1 / 72

Grunderna i arbetarskydd i grundexamen inom f retagsekonomi

2. TRYGGA S?KERHETEN I ARBETET. Introduktion och inskolningHj?lper arbetstagaren att anpassa sig, f?rbinda sig och klara av arbetsuppgifternaarbeta p? ett s?kert och korrekt s?ttBeh?vs s?rskiltf?r nya arbetstagare och studerande som utf?r inl?rning i arbeteti samband med att arbetsuppgiftern

yul
Download Presentation

Grunderna i arbetarskydd i grundexamen inom f retagsekonomi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Grunderna i arbetarskydd i grundexamen inom företagsekonomi Samhällsvetenskapliga, företags-ekonomiska och administrativa området

    2. 2 TRYGGA SÄKERHETEN I ARBETET Introduktion och inskolning Hjälper arbetstagaren att anpassa sig, förbinda sig och klara av arbetsuppgifterna arbeta på ett säkert och korrekt sätt Behövs särskilt för nya arbetstagare och studerande som utför inlärning i arbetet i samband med att arbetsuppgifterna ändras Viktigt att introduktionen omfattar följande: arbetsplatsen arbetskamraterna och kunderna arbetsuppgifterna och förväntningarna i fråga om dem det egna ansvaret i arbetslaget

    3. 3 Inskolning i arbetet Riktiga arbetsställningar och rörelser Möjligheter att justera möbler och arbetsredskap Centrala arbetarskyddsfrågor behärskande av kundsituationen arbetsuppgiften och -sättet brandsäkerheten

    4. 4 Introduktion till inlärning i arbetet På läroanstalten den ansvariga läraren informerar och förbereder den studerande för inlärningen i arbetet

    5. 5 På arbetsplatsen handledaren introducerar den studerande i arbetslaget introduktionens basinnehåll: arbetsplatsens verksamhetsidé, affärsidén och kunderna lokalerna och personalen arbetet arbetsmiljön de närmaste arbetskamraterna kundservicen arbetets innehåll, skeden och principer anordningarnas placering, användning, underhåll och funktion vid störningar utvärdering och utveckling av kvaliteten på arbetet

    6. 6

    7. 7 Övrig viktig information arbetskläder och renlighet måltider pauser frånvaroanmälan information om hur man rör sig på arbetsplatsen och om passagekontrollen uppförande och tobaksrökning

    8. 8 Introduktionens betydelse minskar osäkerheten och felen förebygger arbetsolycksfall ger motivation för arbets-prestationerna, ökar företag-samheten minskar den psykiska belastningen

    9. 9 Arbetsmiljön på kontor och i affärer Hur främjar arbetet din hälsa? - Regelbunden dygnsrytm och livsföring. - Arbetet och privatlivet ger livet mening och innehåll. - Positiva erfarenheter av att lyckas och respons. - Nya färdigheter och kunskaper. - Positiv social växelverkan och deltagande. - Företagshälsovård - Möjlighet att äta på arbetsplatsen. - Tack vare arbetet orkar du vara fysiskt aktiv även på fritiden. - Projekt där arbetstagarnas hälsa främjas, t.ex. TYKY- verksamhet

    10. 10 Ergonomi på kontor I arbetarskyddslagen definieras arbetsplatsergonomi, arbets-ställningar och arbetsrörelser (24 §) Beakta: arbetstagaren har tillräckligt med utrymme att utföra arbetet fria gångvägar till och på de platser där arbetet utförs tillräcklig bordsyta med tanke på arbetsuppgifterna tillräckligt med utrymme för arbetsstolen möjlighet att byta arbetsställning en ändamålsenlig plats för dator och tilläggsutrustning arbetet kan vid behov underlättas med hjälpmedel bullret från apparater och miljön skall inte störa arbetet allmänbelysningen är tillräcklig och bländar inte, punktbelysning som lämpar sig för arbetet

    11. 11 Förebygga belastning som beror på arbetsställningen undvik att skjuta fram huvudet sitt så rak som möjligt i ett neutralt läge håll axlarna nere och avslappnade byt arbetsställning efter behov planera ditt arbete så att det blir omväxlande, växla mellan att sitta, stå, halvsitta och att röra på dig håll pauser

    12. 12 Att sitta belastar nedre delen av ryggen mer än att stå. Därför är det bättre att under arbetsdagens gång växla mellan olika arbetsställningar: arbeta sittande, stående och halvsittande. Att byta arbetsställning ökar aktivitetsnivån samt förbättrar blodcirkulationen och ämnesomsättningen i ryggens diskar.

