Språkhistoria -Nusvenska

1. Språkhistoria-Nusvenska

2. Nusvenska 1870 - nu

3. Startdatum för den moderna svenskan, "nusvenska", brukar man förlägga till 1879. • Då utkom nämligen August Strindbergs debutroman "Röda rummet". • Strindbergs skrev med ett modernt och dynamiskt språkbruk • Han blev trendsättande för nästa generation av författare och journalister.

4. Den som idag läser Strindbergs texter uppfattar nog dem som ganska gammaldags. • Språket har naturligtvis fortsatt att utvecklas efter 1879, och därför är "nusvenskan" idag rätt så annorlunda från den svenska som användes på Strindbergs tid. • Här följer en kort översikt över 1900-talets språkförändringar…

5. Lyckade och misslyckade språkreformer • Svenska Akademien har under 1900-talet försökt genomföra en del språkreformer för att få skriftspråk och talspråk att stämma bättre överens. • 1905 genomfördes en stor reform framgångsrikt. • Då togs det bort en del gamla former som inte användes i språket längre. Framför allt handlade det om pluralformerna av verben. • Före 1905 skrev man "Jag gick" men "Vi gingo". Efter 1905 hette det "Vi gick".  • En del gammaldags stavning avskaffades också, t ex att v-ljudet kunde stavas med f: "kväfa" istället för "kväva".

6. På 1910-talet försökte Akademien genomdriva fler stavningsreformer, bland annat för e-ljudet. ”Berg" skulle istället stavas "bärg". Denna reform lyckades dock inte. • På 1960-talet kom den så kallade du-reformen av talspråket. Det innebar att man slutade använda "Ni" eller efternamn när man talade till personer man inte kände personligen.

7. Lånord • Redan på Strindbergs tid var engelskan ett trendspråk som man lånade ord ifrån. • Storbritannien var en ledande industrination, och ord knutna till industri, teknik och arbetsmarknad lånades därifrån, liksom även ord som har med sport att göra. Exemepl: räls, bojkott, strejk, tennis. • Engelskan har fortsatt att vara det stora trendspråket under 1900-talet, och lånord från engelskan fortsätter att strömma in, särskilt avseende teknik och kultur.

8. Lånord från många språk • Lånord kommer dock också från andra språk, inte minst invandrarspråk. • Under 1800-talet föredrog folk att flytta ifrån Sverige, men denna trend vände; i mitten av 1900-talet blev Sverige ett invandringsland (fler människor flyttade in i landet än vad som flyttade ut). • Invandrarna tog med sig sin kultur och därmed förknippade ord.

9. Vilka invandrarspråk som varit mest inflytelserika har varierat. • På 1960-talet var italienskan dominerande, och vi fick då ord som pizza och spaghetti. • Under 1990-talet kom turkiska och arabiska att bli viktiga språk i Sverige, och svenskan har börjat låna ord från dessa språk. • Det väckte en del uppmärksamhet när Svenska Akademiens ordlista (SAOL) 2006 kom att inkludera det turkiska lånordet "guss".

10. Samtidigt får vi inte glömma att det är nybildningar inom svenska som utgör den största gruppen av nya ord i svenskan. • SAOL väckte uppståndelse redan på 1960-talet när den tog med ord som "knulla" och "fitta", sedan länge etablerade i vardagstalspråket. • Vanligast är dock nya sammansättningar som "dokusåpa", "hemsida", "datavirus", "nätporr", "bikinilinje".

11. Texten hämtad från www.svenska123.se Där kan du få den uppläst.