Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Karlstads universitet

1. Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Karlstads universitet

2. Entlediga docenten från hans docentur och låt honom i stället tjänstgöra på ett högstadium så att han med egna ögon och öron får uppleva vilka initiativlösa ,ansvarslösa och djupt odemokratiska samhällsmedborgare den socialdemokratiska spjutspetsskolan har skapat. Heja Björklund!!!!

3. Jag vill tacka dig för ditt inlägg i SvD kring regeringens skolpolitik, som får stå oemotsagd i det offentliga rummet. Du lyfter genialt fram den paradoxala situationen där forskning avfärdas och skolans utveckling styrs av personligt tyckande och tilltro till enkla lösningar som svar på komplexa problem. Jag vet att det är mycket svårt att få utrymme på tidningarnas debattsidor när det gäller att kritisera och diskutera dagens skolpolitik, hoppas detta är början till en förändring.

4. Två kolliderande perspektiv

5. Inre motivation • Lust att lära • Lära för att man vill kunna eller förstå sig på • Arbetsglädje – lärglädje • Entreprenöriellt lärande • Ett av den svenska skolans uppdrag: Utveckla en livslång lust att lära

6. Inre motivation • Att ha ett spørsmål som man vill få belyst eller besvarad • Människan är född frågvis men det avtar under skoltiden. Varför? • Är det för att man i skolan ska svara på andras spørsmål? • Varifrån kommer de egna spørsmålen ? Dissonanser. • Hur upprätthålls och stimuleras de egna spørsmålen ? • Någon som bryr sig om spørsmål. • Tro eller se möjlighet att få svar stimulerar frågandet. ex Google • Tillit till lärprocessen så man tror sig om att kunna finna ett svar. Lärande är i sig otryggt

7. Om man inte tror sig om att kunna finna ett svar leder det till maktlöshet som i nästa steg leder till att man hittar syndabockar eller lägger problemen utanför sin egen påverkanssfär vilket förstärker maktlösheten. • Maktlösheten hanteras genom att inte själv se sig som ansvarig.

8. Svårt att formulera spørsmål • Ovana?

9. En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på spørsmål man aldrig har stillt. (unquestionedanswers) En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på spørsmål som man stiller. (unansweredquestions) En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på spørsmål som man aldrig har stillt. (unquestionedquestions) Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

10. Skolan som många av oss minns den….

12. Hur hitta tillbaks till de egna spørsmålen? • En viktig del i den egna identitetsutveckling är att upptäcka vilka spørsmål man bär på. • Prestationsinriktade flickor mår sämre i den svenska skolan.

13. Vilka frågor har ni om … • Indre motivasjonogungdommerslæring samt medarbeiderneslæringogutvikling. Variasjonens betydning for læring.

14. Skolutveckling • Pedagoger och skolledare beforskar sin egen vardagsverksamhet • Eleverna engagemang lärande och trivsel fokuseras • Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt • Utmana, utfordra, gällande föreställningar • Fördjupad förståelse • Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar. ”Data driven schooldevelopment” (PBS, Timperley, Schildkamp, …)

15. Slutsatser från PBS-nätverket • Ett lärandeinriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende mellan medarbetare skolledning. • Förverkligandet av en lärandekultur ökar trivseln bland medarbetare och skolledare • Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra. • Förverkligandet av en lärandekultur på skolan bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling vilket bekräftats vid undersökningar.

16. Internationell forskning • Hattie (2009) Syntes av 50 000 studier: • ”The remarkable feature of the evidence is that the biggesteffects on student learningoccurwhenteachersbecomelearners of theirownteaching, and when students becometheirownteachers.” (p. 22)

17. Helen Timperley: Professor ofEducation in the FacultyofEducation at Auckland University, New Zealand • Thisis whereleaders come in because the developmentof adaptive expertisedoes not happen by attendingcourses, conferences or seminars. It developsthroughongoinginteractionswiththosewithwhomteacherswork and the developmentofcollectivecapacitythroughout the school. Thismeansleaders must create the learningconditions and lead the change process. 