    13. 13 Bildskärm, tangentbord, mus och källmaterial placeras på bordet så att man kan rikta blicken snett neråt, hålla armarna nära kroppen och så att man inte behöver sitta med överkroppen vriden. 

    14. 14 Bildskärmar En smal bildrörsskärm är lättare att placera på bordet. Uppdateringsfrekvensen skall helst vara högre än 80 hertz. Då upplevs inte flimret som störande. Rätt avstånd till bildskärmen: du kan se även liten text utan besvär. Resolutionen är bättre hos platta skärmar och bilden flimrar inte. Bildskärmen har så smala och ljusa kanter som möjligt. Höjden och vinklingen på bildskärmen kan regleras.

    15. 15 En bärbar dator är ett bra arbetsredskap om man rör sig mycket eller distansarbetar. Då är det viktigt att ofta byta ställning och hålla pauser. Enligt lagen skall man i kontinuerligt arbete kunna använda ett skilt tangentbord och en skild bildskärm. Genom att skaffa en dockningsstation för den bärbara datorn blir det lättare att använda skilt tangentbord, skild mus och skild bildskärm.

    16. 16 Tangentbord och mus Tangenterna och placeringen av dem skall vara sådan att händerna eller nack- och axelpartiet inte blir belastade. Musen borde fås så nära tangent-bordet som möjligt. Ett smalt tangentbord möjliggör användning av musen på ett optimalt arbetsområde. Lär dig använda musen med båda händerna. Användningen av musen underlättas med ett styrdon, RollerMouse, som är integrerat med ett handledsstöd som placeras framför tangentbordet.

    17. 17 Handleds- och armstöd Placera arbetsredskapen så att du kan upprätthålla en bra arbets-ställning. Med hjälpmedel kan man förbättra arbetsställningen och minska den statiska belastningen. Många tangentbordsmodeller är färdigt utrustade med handledsstöd. Stolens inställbara armstöd fungerar som stöd under arbetet.

    18. 18 Armbågs-, handleds- och musstöd Ett kombinerat GEL-musarmbågsstöd möjliggör en ergonomisk arbetsställning och hinderfri användning av musen.

    19. 19 Med en ergonomisk arbetsplats för den bärbara datorn blir syn-avståndet riktigt och man håller underarmarna och handlederna raka och stödda. Med en bärbar Laptop-ergoenhet kan man placera bildskärmen på en bärbar dator på önskad höjd och använda enheten som manus-hållare. Med hjälp av ett minitangentbord kan man hålla armarna nära kroppen.

    20. 20 Manushållare Med hjälp av manushållare blir nackens ställning och blickens riktning bättre. Ställningens placering, storlek och stadighet är beroende av vilket slags manus man skall placera på den och hur manuset skall användas. Manushållaren kan placeras tätt intill bildskärmen på högra eller vänstra sidan, mellan bildskärmen och tangentbordet eller bredvid tangentbordet. Ibland kan manuset t.o.m. placeras på bordskanten framför tangentbordet.

    21. 21 Arbetsstolar Stolens mått skall passa den person som skall sitta på den. Stolen skall ge stöd i olika arbetsställningar. Stolen skall vara lätt att ställa in. På en standardenlig kontorsstol skall höjden kunna regleras mellan 39 och 50 cm. Ryggstödets höjd och vinkling skall kunna ställas in så att man får tillräckligt stöd för ländryggen. Storleken och formen på ryggstödet beror på arbetet och vilket stöd som behövs. En stol med högre ryggstöd lämpar sig för bl.a. många bildskärmsarbeten.

