Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014

1. Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014 Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö

2. Arbetsmiljöarbete i vardagen • Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön? • - Lagar & Avtal • Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön? • - SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete • Vem gör vad? • - Roller & ansvar • Var hittar jag information? • - Externa länkar

3. Vad innefattar begreppet arbetsmiljö? Främja hälsa Förebygga ohälsa Åtgärda ohälsa Hälsostrategi Organisation Systematiskt arbetsmiljöarbete Rehabiliterings-process Hälsofrämjande arbetsplats Insatser för sjukskrivna Arbetsplats Riskbedömning Rehabilitering Friskvård Tidiga signaler på ohälsa Individ

4. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöpolicy Riktlinjer Information och utbildning Koncernnivå Förvaltningsnivå samverkansgrupp Arbetsmiljöplan Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem Arbetsplatsträff Skyddsrond – fysisk och psykosocial Riskanalyser Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro Samverkansgrupp Arbetsplatsnivå Utvecklingssamtal Lönesamtal Vardagen Medarbetarnivå (Chef – medarbetare)

5. Varför en god arbetsmiljö? • Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen • Bidrar till ökad produktivitet och lönsamhet för företag • Minskar samhällets kostnader och stärker folkhälsan • Inga förlorare – alla vinner på en god arbetsmiljö

6. Arbetsmiljölagen • Är en tvingande lagstiftning som inte går att förhandla bort • Är en ”ramlag”innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763). • Omfattar: • Både fast och tillfälligt anställda • Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga m.fl.

7. Arbetsmiljösystemet Anställningsavtal Ag & At Lokalt Ka Ag & lokalt fack Centralt Ka Ag org & centralt fack Föreskrift AMV Förordning Regeringen Lag Riksdagen Direktiv Ministerrådet

8. Arbetsmiljöansvar KOMPETENS Delegerar arbetsuppgifter BEFOGENHET ANSVAR Alltid möjligt att returnera Olika chefsnivåer

9. relationer attityder engagemang värdegrund rutiner lagar dokument paragrafer

10. Vad utmärker en bra arbetsmiljö?

11. Arbetsmiljöfrågor är komplexa

12. Roller och ansvar Chef Medarbetare Skyddsombud

13. Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a §Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten genom att: • Göra riskbedömningar • Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud • Genomföra åtgärder • Kontrollera åtgärderna • Fördela arbetsmiljöuppgifter

14. Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 § • Medverka i arbetsmiljöarbetet • Följa givna föreskrifter och instruktioner • Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa • Delta i genomförandet av åtgärder • Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning

15. Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön Arbetsmiljöinspektioner

16. AV:s verktyg • Regler • Information • Inspektion

17. Systematiskt arbetsmiljöarbete

18. AFS föreskrifter Arbetsmiljöverket AFS 2001:1 • 1. Undersök arbetsförhållandena • 2. Gör en riskbedömning Skriftligt • 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp Skriftligt • 4. Åtgärda riskerna som kommit fram • 5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs Skriftligt • 6. Följ upp genomförda åtgärder Skriftligt • 7. Gör en arbetsmiljöpolicy Skriftligt • 8. Gör en uppgiftsfördelning Skriftligt • 9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper

19. Årscykel arbetsmiljöarbete Dec Jan Nov Okt Feb Sep Mars Aug April Juli Maj Juni

20. Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen • Riskbruk och beroende • AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering • Krishantering • AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd • Våld och hot • AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön • Brandrutiner • Brandskyddspärm • Arbetsskada och tillbud • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete • AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd

21. Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen • Nyanställning/introduktion • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete • Sjukfrånvaro/rehabilitering • AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering • Riskbedömning/analys • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete • Förändringar på arbetsplatsen • AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete • Kränkande särbehandling • AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet • Likabehandling • Diskrimineringslagen

22. När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor?-Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor?- Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?

