11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal kent.thuresson@vgregion.se

1. 11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal kent.thuresson@vgregion.se

2. Neuropsykiatri SU/Mölndal Äldrepsykiatri Minnesstörningar Omsorgspsykiatri

3. Vad krävs för att patienten skall tagas in på avdelningen 243 SU/Mölndal Ålder 18 år Psykiatriskt problematik Förståndshandikapp Kommer från Västra Götaland

4. Historik Januari 1991 start St:Jörgens sjukhus för en slutenvårdsavdelning November 1991 flytt Mölndalssjukhus 1995-1998 stimulansbidrag för öppenvård Våren1998 öppenvård i landstingsregi

5. The big four • Hjärt sjukdom • Cancer • Diabetes • Alzheimer’s sjukdom

6. Varför viktigt att tänka på åldrande • Man menar att år 2010 är 20 % äldre än 60 år

7. Bakgrund till att antalet personer med demens ökar • Antalet äldre ökar • Medicinska insatser leder till ökad överlevnad • Sociala faktorer bidrar till ett bättre omhändertagande

8. Livslängd för personer med förståndshandikapp Personer Downs syndrom och dess överlevnad 1930 10 år 1960 30 år 2005 57 år • 20 år 1930 60 år 1980

9. 4 ggr vanligare hos förstånds handikappade än i normal populationen Hos samtliga förståndshandikappade 2-3 % hos äldre än 40 år. Av dessa utgör ca 60% personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimer Demens förekomst

10. Beteendet förlångsammas Reaktionstiden ökar Glömska Vad är normalt åldrande • Personlighetsförändringar (minskad • drift, minskat intresse för nyheter, • bundna vid rutiner och struktur). Svårare hitta namn Minnesstörningar Svårare att hitta ord Minskad respons eller minskad arousel

11. Sämre motoriska förmågor Sämre balans Sämre sinnesfunktioner Infektioner Inkontinens Minskad sömn Vad är normalt åldrande

12. Meningsfullt åldrande Relationer Engagemang Meningsfullhet Fysisk förmåga Psykisk förmåga Vad påverkar ett meningsfullt åldrande Hot Förlust Utmaningar Trygghet Omtanke Relationer Åldrande effekter Besvikelse Frustration Brist på förväntningar Heterogenisiteten för kapaciteten ökar med åldern Förväntningar Tillfredställelse Trygghet

13. Demens definition • En symtom diagnos • T.ex. minnesstörningar, sämre tänkande, initiativlöshet, orienteringsproblem, ADL problem, personlighetsförändringar, motorik störningar, språkstörningar • Sammantaget försämrade mentala, intellektuella och känslomässiga funktioner

14. Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare Varaktighet 6 månader Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande) Närminnet Långtidsminne Kognitiv försämring Försämrat omdöme och tänkande Minskad uppmärksamhet på omgivningen Skilj ut konfusion Demens specifika kriterier

15. Beteendestörningar Sömnstörningar Irritabilitet, aggressivitet Förlust av intressen och initiativtagande Ändrade rutiner Rädsla Labilitet Minskad emotionell kontroll Labilitet Irritabilitet Apati Demens specifika kriterier

16. Minskad motivation Sitter stilla Inte intresserad Aphasi Hittar inte ord. Förstår inte ord Försämrad social funktion Försnävade sociala aktiviteter Språkförsämring Sluddrighet Demens specifika kriterier

17. Apraxia Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder Agnosi Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal Demens specifika kriterier

18. Uppdelning av demens • Kortikala - subkortikala • Hjärnregional uppdelning • Sjukdomsorsak

19. Kortikala Alzheimer Picks Kortikala – subkortikala Amnesi Bristande omdöme och insikt Parietal symtom Afasi sensorisk, (osammanhängande tal, svårigheter att förstå eget och andras tal) Bristande kroppsmedvetande Apraxi (klarar inte utföra vissa rörelser eller förstå hur man använder saker) Agnosi (oförmåga att uppfatta, t.ex. ansikten, föremål, förnekar handikappet)

20. Symtom, primära Fluktuerande progressiv kognitiv störning Parkinson symtom Väl strukturerade synhallucinationer Andra symtom Upprepade oklara fall Svimningsattacker Neuroleptika överkänslighet Hörselhallucinationer Lewy body demens

21. Kortikala - subkortikala • Symtom Försämrad svarsförmåga Kognitiv försämring Rörelsestörningar (rigiditet, tremor, myoclonier, hypokinesi, Positiv babinski, livliga reflexer, korta steg dysatri, dysfagi, positiv masseter reflex) Psykiatriska problem (Psykisk förlångsamning) Varierande vakenhet • Subkortikala • Hydrocephalus • Metabola och toxiska • Huntington • Parkinson

22. Hjärnregional uppdelning • Pannlobs demens Hjässlobs demens

23. Frontal symtomatologi Bristand sjukdomsinsikt Distanslöshet Förgrovad personlighet • Emotionell avtrubbning och avflackning • Svängand stämningsläge • Apati och minskad spontanitet • Perservation • Nedsatt omdöme och förutseende • Torftigt språk

