EU-plattform

1. EU-plattform Näringsliv Skåne Business Region Skåne

2. Vilka kompetenser behövs i respektive del här hemma, d v s sekretariat och ledningsgrupp? • Ledningsgruppen • I ledningsgruppen bör finnas näringslivskompetens, och marknad/säljkompetens • Förmågan att kommunicera samt mycket god kännedom om verksamheten. • Sekretariatet • Kunskap om programmen viktigt, likaså att vara kommunikativ och ha bra nätverk inom Region Skåne. • Bra kontakter med externa aktörer är viktigt liksom kännedom om Region Skånes verksamhet

3. Vilka aktörer/organisationer i Skåne är viktigast att samverka med? • Ägarna (Region Skåne/Lunds Universitet) • Universitet och högskolor, exempelvis Lärosäten Syd • Kommuner • Näringslivsorganisationer och klusterinitiativen i Skåne

4. Vilka av dessa bör finnas med i ”ledningsgruppen”? • Ägarna bör finans med, (Region Skåne och Lunds universitet), • Syftet med Brysselkontoret måste tydliggöras innan fler aktörer bjuds in för samverkan (företräder kontoret ägarna eller Skåne i sin helhet? etc.)

5. Vilka är de för din förvaltning/enhet viktigaste sakfrågorna att bevaka och eventuellt försöka påverka i Bryssel? • Vår vision, Europas mest innovativa region 2020, vilket innebär Innovation/Utvecklingsområdet • Våra internationella styrkeområden • Innehåll, utformning och täckning av nästa finansieringsperiod, 2014 och framåt • Bättre överblick om vad som sker i Bryssel för bättre stöd till Region Skånes verksamheter • Samspel mellan sektorsprogram och strukturfondsprogram • Frågor kring ESS-etablering och regional utveckling

6. Vilka är de ”rätta” experterna på hemmaplan? • Kontaktpersoner för EU-programmen och strukturfondspartnerskapet • För nästa strukturfondsperiod och för samspel mellan sektorsprogram och strukturfondsprogram • Innovationskraft, • Näringsliv Skåne, Carin Daal • Klusterutveckling • Näringsliv Skåne, Marie-Louise Eriksson • Forskning • Forskningschef, Hannie Lundgren

7. Hur fångar vi upp rätt expertis i vår egen organisation och hos våra skånska samarbetspartners? • Genom att använd existerande linjeorganisation och länka denna till ledningsgruppen. Bygg inga nya organisationer eller grupper • Genom att hålla EU plattformen aktiv • Genom att etablera nätverk utifrån sekretariatsfunktionen • Fördel att inte jobba heltid i ett sekretariat – en fot i ”verkligheten” • Jmf. med hur EU-arbetet bedrivs i Malmö stad.

8. Vad är det vi i dessa avseenden behöver hjälp med i Bryssel? • Ägarskapet för policybevakning och påverkan måste ligga kvar i linjeorganisationen. EU-kontoret arbetar på uppdrag av linjeorganisationen och levererar tjänster och stöd. • Exempel på tjänster: • Bevakning av preciserade behov inom viktiga utvecklingsområden exempelvis ESS (det är viktigt att behoven är tydliga och tidsbestämda om inte så blir det omöjligt att filtrerar det som är viktigt) • Ordna möten med experter och beslutsfattare inom olika områden • Stödja lobbyarbetet i viktiga frågor • Arrangera events och möten på plats i Bryssel • Bättre framförhållning för att få bättre pejl i samband med inspel, utlysningar etc. • Personliga kontakter • Få bättre information inifrån, bilden av Sverige i ett jämförelse med andra länder, hur ska man göra som svensk för att få bättre genomslag etc. • Få hjälp att lobba för att gynna våra verksamheters utveckling. Kan exempelvis handla om hur man utformar utlysningar inom de olika programmen

9. Hur frekvent kan vi räkna med att vi behöver utnyttja gästarbetsplatser på kontoret? • Troligtvis kommer gästarbetsplatsen utnyttjas några timmar upp till en dag i samband med att man har möte i Bryssel. • Vad gäller längre uppehåll krävs konkreta uppdrag vilket är en ledningsfråga (vill Region Skåne arbeta på det sättet, kostnadsfråga osv.) • Vi kan i dessa sammanhang vara de klusterinitiativ som vi är engagerade i

10. Tankar kring EU-plattformens roll och funktion och din roll som EU-kontaktperson inom enheten/förvaltningen? • Uppgiften kan vara att föra resonemanget vidare i respektive förvaltning och återkoppla till plattformen om frågor med EU-perspektiv att jobba vidare med. • EU plattform som ett nätverk med koppling till sekretariatet • EU kontaktperson: - Kontaktsluss med ett tydligt uppdrag att kommunicera med sin förvaltning (samtliga anställda på förvaltningen - inte bara chefer) och sekretariatet • Det kommer säkert att ta tid innan vi förmår utnyttja den fulla potentialen i EU-plattformen. Den är dock mycket viktig, inte minst i visionsarbetet med att bli Europas mest innovativa region 2020. • Det är viktigt att rollen som EU-kontaktperson mer har karaktären av utvecklingsstöd än genomförande. Genomförandet måste ligga i linjeorganisationen.

11. Hur har arbetet inom förvaltningen förts vidare sedan i november? • Informationen är spridd genom ledningsgruppen och vi driver i dag ett omfattande EU-arbete i olika former, såväl inom Näringsliv Skåne som i Business Region Skåne • Konkret har ännu inte mycket hänt sedan i november

12. Vilken ”plan” finns för förvaltningens arbete med dessa frågor? • Planen utgår från olika typer av behov och finns i dessa fall i budget. • I budgeten finns, Region Skånemedel, nationella medel och EU-medel • Några särskilda EU-plattformspengar finns inte i budgeten

13. Vilka praktiska exempel på intressebevakning/påverkansinsatser och/eller europeiska samarbeten/projekt har förvaltningen? • Vi har ansvaret för sekretariatet för Strukturfondspartnerskapet • Vi driver Östersjöstrategin/BSR Stars • Vi har EU-samarbeten i de klusterinitiativ som vi är engagerade • Vi har en EU-programavdelning • Vi har en EU-projektekonom • Vi driver ett antal EU projekt: • ÖMIC • Biking Öresund • ICT • Media Evolution • Enterprise Europe Network