18. Per-Erik Ellström: Professor in Education at Linköping University • Today it is widelyrecognizedthat formal trainingcoursesare not sufficient for promotingsustainableprofessionallearning and competencedevelopment. … • Specifically, it is necessaryto focus on the learning potential of the workplace, that is, the extenttowhich it provides a learningenvironmentthat supports and facilitatesteachers’ professionallearning in and through the day-to-dayworkofteaching.

19. Timperley 2007 • Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. • Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. • Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. • Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att • lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken • undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. • Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. • Aktivt skolledarskap. • Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. • De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

20. Holtappel (2009): Studie av 278 skolor • Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33) • • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements

22. Skolutveckling och styrning på systemnivå

23. The engine of sustained and continuous improvement from ‘good’ performance onwards is collaborativeprofessionalpractice • Collaborative practice is school professionals working with each other to improve their practice • Study groups, professional learning communities using research and data • Teachers visiting each other's class rooms • Teachers doing demonstration lessons together and jointlesson-planning • Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches and principals on instructional practice • Schools, subject groups, or system developing a consensus model of goodpractice • Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly developing solutions

25. Olika perspektiv

28. Olika sätt att utveckla verksamheten • Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt • Lära av andra eller av varandra (Best practice) • Gemensam kunskapsbildning (Nextpractice)

29. Lärande • Kunskapstillägnande • Att ge och få kunskap • Att söka kunskap • Att lära av varandra • Att skapa kunskap • Gemensam kunskapsbildning • Systematisk gemensam kunskapsbildning

30. Förändringsprocesser Implementering Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfattningar Olika uppfattningar: Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande • Initiering • Implementering • Institutionalisering • Spridning • Motstridiga uppfattningar • Rätt -fel • Motstånd • Bromsklossar • Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till

31. Variation som utgångspunkt för lärande, skolutveckling och ledarskap

32. Variation • Låt tusen blommor blomma • Variation ett problem – harmoniträsk • Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande • Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet • Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande

33. Skolutveckling? Centralistiskt perspektiv : Mål, planer, utvärdering, inspektioner. Aktörsperspektiv: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande

34. Erfarenhetslärandet Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Planering Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

35. Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> ligger till grund för lärandet i påverkar utformningen av ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Störningar = utvecklingsbehov Anpassar verksamheten påverkar stabiliserar och påverkar vägleder och utvecklar skapar förutsättningar för -> Utvecklings- Organisationen -> Arbets- Organisationen påverkar utformningen av <-

36. Arbets- resp utvecklingsorganisation

37. Einstein: Vi behöver nya sätt att tänka för att lösa problem som orsakats av gamla sätt att tänka.

38. Utvecklingsorganisationen Lärgrupper Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Lärande besök Learningstudies Lärande samtal Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling -> Aktionsforskning Utmanande möten Forskningscirklar

39. Ta del av befintlig kunskap • Föreläsning • Böcker • etc. Handling Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag • Föreställningar • förståelse • lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar • Hinder • Organisatoriska hinder 78% • Arbetsbelastning 73% • Bristande egen förmåga 31% • Bristande stöd från skolledningen 28% • Negativ inställning bland arbetskamrater 24% • Oro för kvalitetskontroller 21% Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

40. Intervju med föreställningskarta

41. Föreställningskarta • En grafisk representation av en individs föreställningsvärld

43. Att sätta igång tankeprocessen • Vad innebär det för dig att vara lärare? • Vad innebär lärararbete för dig? • Om jag kom ny till skolan och ville få hjälp av dig om hur man bör vara som lärare för att vara framgångsrik – vad skulle du säga då?

44. Nyckelord • Den intervjuade skriver på post-it-lappar • och placerar dem på ett blädderblockspapper. • Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening...

45. Varför? • En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen.

46. Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: • Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? • Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? • Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? • Kan du utveckla det litet mer? • Hur menar du? osv. • Är det så här du menar……..?

47. Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

48. Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

49. Innan man avslutar samtalet …

50. Vad kan man använda föreställningskartor till? • Hjälpa en individ att tydliggöra och synliggöra sin förståelse av ett fenomen. • Underlag för ett gemensamt samtal om lärande och undervisning i ett arbetslag -> • Skapa en gemensam helhetsidé där medarbetarna är medskapande • Förstå hur elever tänker innan man börjar lära om ett område. • Som grund för ett utmanande möte • För att följa upp elevers kunskapsutveckling. Examination • Underlag för lärares eget lärande om lärande och undervisning.