    22. 22 Sittdjupet på stolen skall kunna regleras mellan 38 och 44 cm. Om sittdjupet är för litet kan stolens framkant trycka mot låret och om det är för stort kan framkanten trycka mot knävecket. Reglering av sitsens lutning gör det möjligt att använda olika ställningar. Armstöden minskar belastningen på axlarna om man kan ställa in dem både i höjd- och sidled. Stolens stoppning skall vara lämplig. Hjul på stolen gör att arbetet löper smidigare. En arbetsstol med högt ryggstöd som har gungmekanism passar för arbeten där man sitter på sin plats under längre perioder. Ett högt ryggstöd underlättar det statiska muskelarbetet.

    23. 23

    24. 24 Arbetsbord Arbetsrummets storlek samt placeringen av maskiner och möbler inverkar på hur arbetet löper. Överblick över arbetsplatsen. Säkerhetsfaktorerna är i skick (t.ex. sekretessbelagt material ligger inte framme). Kablar och ledningar ligger i kabelrännor eller har avlägsnats på annat sätt, men kan fortfarande tas loss vid behov. Underhållsarbeten och städning kan lätt utföras. De mest användbara borden har formen av ett L eller lättkrökt U. Bordsbenen hindrar inte arbetsstolen.

    25. 25 Pausgymnastik Med aktiva stretchrörelser kan man få musklerna att slappna av och förbättra blodcirkulationen. För att få musklerna avslappnade räcker det med att upprepa varje rörelse fem gånger. Pausgymnastik ger ett behövligt avbrott i arbetet och piggar upp.

    26. 26 Arbetsmiljön på kontor Nuförtiden försöker man använda utrymmen så effektivt som möjligt. Ett kontorslandskap indelas enligt vilka krav olika arbeten ställer. Det kan finnas skilda rum för arbeten som kräver sekretess; mellanväggar är elementlösningar som lätt kan ändras. Med mellanväggar kan man avskilja t.ex. ett konferensrum eller ett grupparbetsrum som kräver tystnad.

    27. 27 I "multifunktionskontor" används olika former av arbetsplatshelheter. Möblerna har blivit lättare, eftersom apparaternas storlek har minskat. Till exempel de bärbara datorerna och platta skärmarna för traditionella bordsdatorer gör det möjligt att använda smalare bord.

    28. 28 Att arbetsborden är lätta att ställa in på höjden möjliggör användning av tillfälliga arbetsplatser. Arbetstagarna har inga stadigvarande arbetsbord, utan man tar i bruk en ledig arbetsplats. Stollösningarna tillåter olika sittställningar.

    29. 29 Buller I kontorsarbete borde inte bakgrundsbullrets styrka överstiga 50–55 dB. Det blir svårare att höra i telefonen om bullernivån överstiger 65 dB. I kontorsarbete som kräver koncentration borde bullernivån vara 45 dB eller lägre. Som mål för ett kontorsrum kan man ställa 30–45 dB. Minska bullret tysta maskiner och apparater mellanväggar och ljuddämpningsmaterial som isolering För arbeten som kräver koncentration ordnas separata arbetsutrymmen.

    30. 30 Belysning Kontrollera följande: att rummets allmän- och punktbelysning är tillräcklig att ingen bländning eller störande reflexioner förekommer att inga ljusa fönster- eller väggytor finns bakom bildskärmen, eftersom en stor kontrastskillnad anstränger ögonen belysningsrekommendationer för olika arbetsområden på kontor enligt den europeiska standarden SFS-EN 12464-1: Teknisk ritning 750 lux Arbete vid en CAD-station 500 lux Bildskärmsarbete, läsning 500 lux Konferens-, mötesrum 500 lux Kopiering 300 lux Reception 300 lux Arkiv 200 lux

    31. 31 Inomhusklimat På inneluftens kvalitet inverkar värmeförhållandena, fukthalten, drag och luftföroreningar samt ventilationen. I kontorsarbete är människans värmeproduktion liten, vilket ställer höga krav på värmeförhållandena. Arbetarskyddslagen innehåller inga gränsvärden för luftens temperatur och fukthalt i arbetsrum.

    32. 32 Halten av luftföroreningar beror på rummets storlek och inredning, ventilation och föroreningskällor. En bra inneluft förebygger irriterade och torra slemhinnor, ögon och hud huvudvärk och trötthet hosta Bra inneluft fås genom ändamålsenlig ventilation, riktiga materialval, rengöring och städning samt regelbundet underhåll av apparaterna. Luften på kontor kan också förbättras med olika luftrengörare.

