1 / 38

SLB-analys Malin Ekman

SLB-analys Malin Ekman. Miljöförvaltningen. SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Tar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning. Uppföljning och kontroll i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund. EU-direktiv för utvärdering av luftkvalitet.

weston
Download Presentation

SLB-analys Malin Ekman

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SLB-analysMalin Ekman

  2. Miljöförvaltningen • SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen • Tar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning

  3. Uppföljning och kontroll i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund

  4. EU-direktiv för utvärdering av luftkvalitet • Ramdirektiv för uteluft 96/62/EG • Första dotterdirektivet 1999/30/EG om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar (PM10) och bly • Andra dotterdirektivet 2000/69/EG om gränsvärden för bensen och kolmonoxid • Tredje dotterdirektivet 2002/3/EG om ozon i uteluft • Fjärde dotterdirektivet 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och PAH (BaP) • Nytt direktiv för uteluft och renare luft i Europa 08/50/EG Nya gränsvärden för PM2,5 • Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 • Föreskrift om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 • Luftguiden

  5. Nödvändiga systemverktyg för utvärdering • Spridningsmodeller (halter, exponering) • Mätningar (luftföroreningar, meteorologi) • Utsläppsdatabaser (källor, åtgärder)

  6. Gemensamma programvaror för alla systemverktyg • Programvaror från SMHI • Airviro och Simair licensierade • Utsläpps-databaser • Mätdatabaser • Spridnings-modeller

  7. Strategi för mätningar • Regional bakgrund • Urban bakgrund • Där halterna är högst och där människor vistas, kommuner • Mätmetod styrs av lagstiftning fr o m juni år 2013

  8. Regionalt mätprogram • Urban bakgrund • Regional bakgrund • Meteorologi-mätningargerindata till spridnings-modeller

  9. Viktiga lokala mätningar

  10. Antal mätstationer enligt lagkrav Gemensamma regionala mätningar tillsammans med lokala mätningar leder till att mätkravet uppfylls för samverkansområdet Luftvårdsförbundet

  11. Flera ändamål med mätningar • För att kontroller om MKN uppfylls • För att bedöma haltutvecklingen över tid • För att verifiera modellberäkningar • För att ta fram underlaga för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten • För att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten

  12. Utsläppsdatabaser • Punkt-, yt-, linje- och gridkällor beskriver alla utsläpp detaljerat i EDB • Underhålls, uppdateras och rapporteras årligen • Indata till spridnings-modeller

  13. Strategi för modellberäkningar • Modellberäkningar av nuläge (kartläggningar -MKN) • Scenarier för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKB) • Exponeringsmodellering för studier av hälsoeffekter (HKB) • Utvärdering av utsläpps-reduktioner (åtgärdsanalyser)

  14. Spridningsmodeller - olika typer och skalor • Modellberäkningar motsvarar mätningar i olika skalor och miljöer • SMHI MATCH mesoskalig modell för beräkning av import av luftföroreningar • Airviro (Gauss) licensierad modell för, tätort och landsbygd • Airviro (canyon) och Simair (OSPM) – licensierade vägtrafikmodeller för lokal skala • SMHI CFD detaljerad modell för komplexa geometrier

  15. Lagkrav på information - LVF hemsida • Utsläpp • Meteorologi • Halter • Miljöeffekter • Hälsoeffekter • Åtgärder • Realtid • Kartor • Trender • Zoomade beräkningar • Databaser

  16. Besökare på LVF hemsida • Det hämtas drygt 12 000 sidor per dygn i genomsnitt under det senaste året från http://slb.nu/lvf/ • Besökare kommer från följande top-domäner: • Sweden • US Commercial Network • Russian Federation • Germany • Denmark • Finland • Spain • Austria • Hungary • New Zealand • Norway • Greece • Japan • Italy • Argentina • Colombia • France • Costa Rica • India • Sri Lanka • United Kingdom • Switzerland • Lithuania • Chile • Estonia • Netherlands