23. Arbetsplatsträffen • Regelbundet • Viktigt forum • Gemensamt ansvar • Gemensamma frågor som är betydelsefulla för arbetsplatsen

24. Skyddsrond/Arbetsmiljörond

25. Skyddsrond/Arbetsmiljörond Prevent

26. Viktigt att titta på alla perspektiven Människa Teknik Organisation

28. Stress-psykosocial arbetsmiljö

29. Du får svårare med att Koncentrera dig Lära in Minnas Komma igång Långvarig Stress kan leda till: • Symtom • Lättretlighet • Sömnproblem • Hjärtklappning • Muskelsmärtor

30. Riskfaktorer i arbetet

31. Hur stressad individen upplever sig beror till stor del på: • Handlingsutrymme • Socialt stöd • Tidigare erfarenheter • Kompetens

32. Hur ser du tecken på att Arbetsmiljön är stressig?

33. Ha lagom mycket att göra Ha roligt Arbetet är en utmaning Ostörd i arbetet Motverkar stressen • Återhämtning • Socialt stöd • Fysisk aktivitet • Rätt kost

34. Individuella åtgärder får aldrigersätta förebyggande åtgärderi arbetsmiljön!- Medarbetare- Chef- Skyddsombud- Företagshälsovård

35. Stress på arbetsplatsen är i grunden ett organisatoriskt problem! • Systematiskt Arbets-Miljöarbete • Undersök riskerna : • Åtgärda! • Följa upp! • Ge kunskap och • handlingsutrymme!

36. Medarbetarenkäten- vad står vi idag?

37. Arbetsskada och tillbud • Arbetsgivaren är skyldig att: • Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas • Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador och tillbud • Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär. • Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras

38. Vad är vad? Risk Tillbud Arbetsskada • Tillbud • Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall • Arbetsskada • Kroppslig/fysisk skada • Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön • Skada på grund av hot eller våld i arbetet • Skada på väg till eller från arbetet

39. Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom • Anmäls omedelbart till närmsta chef • Anmälas till Försäkringskassan • Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket

40. Rehabilitering • Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta rehabilitering • Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före sjukdomen eller skadan • I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av sjukdomen eller skadan

41. Sjukfall och Rehabilitering • Hur jobbar vi med rehabilitering ? • Hur kan vi jobba med friskfaktorer? • Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt • Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade förutsättningar för tidig återgång i arbete

42. Tidiga åtgärder • Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna. • Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren i syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser • Övervägande ska alltid göras om anpassningar på arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att underlätta för medarbetaren att återgå i arbete

43. Ansvar och roller • Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma åter i arbete. • Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder

44. Ansvar och roller forts. • Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar. • Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder. • Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering. HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till rehabiliteringsprocessen. • Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar inom och mellan förvaltningar

45. Dokumentation av rehabiliteringsprocessen • Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska dokumenteras. • För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också dokumenteras

46. Vad är missbruk?”Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt” källa; Wikipedia • Alkohol • Droger • Läkemedel • Blandmissbruk • Internet • Shopping • Mat • Sex • Spel • Makt

47. Alkoholsituationen i Sverige • 8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem • 700.000 har ett riskbeteende vad gäller alkohol • 250.000 är beroende av alkohol • 50.000 är gravt beroende av alkohol (parkbänken)

48. Uppmärksamma tecken och signaler • Ofta sjukfrånvaro efter långhelg, • lönehelg eller semester • Personen missar tider, möten • blir opålitlig • Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse • Spritlukt, onormalt mycket parfym, halstabletter • Slarvar med kläder och hygien • Förändrat beteende, lättirriterad, nervös, • darrhänt m m • Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen sömnproblem m m • Gör ofta bort sig på personalfester

49. Vad finns det för beroendeframkallande droger förutom alkohol? • Dämpande • Stämningshöjande • Smärtstillande • Sinnesförvillande • Dopingpreparat • Sömnmedel

50. Hur agerar jag vid misstanke om beroende, missbruk hos personal • Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för ställningstagande till vidare åtgärder • Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och handläggning • Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt • Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid • AFS 1994:1