    33. 33 Olycksfall på kontor Brådska, svag belysning och dåliga skor ökar risken för olycksfall. Risksituationer uppstår också när man stiger upp på bord och stolar, använder stegar samt sträcker sig efter saker på ett oförsiktigt sätt. Se till att det är god ordning och reda på arbetsplatsen golvytorna inte är hala, ojämna eller trasiga elledningar, kablar och eluttag är hela ledningarna inte är i vägen när man rör sig omedelbart meddela om defekta maskiner, ledningar och möbler. Man får inte använda defekta elapparater. använda skyddsutrustning vid behov

    34. 34 Arbetsmiljön i affärer I en välplanerad arbetsmiljö är arbetsutrymmet funktionsdugligt, det råder ordning och reda, möblerna är av god konstruktion och har goda egenskaper och är rätt inställda. En bra arbetsmiljö borde vara ändamålsenlig, säker och riskfri med tanke på hälsan och dessutom trivsam. En god ordning och reda på arbetsplatsen förebygger olycksfall och materialskador förbättrar flytet i varutrafiken ger en god bild av företaget förbättrar kundtillfredsställelsen

    35. 35 Sörj för att nödvändiga arbetsredskap och dokument samt varor förs till överenskomna platser skräp och annat avfall förs till de platser som finns reserverade för dem onödiga, ur bruk tagna varor, maskiner och anordningar avlägsnas gångvägar och nödutgångar hålls fria man kan komma åt elkablar och utrustning för förstahands-släckning lånade saker förs tillbaka observerade brister rapporteras omedelbart

    36. 36 Säkerhet och flyt gångvägar och korridorer är tillräckligt breda golvytorna är inte hala onödiga trösklar undviks olika nivåer syns tydligt t.ex. med hjälp av belysning fotgängar- och varutrafiken skiljs tydligt åt Olycksfall i affärer halkningar, fall och snubblingar skador orsakade av fallande föremål olycksfall vid användning av maskiner och apparater lyft i fel ställning

    37. 37 Ventilation och värmeförhållanden Med ventilation behärskar man inneluftens renhet, temperatur, fukthalt och luftens rörelse. I fråga om ventilation och värmeförhållanden är det inom handeln främst draget från dörrarna i affärerna och lagren samt skillnaderna mellan inomhus- och utomhus-temperaturerna som är de största problemen. Draget kan förhindras genom att det bildas övertryck i affären och lagret samt genom att dörröppningarna förses med värmeblåsning eller uppvärmda vindfång.

    38. 38

    39. 39 Exponering för kemikalier hantering av starka tvättmedel användning av tuschpennor, målarfärg och lim, t.ex. vid dekorering hantering av frukt, grönsaker och andra livsmedel samt blommor farliga kemikalier som förvaras i lager eller finns till försäljning blandning av målarfärg och förtunningsmedel Du kan skydda dig mot exponering på följande sätt med ventilationsteknik genom att använda skyddskläder och skyddshandskar genom att skaffa tillräcklig information om ämnena från bruksanvisningarna och förpackningsmärkningarna

    40. 40 Ergonomi vid kassaarbete Till kassabiträdenas yrkesskicklighet hör utöver färdigheter i kundservice, kassasystemet och betalningstransaktionerna även ergonomin i kassaarbetet. Inställning av arbetsstolen Minska spänningen i nack- och axelregionen: Sitt nära kassabordet. Se till att armbågarna når över kassabordet och att du har bra plats för fötterna under kassabordet. Se till att du har armbågarna nära kroppen.

    41. 41 Sörj för blodcirkulationen i benen Du skall kunna hålla dina fötter stadigt mot golvet eller ett fotstöd, och se till att stolens framkant inte trycker på låret. Ställ in ryggstödet så att det stöder höftens övre del och svanken. Sätt dig så långt in på stolen som möjligt.

    42. 42 Kassaarbete Att förebygga belastningskador: Ställ in bandets hastighet, handskannerns ljudstyrka och bildskärmens kontrast så att de är lämpliga för dig. Använd kassabandet så att du inte i onödan behöver sträcka dig och lyfta. Undvik att arbeta med kroppen böjd eller vriden. Sök priskoden på varan på bordet. Skuffa varorna med lätta rörelser. Håll handleden i ett neutralt läge och undvik kraftiga böjningar. Sänk ner handen mellan varje arbetsskede.

