Frisktandvård – ett ovanligt smart val Koll på pengar och tänder

1. Frisktandvård – ett ovanligt smart valKoll på pengar och tänder Frisktandvård är ett avtal mellan dig och Folktandvården, där målet är att vi tillsammans ska jobba för att hålla dina tänder starka och friska.

2. Frisktandvård – ett ovanligt smart valHur går det till? Vi gör en bedömning av din munhälsa. Resultatet avgör hur stor din avgift blir. Därefter skriver vi ett Frisktandvårdsavtal som gäller i tre år.

3. Frisktandvård – ett ovanligt smart valFaktorer som påverkar din avgift • Snusning och rökning • Piercad tunga eller läpp • Sjukdomar • Vissa mediciner • Problem med visdomständer • Frätskador

4. Frisktandvård – ett ovanligt smart valInget krångel! Du får: • Påminnelse via SMS dagen innan besöket • Möjlighet att välja autogiro • Akuttandvård vid samtliga Folktandvårdskliniker i Sverige

5. Frisktandvård – ett ovanligt smart valIntresserad? Fråga din tandvårdspersonal eller gå in på: www.nll.se/folktandvarden

8. Hälsa och livsstilHur mycket dricker du? Ett glas motsvarar: • 2 x 33 cl lättöl eller • 50 cl folköl eller • 33 cl starköl eller • 15 cl vin eller • 6 cl starkvin eller • 4 cl sprit

9. Hälsa och livsstilSå här påverkas din hälsa: Alkoholkonsumtionen har betydelse för hälsan. En hög alkoholkonsumtion kan leda till långsiktig påverkan på kroppens organ. Som övre gräns för måttligt drickande räknas: • 14 glas per vecka för män • 9 glas per vecka för kvinnor.

10. Hälsa och livsstilSå här påverkas din hälsa: Hög konsumtion vid enstaka tillfällen, så kallat berusningsdrickande innebär alltid risk för hälsan. Som berusningsdrickande räknas: • 5 glas eller fler vid ett och samma tillfälle för män • 4 glas eller fler vid ett och samma tillfälle för kvinnor

11. Hälsa och livsstilSå här påverkas din hälsa: Hög alkoholkonsumtion kan bland annat leda till: • Sömnstörningar • Magproblem • Högt blodtryck • Huvudvärk • Irritation • Ångest

12. Hälsa och livsstilVad händer med humöret och hälsan? Det finns risker med att dricka för mycket eller för ofta. På samma sätt som att sluta röka kan ett minskat drickande vara ett sätt att skydda hälsan. Vi människor är olika. Vi tål olika mycket alkohol och reagerar på olika sätt. Kvinnor tål mindre alkohol än män.

13. Hälsa och livsstilTips till dig som vill minska din konsumtion • Tänk igenom för- och nackdelar med nuvarande konsumtion och hur din hälsa påverkas • Försök att hitta andra alternativ till att dricka • Välj alkoholfria alternativ • Välj svagare ölsorter • Veckoregistrera din konsumtion

14. Hälsa och livsstilTips till dig som vill minska din konsumtion • Fyll drinkarna med mest is/läsk/vatten • Drick inte för att släcka törsten • Drick långsamt • Drick vartannat glas vatten • Drick ingen alkohol på fastande mage • Drick ingen alkohol efter midnatt

16. Fallskador i hemmetSäkerhet • Finns det halkskydd under lösa mattor? • Ligger sladdar från lampor och telefon lösa utmed golvet? • Är belysningen tillräcklig? • Kan du nå det du behöver i skåpen utan stol eller stege? • Har du telefon med bra ringsignal inom räckhåll?

17. Fallskador i hemmet Säkerhet • Finns det halkskydd i badkar och dusch? • Finns det rejäla stödhandtag? • Finns det något att sitta på i duschen? • Finns det halkskydd under mattan?

18. FallskadorFörebygg med rörelse • Motion förebygger övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, förhöjt blodtryck, benskörhet, ryggbesvär med mera • Muskelmassan ökar och du behåller spänsten i steget. Dessutom förbättras balansen • Motion är förutom promenader också exempelvis att sköta hem och trädgård och att göra inköp.

19. FallskadorFörebygg benskörhet • Få i dig tillräckligt med kalk, det vill säga 0,5 liter mjölk eller fil och två skivor ost om dagen • Få tillräckligt med D-vitamin genom att vistas i dagsljus minst 15 minuter per dag • Promenera eller belasta skelettet en halvtimme varje dag • Rök inte

20. FallskadorAtt tänka på vid medicinering Det finns läkemedel som kan göra dig yr och dåsig. Tänk då på att risken för att falla ökar.

