: Gott rykte för konkreta projekt, i synnerhet inom det sociala och medicinska området • Kommunerna: Aktiva, vänorter/twin cities, driver projekt och samarbeten med • Näringslivsorganisationer: Aktiva, men bristande resurser och ointresse hinder • SME: Uppfattas som frånvarande • LTU: Aktiva inom sitt område inom Barents • Globala företag: IKEA, skogsbolag etc aktiva inom Barentssamarbetet 23 juni 2008

34. Kraftfält Handlings- förmåga Handlings- utrymme Medkrafter Motkrafter

35. Med- och motkrafter: Lst, NLL, kommuner 23 juni 2008

36. Med- och motkrafter: SME 23 juni 2008

37. Citat från intervjuerna • Vi är på väg mot en sammanhållen region • Det pratas, men görs inget • Barentssamarbete har genom åren blivit lite uttjatat • Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt. • Man kan säga att Norge tagit guld, Finland silver, och Sverige brons, när det gäller Barents. 23 juni 2008

38. Slutsats • Klargöra internt i vilka sammanhang NLL:s regionala enhet bör profilera sig • regionalt och i Barents (bilateralt, multilateralt) • gentemot vilka aktörer • vilka frågor/områden • Hur ska man samarbeta på den taktiska nivån för att komplettera varandra och dra nytta av varandras specialiteter? • Finns frågor på regional nivå som kan lyftas? • Finns bilaterala samarbetsområden som kan stärkas/utvidgas? 23 juni 2008

39. NLL:s arbete ur Barentsperspektiv • Mellanstatlig nivå: Samverkan inom Barents Strategier & prioriteringar Nationell nivå Ramvillkor Krav på NLL Arbetssätt Aktörer 23 juni 2008