    43. 43 Kassaarbete stående Undre delen av ryggen och axlarna belastas mindre när du står än när du sitter. Du behöver inte sträcka ut armarna lika mycket. Sätt dig ändå emellanåt. Använd båda händerna när du lyfter tunga varor. Stora och tunga varor skannas i kundvagnen. Arbetsskor Arbetsskorna är viktiga särskilt i arbeten som utförs stående. De viktigaste egenskaperna: de är tillräckligt rymliga de stöder foten de är elastiska och sitter bra på foten de skaver inte sulan är elastisk och stadig och är inte hal på en våt yta tåskydd ökar säkerheten

    44. 44 Lyft och förflyttningar i affärer Använd hjälpmedel: palldragare och kärror med plan, lyft-, staplings- och flyttvagnar. Planera alltid varifrån du skall lyfta en vara och vart du skall flytta den. Bedöm först om du orkar själv eller om du behöver hjälp. Arbeta i par om höjdskillnaderna är stora. Använd en stegpall när du skall lyfta varor över axelnivå. Om du tar ner en vara från ett högt ställe, sänk först ner varan mot bröstet och böj samtidigt knäna.

    45. 45 När du fyller på i hyllor, använd en pall som hjälp eller stå på ena knäet för att spara ryggen.

    46. 46 När du lyfter, håll varan så nära kroppen som möjligt, böj knäna, luta kroppen framåt och ta ett fast grepp om varan. Det är tryggt att lyfta även när du är i rörelse. Undvik att vrida på kroppen under lyftet.

    47. 47

    48. 48 Arbete i kall miljö Arbete utomhus t.ex. i lager, i kassa- och kioskarbete (drag). Som kallt arbete räknas arbete i 10–15° C och lägre temperaturer. Köld belastar kroppen, därför känns ett arbete i kall miljö tyngre än i varm miljö. Temperaturförändringar känns mest i ansiktet, i pannan, under öronen och på halsen. Även bröstet, undre delen av buken, korsryggen, handlederna och fingrarna är känsliga. Köldtåligheten försvagas av sömnbrist, trötthet, vätske- och energibrist. God fysisk kondition, ändamålsenligt intag av mat, minskad alkoholkonsumtion och minskad tobaksrökning förbättrar köldtåligheten.

    49. 49 Bekämpning av kyla Kyla kan bekämpas genom att förkorta exponeringstiden, minska värmeavgivningen från kroppen eller värma upp arbetsplatsen. Tekniska alternativ är bl.a. ventilation och vindfång. Arbetsorganisatoriska åtgärder är bl.a. arbetsrotation, tillräckliga pauser, torra och varma pausutrymmen. Klä dig i flera lager: underkläder som håller huden torr, ovanpå dem kläder som värmer och ytterst skyddande ytterplagg. Huvud, händer och fötter skall skyddas ordentligt. När man skaffar kläder skall man beakta de krav som arbetsrörelserna och arbetsställningarna ställer: man skall t.ex. kunna sträcka sig, böja sig, sitta eller luta sig.

    50. 50

    51. 51 Hygienutbildning och egenkontroll En god hygien hör till de grundläggande frågorna när man säljer mat. Av alla som hanterar livsmedel som lätt förfars, förutsätts att de utför ett kunskapstest i livsmedelshygien. Kunskapstestet krävs inte av dem som transporterar och hanterar förpackade livsmedel eller personer som enbart arbetar i kassan. Allmänna anvisningar Tvätta händerna. Hosta inte mot mat; mikrober sprider sig som droppsmitta. Håll redskap och arbetsytor rena. Undvik onödig hantering av råvaror. Se till att smältvätska från djupfryst kyckling inte hamnar på andra livsmedel. Registrera temperaturerna.

