Lärarhögskolan vid Umeå universitet ___ Organisation Samverkan med SU Kvalitetsarbete

1. Disposition Lärarhögskolan vid Umeå universitet ___ Organisation Samverkan med SU Kvalitetsarbete Beställarmodell Lärarhögskolan

2. Universitetsledning, Umeå universitet Lärarhögskolans styrelse Organisation Rektor vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet Lärarhögskolan vid Umeå universitet (Centrumbildning) Lärarhögskolans kansli Lärarutbildningsråd med representanter från programråden Lärarutbildningsråd med representanter från programråden Forskningskommitté Programråd Förskollärare Programråd Grundlärare Programråd Ämneslärare KPU Yrkeslärare Programråd SYV Programråd Speciallärare Specialped. Programråd Förskollärare Programråd Grundlärare Programråd Ämneslärare KPU Yrkeslärare Programråd SYV Programråd Speciallärare Specialped. Institutioner vid Umeå universitet Lärarhögskolan

3. Viktiga dokument http://www.use.umu.se/om-lararhogskolan/organisation/styrelse/ Fördjupning Lärarhögskolan

4. Programråden ska • ansvara för både 2001 och 2011 års lärarprogram, • • ansvara för samordning, kontinuitet och progression av programmets/inriktningens hela innehåll, • • ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet, • • bereda beslut om utbildningsuppdrag, • • tillstyrka förslag till nya kurser och revision av befintliga kurser som ingår i programmet, • • genomföra uppföljningar och lämna årlig verksamhetsberättelse för programmet samt • • ansvara för att beslut i LH:s styrelse genomförs i programmet. De fem programrådens uppgifter och ansvar Organisation Lärarhögskolan

5. Ordförande/Programansvarig • Har särskilt ansvar i rådet och ska; • vara programrådets ordförande, • samverka med kansliets utbildningsledare, • upprätthålla goda kontakter med såväl studerande på programmet som med de institutioner som är involverade i programmet, • en gång per termin gå igenom föregående termins kursvärderingar och tillsammans med representanter för studenterna och presentera resultaten i programrådet Organisation Lärarhögskolan

6. Vidare… Det står programråden fritt att organisera verksamheten så att avnämarrepresentanterna, om sådana ingår, endast deltar vid särskilda tillfällen. Det står även programråden fritt att adjungera interna eller externa ledamöter till sammanträden i den omfattning man finner önskvärt. Programrådens sammanträden noteras i form av minnesanteckningar. Dessa läggs därefter ut på Lärarhögskolans webb via kansliets informatör. Organisation

7. Programrådet för förskollärarprogrammet Programansvarig: Kenneth Ekström Organisation Lärarhögskolan

8. Programrådet för grundlärarprogrammet Programansvarig: Gun Lundberg Organisation Lärarhögskolan

9. Programrådet för ämneslärarprogrammet (Inkl. KPU + Yrkeslärarprogrammet) Programansvarig: Erik Sturesson Organisation Lärarhögskolan

10. Organisation Programrådet för studie och yrkesvägledarprogrammet Programansvarig: Svea-Maria Kuoppa Lärarhögskolan

11. Programrådet för specialpedagogik och speciallärare Programansvarig: Lili-Ann Kling Organisation Lärarhögskolan

12. Lärarutbildningsrådets ansvar för informations- och erfarenhetsutbyte inom lärarutbildningen samt med uppgift att för styrelses och rektors räkning bereda icke programspecifika eller övergripande programgemensamma utbildningsfrågor inom LH:s ansvarsområde. I rådet ingår • Ordförande • Rektor eller biträdande rektor • Samtliga programansvariga • En till två (1-2) studeranderepresentanter Organisation

13. Forskningskommitténs ansvar Att bereda forskningsfrågor inom Lärarhögskolan vid Umeå universitets ansvarsområde. Organisation Ledamöter i forskningskommittén Ordförande: Lärarhögskolan

14. KVALITETSARBETET INOM LÄRARHÖGSKOLAN • Kvalitet är ett svårgripbart, flerdimensionellt • och mångtydigt begrepp • • Olika personer menar olika saker • när de talar om kvalitet • • Det är svårt att formulera vad man själv • menar med kvalitet • • Det är ofta oklart vad andra menar • • I stor utsträckning är man omedveten om de • faktiska skillnaderna mellan hur individer • uppfattar kvalitet.Birgitta Giertz (2000) Kvalitetsarbete Lärarhögskolan

15. Kvalitet är graden av måluppfyllelse i examensbeskrivningarna Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Högskolelagen, högskoleförordningen (bilaga 2- 4), lärosätenas lokala mål samt Studenternas och alumners erfarenheter Rapport 2012:4R HSV Kvalitetsarbete Lärarhögskolan