24. Sjukdomsorsak • Primärdegenerativa 50-60 % • tex Alzheimer Pannlobsdemens Huntington Parkinson • Rubbning i blod cirkulationen • 30 % • Vaskulära demenser • multiinfarkt, småkärlssjukdom strategiska infarkter • Sekundära • 10-20 % • Orsakat av yttre faktorer annat än cirkulationsrubbning • (Metabola rubbningar, vitaminbrist, läkemedel, depression, tumörer, infektioner, blödningar, traumatiska, autoimmuna)

25. Vid Alzheimer’s sjukdom Neurofibriller dessa består av stödjestrukturer från cellens inre. Detta finns i neocortex också Parietalloben atrofierar Senila plack (beta-amyloid), vilka består av skadade och döda nervändar och nervutskott som ligger kring en kärna av amyloid (ett protein)

26. A. Tidig debut av Alzheimer Kromosom 21 Ökad förekomst av demens hos personer med Down syndrom Kopplat till beta-amyloid, vars gen finns på kromosom 21 Familjär AZ 15-20 % beror av mutation av APP (amyloid precursor protein) 70 % beror av mutation i kromosom 14 Även kromosom 1 kan genomgå en mutation B. Sen debut av Alzheimer Kromosom 19 Ökad förekomst av APO-E4 isoformen Kromosomhypoteser.

27. Demens symptom

28. Aggressivitet Omdömeslöshet Bristande insikt Misstänksamhet Känslomässig avflackning Oföretagsam, apati, inaktivitet Trötthet Förlångsamning Bristande energi Nedsatt vitalitet Personlighets förändring

29. ”Hoare” Ätstörningar Vandrande Ökade stereotypa beteenden Desorientering Försöker lämna hemmet Misstänksamhet Apati Behov av mer stöd Beteende symtom

30. Kognitiv försämring leder till problem inom • Minne • Uppmärksamhet • Exekutiva funktioner • Övrigt

31. Man kan lägga märke till om personen t.ex. Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person Inte kommer ihåg vad han lägger saker Inte vet vad anhöriga är Glömmer sociala aktiviteter Inte vet var anhöriga är Inte kan beskriva sin dag Glömmer namn Inte hittar i kända omgivningar Behöver påminnas för att få saker gjort Minnesförändringar

32. Förmågan att upptäcka ett stimuli Behålla uppmärksamheten under en lång tid Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli Uppmärksamheten

33. Exekutiva funktioner • Att kunna komma ihåg det viktigaste • Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet • Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar • Planeringsförmågan nedsatt • Att minnas det man planerar • Initiativförmåga • Lust och vilja • Reglera uppmärksamheten

34. Motoriska störningar • Långsammare att initiera en rörelse • Svårt utföra en rörelse effektivt • Svårt att lära sig av fel och korrigera rörelser • Perservationer som innebär att man har svårt att ändra rörelsemönster • Dålig ögon motorik • Ramlar p.g.a. av gång apraxi

35. Tankestörningar leder till • Dålig selektiv uppmärksamhet • Dålig verklighetsanknytning • Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)

36. Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik Övergående gråtattacker Ångest Hallucinationer Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln) Paranoida symtom Illusioner Misstänksamhet Fantasier Emotionell labilitet Konfusion Desorientering Psykiska symtom

37. Spatsial desorientering • Kan inte skilja på dag och natt • Hittar inte till rummet • Svårt skilja höger vänster • Svårare sätta ihop saker

38. ADL problem • Laga mat • Sköta hygienen • Klä sig • Ringa • Socialt

39. Fysiska symtom • Epilepsi • Gångstörningar • Viktnedgång • Minskad muskulatur • Förstoppning • Urinvägar • Hud • Hyperflexibilitet

40. Skapa förståelse för problematiken

41. Utreda differential diagnoser Behandla tilläggsdiagnoser Ge en förståelse för den aktuella problematiken Erbjuda rätt behandling Erbjuda rätt vårdmiljö/boende Hitta rätt nivå för patienten Försöka förebygga riskfaktorer Erbjuda en förståelse för problematiken Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos

42. Bada Toalett besök Personlig hygienaktivitet Dysuria Förstoppning Fysiskt hindrande av aktivitet Nya okända miljöer Gå till offentliga platser Störa i familjära rutiner Beteende som kan orsaka aggressivitet

43. Farliga situationer vid demens • Personen går från boendet • Personen använder föremål fel, t.ex. bränner sig • P.g.a. av gång apraxi ramlar personen • Vid sängbundenhet kan liggsår uppstå

44. Vad kan utmärka en demens patient • Skiftar snabbt i humöret • Konfusion kan föreligga • Låg nivå med avseende på spärrar • Blir lätt orolig, rädd • Ökad känslighet • Missförstånd kan uppstå • Förstår inte situationen

45. Hur skall man bemöta en person med demens

46. Sysselsättning Boende Hitta rätt nivå för patienten

47. Vilken intellektuell nivå har personen Vilken emotionell nivå har personen Vilket medicinskt status är personen i Vilket psykiatrisk status är personen i Vilken social situation är personen i Kartlägga

48. Vad klarar personen ADL mässigt Hur fungerar sociala kontakter Hur aktiv är personen Hur självständig kan personen vara Vilken hjälp behöver personen När behövs hjälp Göra en inventering av personen

49. Finns det en sjukhistoria Anhöriga Journaler Personal Hur fungerar personen idag Personal Anhöriga Hur har man utvärderat Hur har personen kunnat fungera

50. Rätt behandling hur?