    52. 52 Personalsäkerhet Hot och våld i arbetet verbal kränkning, hot eller misshandel t.ex. någon kastar saker, förolämpar, ropar, knuffar, sparkar och hindrar någon från att röra sig allvarliga hotsituationer rån, försök till rån, vapenhot (egg- eller skjutvapen, narkotikasprutor) risken för våld är högre i dessa fall kundservice hantering av pengar, försäljning eller lagring av alkohol eller andra begärliga eller värdefulla saker ensamarbete eller arbetsplatser där personalstyrkan är liten arbete på natten eller tidigt på morgonen arbetsplatsen är avlägset belägen eller finns i ett område där det begås mycket brott

    53. 53 En god säkerhet förutsätter följande: en person som ansvarar för säkerheten personalen har fått säkerhetsutbildning kassorna är låsbara kassaskrin med tidsfördröjning eller rörpost kassaskåp med bankfack speciella utrymmen där dagskassan räknas penningtransporten ordnad på ett säkert sätt dörrar som uppfyller säkerhetskraven god belysning vid alla dörrar ett fungerande och snabbt larmsystem längdmått vid kunddörrar beredskap att hjälpa rånoffer ständigt god ordning

    54. 54 Att identifiera, förebygga och behärska våldssituationer Hot- och våldssituationer som är typiska inom servicebranschen meningsskiljaktigheter och skillnader i uppfattning som hör ihop med att verkligheten inte motsvarar förväntningarna och uppfattningarna kunden verkar störd eller har förlorat verklighetsuppfattningen (narkomaner) bråk, hot eller våld snatteri, stöld, rån Risken för ett våldsamt beteende ökar i dessa fall användning av rusmedel, tidigare våldsamhet och psykiska problem vissa fysiska sjukdomar som inverkar på centrala nervsystemet olika livskriser

    55. 55 De viktigaste delområdena i fråga om hantering av våldsrisker på arbetsplatser handlingsprinciper, dvs. spelregler i fråga om förebyggande av våld och hot hurdana vålds- och hotsituationer som förekommer på arbetsplatsen och hur ofta hur man är beredd på våldssituationer: de tekniska och organisatoriska åtgärderna samt instruktionerna och utbildningen tekniska skyddsanordningar hållbara material och konstruktioner, skyddande möbler, möjlighet att snabbt fly, bra sikt och belysning, passagekontroll tv- och videoövervakning, bevakning möjlighet att larma hjälp

    56. 56 inövning av handlingssätt man utarbetar handlingssätt tillsammans och skriver instruktioner utbildning: principerna för en god och säker kundservice, arbetsplatsens säkerhetsanordningar och användningen av dem, förebyggande av våldssituationer stöd och eftervård för att klara av en traumatisk händelse för att utveckla åtgärder som behövs för att förebygga motsvarande våldssituationer

    57. 57 Hantering av hot- och våldssituationer Grundfaktorerna vid säker kundservice är följande: man ger yrkeskunnig och högklassig kundservice man bevarar handlingsförmågan i hotfulla situationer

    58. 58 Allmänna anvisningar för hur man skall hantera en kund som uppträder hotfullt Ge personen i fråga plats och låt honom bevara sitt revir. Tala tydligt och kortfattat. Håll med. Håll dina händer synliga. Undvik att stirra. Såra inte personen. Skratta inte, använd inte humor. Bevara ditt lugn. Ställ krav på ett allmänt sätt. (Inte: ”Sluta genast att röka!”, utan: ”Man får inte röka här!”) Försök få den hotfulla personen att sitta. Om ni står, stå lite med sidan mot personen. Om ni går, gå lite bakom personen. Vänd inte ryggen mot personen. Undvik plötsliga rörelser. Berätta vad du gör och försäkra dig om att det passar.

    59. 59 Snatteri och stöld Vidta åtgärder först när du är säker på att den misstänkta personen har varan eller pengarna i sin besittning. Be den misstänkta lämna tillbaka den stulna egendomen. Be den misstänkta visa innehållet i sin väska, sina fickor eller något annat gömställe. Undersök inte hans eller hennes kläder. Försök ta reda på personens namn. Meddela alltid polisen. Du har rätt att ta fast en tjuv som du tar på bar gärning och förhindra denne att avlägsna sig från platsen innan polisen kommer. Polisens nödnummer är 10022.

