Hållbara stomnät- finns de?

1. Hållbara stomnät- finns de? Sara Wahlund Kartdagarna 2014

2. Hållbarhet En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Definition enligt Brundtlandkommisionen1987 Vilka behov av stomnät finns i dag? Hur undviker vi att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?

3. Stomnäten realiserar referenssystemen • Inom en nära framtid- gemensamma referenssystem SWEREF99 och RH2000 samt geodatasamverkan. Utökat datautbyte. • Gemensamma stomnät? Kräver tillgänglig, tydlig information om befintliga stompunkter inklusive ursprung, nättillhörighet, relativ och absolut osäkerhet, markeringstyp och stomnätsägare

4. Stomnätens nytta • Utgångspunkter för traditionell detaljmätning (där RTK-teknik inte räcker till eller inte har tillräckligt liten osäkerhet) • Referens för kalibrering och kontroll av relativa mätningar inkl. GNSS • GNSS realiserar endast höjdsystemet indirekt (behöver nyttja geoidmodell) • GNSS/NRTK ska ses som komplement till stomnät, ej tvärt om? • Utgångspunkter för rörelse och deformationsmätning

5. Nuläge Lantmäteriet ansvarar för de nationella näten, SWEPOS realiserar SWEREF99 och rixnätet realiserar RH2000. Inget underhåll av Rix-95 punkter. Omfattning av framtida underhåll av höjdnätet är osäkert. Kommunerna ansvarar för kommunala stomnät av varierande täthet och med varierande underhåll. Inventering, genomgång och bättre kunskap om kvalitet i och med övergång till nationella referenssystem. Medveten stomnätsstrategi behövs inför framtiden. Trafikverket upprättar egna anslutningsnät för större projekt samt förtätar RTK-nätet. Höga krav på relativ noggrannhet för t.ex. järnväg- eller tunnelbygge. Näten överges då projekten avslutas. Svårt att hitta information om gemensamma punkter!

6. Höjdfixar vid Esperantoplatsen, Göteborg

7. Här är fixen!

8. Nej..

9. Frågor som måste besvaras innan kommunala stomnät skrotas Vem ansvarar för den lokala realiseringen av kommunens referenssystem, framförallt i höjd? Hur ska detaljmätning utföras i områden där NRTK ej är möjligt pga. hinder? Hur ska detaljmätning utföras i områden där NRTK ej är möjligt pga. högre krav?

10. Visionen- från konsultperspektiv • Gratis information om befintliga punkter som är lätt att nå digitalt. • Samtliga användare ansvarar för uppdatering av informationen, t.ex. om punkter blivit rubbade. • Även sämre punkter inkluderas- tydligt märkta med osäkerhet- för att undvika punktkluster. Markeringar kan återanvändas även om positionen behöver nybestämmas. • Samtliga stomnätsägare beslutar om en strategi för underhåll och kommunicerar den till lokala aktörer.

11. Tillsammans kan vi skapa hållbara stomnät Hushålla med beställarens (samhällets) resurser genom att återanvända befintliga punkter- kräver information om kvalitet Inte förstöra för framtida generationer genom att etablera fler markeringar på samma plats- kräver information om existerande punkter Tillsammans ansvara för att upprätthålla stomnäten genom att sprida information om förstörda eller rubbade punkter Stomnätssamverkan sara.wahlund@wspgroup.se Tel. 010-7227197

12. Stompunktsinformationen • Ursprung och inmätningsmetod - inkl. närliggande punkter • Ägare • Senast inventering • Markeringstyp • Punktbeskrivning • Osäkerhet, relativt och absolut • Bra punktbeskrivning inkl. mått • Plankoordinater på samtliga punkter