16. Kvalitetsarbete Lärarhögskolan

17. Samverkan med SU Samverkan med SU Varför? • Förbättra och utveckla kvaliteten på lärarutbildningar vid Stockholms universitet och Umeå universitet Hur? • Tre delprojekt • Peer review • Projekttid våren 2012 – juni 2014(?) Respektive delprojekt utvärderas och följs upp löpande, ex i mitten och i slutet av respektive delprojekt. Projektet som helhet utvärderas i maj 2014 Lärarhögskolan

18. Samverkan med SU

19. Delprojekt A Samverkan med SU Självständiga arbeten Syftet är att bedöma kvaliteten på självständiga arbeten utifrån ett antal givna kvalitetsaspekter. Syftet är även att identifiera styrkor och svagheter i processer och förutsättningar kring arbetena för att bidra till kvaliteten på de självständiga arbetena höjs. Preltidsplan våren 2012 – februari 2013 för examen mot tidigare år Ytterligare arbeten för fler examina kan ingå under projekttiden om så önskas

20. Delprojekt B Samverkan med SU Den Utbildningsvetenskapliga kärnan Syftet är att bedöma den ”utbildningsvetenskapliga kärnan” vid SU respektive UmU mot bakgrund av ett antal kvalitetsaspekter; exempelvis examensmål, lärandemål, progression och examination. Syftet är även att identifiera styrkor och svagheter i processer och förutsättningar kring kärnan vilket förhoppningsvis kan bidra till att kvaliteten på kärnan höjs. Preltidsplan sept 2012 – våren 2013

21. Delprojekt C Samverkan med SU Förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning Syftet är att bedöma examinationen av VFU:nför ämneslärare med inriktning mot gymnasiet och ev. med speciellt fokus på studenter med studiestöd. (En specifik fråga är: "Håller VFU-rapporten som ett stöd för en rättssäker bedömning"?) Prel tidsplan Sept 2012 – vt 2013

22. BESTÄLLARMODELLUtgångspunkt För att säkerställa att de utbildningar för vilka Lärarhögskolan vid Umeå universitet ansvarar är nationellt konkurrenskraftiga och håller högsta möjliga kvalitet, utgör ett optimalt nyttjande av universitetets samlade kompetens en avgörande faktor. Inför fördelning av utbildningsuppdrag inom lärarutbildningen tillämpas därför en beställarmodell. Beställarmodell Lärarhögskolan

23. Allmänna riktlinjer • ansvarsområden i beställarmodellens olika delar ska vara tydligt definierade och avgränsade i förhållande till varandra • (beställning-sammanställning-beredning-beslut-uppföljning) • beställningar ska genomföras enligt en av Lärarhögskolans styrelse fastställd beställarplan • de uppdrag som beställningen avser ska omfatta en tidsperiod som ger rimliga planeringsförutsättningar för uppdragstagaren • den planerade beställningsmodellen ska aviseras i samband med att en ny beställningsomgång initieras • beställningar ska avse kurser, inte hela program Beställarmodell Lärarhögskolan

24. BESTÄLLARMODELL Uppföljning Utvärdering Beställarmodell Lärarhögskolan

25. Beställarmodell Beställarplan Lärarhögskolan

26. Beställningar kan genomföras på två sätt: • I de fall där kravspecifikationen för en kurs (exv inom ämnesstudier) tydligt och utan konkurrens går att hänföra till en institutions kunskapsområde görs beställningen direkt till sådan institution. • I mångvetenskapliga kurser eller för kurser vars kravspecifikation inte entydigt går att föra till bestämd institution ska beställning riktas till Umeå universitet i dess helhet så att potentiella uppdragstagare själva kan identifiera sig. Beställarmodell Lärarhögskolan

27. Samt… • Oavsett typ av beställning ska samverkan mellan institutioner och över fakultetsgränser tydligt skrivas fram för att påvisa nyttjandet av ”universitetets samlade kompetens”. • Efter genomförda kursuppdrag följer en systematisk, successiv och djupgående uppföljning. I de fall erhållna utbildningsuppdrag inte genomförs på det sätt som överenskommits omprövas uppdraget. Beställarmodell Lärarhögskolan

28. Sammanfattning - beställningsmodellens kedja och aktörer • Kravspecifikation och tidsplan för beställning • Beställning • Utarbetande av förslag • Beredning av inkomna förslag • Beslut om beställning Beställarmodell Lärarhögskolan

29. Frågor/synpunkter att diskutera i programråden • Diskutera underlaget till förenklad beställarmodell – synpunkter och förslag på inriktningsbeslutet. • Portfolio/IUP – hur förhåller vi oss? Lärarhögskolan