    60. 60 Rån Lyd, gör inte motstånd. Ge pengarna och med dem en färgpatron eller märkta sedlar. Försök bevara ditt lugn, andas in djupt. Observera rånaren, försök att lägga rånarens signalement och sätt att tala på minnet. Om rånarna är flera, försök att få ett bra signalement på den ena rånaren i stället för vaga signalement på flera. Följ med blicken vartåt rånaren åker eller går. Fyll i en identifikationsblankett genast efter händelsen. Kalla på hjälp så fort det är tryggt att göra det. Skriv upp namn och kontaktuppgifter på de kunder som bevittnade händelsen.

    61. 61

    62. 62 Allmän instruktion för kundservicepersonal som tar emot bombhot per telefon Avbryt inte personen som ringer. Försök att bevara ditt lugn. Försök förlänga samtalet. Fråga: när exploderar bomben? var finns den? hur ser den ut? Fråga efter namnet på personen som ringer. Bombhot skall alltid anmälas till polisen. Beskriv personens röst, språk och samtalets bakgrundsljud.

    63. 63 Ensamarbete Vid uppenbara risker för våld eller olyckor skall riskerna minskas till exempel med hjälp av inskolning, personlig skyddsutrustning, planering och ändamålsenlig larmutrustning på arbetsplatsen. Förbjudet för unga arbetstagare som inte fyllt 18 år, då det är förenat med uppenbar risk för olycksfall eller våld (F om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare 475/2006). Risken är störst under dygnets sena timmar samt vid öppnings- och stängningsdags.

    64. 64 Mentalt välbefinnande Psykisk belastning orsakas bl.a. av obalans mellan människans funktionsförmåga och kraven i arbetet samarbetssvårigheter på arbetsplatsen stress och kontinuerlig kundström datastress

    65. 65 Den psykiska belastningen minskar om: introduktion och inskolning sköts väl arbetsfördelningen är rättvis i förhållande till yrkesfärdighet, erfarenhet och resurser ansvarsområdena är klara arbetsuppgifterna är tillräckligt mångsidiga och omväxlande, och de bildar en logisk helhet tillräckligt med pauser hålls ansvaret är i rätt proportion till beslutsrättigheterna för dem som arbetar ensamma finns ett kontaktsystem för nödsituationer arbetstagarna utbildas i hur man skall handla i hot- och våldssituationer

    66. 66 Behärskande av arbetet samt kunnande De fortlöpande förändringarna i samhället och arbetslivet förutsätter att arbetstagarna och arbetsplatserna anpassar sig, förnyar sig och har förmåga till livslångt lärande. Om man har upprätthållit det egna kunnandet har man en betydande konkurrensfördel när man söker arbete. De väsentligaste förändringarna i handelns arbeten utgörs av ökade problem med följande: deltidsarbete brådska (pauserna har minskat i alla yrkesgrupper) hot- och våldssituationer (särskilt i små butiker)

    67. 67 lyftande och bärande i butiker och lager (särskilt för de ansvariga expediterna) symptom i nack- och axelpartiet (affärsföreståndarna, minskning hos de ansvariga expediterna) ryggproblem (hos de ansvariga expediterna och affärsföreståndarna) symptom i händerna och handleden (hos kassapersonalen och kontorspersonalen) ögonbesvär (hos kontorspersonalen och personalen vid kassorna i dagligvarubutiker) trötthet och irritation i alla yrkesgrupper

    68. 68 Färdigheter i informationsteknik krävs särskilt i kontorsarbete Programvarornas egenskaper förändras, datakommunikationsförbindelserna förbättras. Av arbetstagaren krävs allt bättre förmåga att sålla, hantera och behärska stora kunskapsmässiga helheter.

    69. 69 Arbetstagaren som expert och utvecklare av sitt arbete Man skall känna till organisationens mål och kundernas behov. Alla arbetstagare inverkar för egen del på kvaliteten på varor, tjänster och kundservice samt på kundtillfredsställelsen. Alla arbetstagares erfarenheter, kunnande och samarbetsförmåga är en värdefull del av arbetsplatsens psykiska välbefinnande. Det gäller att förstå att det egna arbetet inverkar på företagets lönsamhet och därigenom även på den egna arbetsplatsens varaktighet.

    70. 70

    71. 71

    72. 72

    73. 73

More Related