  17. Hur är luftkvaliteten Dålig ? Bra ?

  18. Vad är bra med luften ?

  19. Svaveldioxid • Källa: Energisektor och sjöfartstrafik • Minskat med ca 95 %. • Renare bränslen • Fjärrvärme • Hamn- och farledsavgifter

  20. Bensen och bly Källa: Vägtrafik, bensinstationer Minskat med 60 % Katalysatorer, renare bränsle Källa. Vägtrafik Minskat med 75 % Förbjöds 1994

  21. Kolmonoxid • Källa: Vägtrafik • Minskat med ca 90 % • Förbättringen beror på strängare avgaskrav

  22. Kvävoxider och kvävedioxid – trender ovan tak • Källa: Vägtrafik • Halterna av kväveoxider och kvävedioxid har minskat med 70 respektive 50 % sedan 80-talet i taknivå p g a skärpta avgaskrav

  23. Arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren • Enligt 2004 års mätningar och enligt kartläggning år 2008 klaras normerna för metaller • Bens(a)pyren, Minskning med ca 90 – 95 % tackvare renare fordon. Kartläggning år 2010, norm klaras

  24. Vad har vi problem med?

  25. Marknära ozon • Ökning med 20 % sedan 1986 • Halterna är ca 30% lägre i gatunivå • Ingen kommunal skyldighet att mäta • Naturvårdsverket kräver inget åtgärdsprogram

  26. Kvävedioxid - dygnsnorm • MKN för dygnsmedelvärde överskrids på flera platser i regionen • Höga halter förekommer under hela året

  27. Kvävedioxid – dygnsnorm 2006 • MKN för dygnsmedelvärde där det är rött • Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

  28. Fordonssammansättning och fordonsutsläpp • Ca 60 % av utsläppen sker från dieselfordon trots att de endast utgör 30 % av trafiken • Hälften av trafiken utgörs av bensindrivna personbilarna och de står för 20% av utsläppen

  29. Partiklar (PM10) - dygnsnorm • Trots att vi klara årsmedelvärdet har vi för många dygn med höga halter i regionen

  30. PM10 – dygnsnorm år 2007 • MKN för dygnsmedelvärde överskrids där det är rött • Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

  31. Partiklar (PM10) - dygnsnorm • Dagar med höga halter uppträder under vintern och våren • Endast då vägbanorna är torra • Orsakas av vägdamm • Största källan är dubbdäcken

  32. Samband mellan dubbdäck och PM10-halter • Dubbdäck är en stor källa för partiklar

  33. Dubbdäcksförbudets effekt på Hornsgatan • Ny rapport publicerad i juni år 2011

  34. Mindre trafik på Hornsgatan efter förbudet

  35. Dubbdäcksandelen har minskat Andel fordon med dubbdäck minskat från 70 % till 30 % En minskning från 16 000 fordon per dygn med dubbdäck per dygn till 6000 Antal fordon med dubbfria däck har ökat med 4000 fordon, ca 40 %

  36. Mindre mängd partikar från dubbdäcken

  37. Sammanfattning • Sammantaget ca 6000 fordon per dygn med dubbdäck mot tidigare ca 16000 fordon/dygn • Halterna av PM10 fortfarande över miljökvalitetsnormen • Minskning av halterna under jan-maj 2010 med 14 % och under jan-maj 2011 med 25 % • Beräknat att det krävs lägre en 10 % dubbandel för att klara normen under alla år

  38. Städa gatorna • Ingen studie har visat att städning ger en signifikant effekt på PM10-halterna i luften • Inkluderat studier i Stockholm, Göteborg och Oslo • Konventionella maskiner tar endast upp grus och sten och inte de små partiklarna (PM10) • Städning ger ofta upphov till förhöjda halter • Moderna tekniker (vakuum och utan borstar) har visat sig kunna ta upp PM10 från vägytan

More Related