21. FallskadorRisklinjen Ring risklinjen om du upptäcker olycksfallsrisker i din omgivning. 020-93 00 00

23. InfluensavaccineringVem ska vaccinera sig? Alla över 65 år! Vaccinationen är gratis, även för yngre i vissa riskgrupper - främst de med hjärt- och lungsjukdomar. Äggallergiker ska inte vaccinera sig.

24. InfluensavaccineringNär ska jag vaccinera mig? Det tar en till två veckor från vaccinationstillfället att bygga upp ett fullgott skydd. Influensan brukar komma i december, men under senare år har den kommit senare, i januari och februari. Oktober/november är en bra tid för vaccination.

25. InfluensavaccineringVilka ska vaccineras mot influensa? Socialstyrelsen rekommenderar alla över 65 års ålder att vaccinera sig samt även personer med hjärt- eller lungsjukdomar, oavsett ålder.

26. InfluensavaccineringJag har fyllt 65 år, men är helt frisk.Behöver jag vaccinera mig? Kroppen är inte lika motståndskraftig som när du var yngre. Genom att vaccinera dig skyddar du din hälsa och ökar dina chanser för ett fortsatt bra liv.

27. InfluensavaccineringJag vaccinerade mig förra året.Behöver jag vaccinera mig igen? Ja, skyddet varar bara ett år. Dessutom förändras oftast influensan från år till år, vilket innebär att ett nytt vaccin behövs.

28. InfluensavaccineringKan jag få influensa även om jag vaccinerar mig? En viss risk att få influensan finns ändå, men risken minskar betydligt. Skyddseffekten av vaccinet är 70-80% och hos den som är vaccinerad blir symtomen lindrigare och komplikationerna färre.

29. InfluensavaccineringKan jag bli sjuk av vaccinet? Vaccinet kan aldrig orsaka influensa. Däremot förekommer det precis som vid andra vaccinationer att man kan bli öm efter sprutan, få muskelvärk eller kortvarig feber.

30. BlodgivningVI BEHÖVER VARENDA DROPPE VI KAN FÅ! Att vara blodgivare är att rädda livet på en annan människa. Så enkelt är det. Nu behöver vi verkligen varenda bloddroppe vi kan få. Kom till våra blodcentraler i Norrbotten så snart du bara kan. Öppettiderna hittar du på: www.nll.se/blodgivning Tack för att du finns

31. PiercingJag har det på tungan Piercing i munnen kan ge skador. Om detta är både läkare, tandläkare och piercare överens. Ett smycke på fel plats kan leda till både läkar- och tandläkarvård.

32. PiercingRisker med ingreppet • Infektion • Efterblödning • Svullnad, nervskador och värk • Kvarstående ärr

33. PiercingKomplikationer • Skador på tandköttet • Skador på framtänder och kindtänder • Infektioner • Dregling • Nervskador • Allergiska reaktioner

34. PiercingOm du ändå ska… • Gör det hos en erfaren, professionell piercare • Kontakta sjukvården om du får problem med infektioner • Kontakta tandvården om du får problem med tänderna eller tandköttet • Men det bästa för hälsan är ändå att helt undvika munpiercing.

35. SolningSkador på huden Intensiv solning kan ge brännskador. Symtom: • Huden rodnar, blir varm och svider • Blåsor på huden • Soleksem

36. SolningSkador på huden Vad kan man göra själv vid solskador? • Avstå från att sola några dagar för att låta huden läka • Vid sveda kan man kyla huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion • Sveda eller besvärande soleksem kan även lindras med en receptfri hydrokortisonkräm

37. SolningUndvik skador • Ju oftare man bränner sig i solen, desto högre blir risken att få hudcancer. Hur undviker man solskador? • Undvika att vistas i direkt solljus med bar hud • Hålla sig i skuggan • Använda luftiga kläder och solhatt • Använda solkräm med hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning

38. SolningSkador på huden • Snö, sand och vatten reflekterar solljus • Den ultravioletta strålningen är som mest intensiv mitt på dagen • Vissa läkemedel kan öka hudens känslighet för ultraviolett strålning • Barn har nästan inget skydd mot solens strålar och ska aldrig vistas i direkt solljus • Om man bränner sig som barn är risken för framtida skador större

43. LivmoderhalscancerGynekologisk cellprovskontroll • Varje år får 450 svenska kvinnor livmoderhalscancer • 90 procent av fallen av livmoderhalscancer kunde undvikas om alla kvinnor deltog i den gynekologiska cellprovskontrollen • Var rädd om dig – delta i den gynekologiska cellprovskontrollen när du får en inbjudan till undersökning

44. BröstcancerMammografi hälsokontroll • Bröstcancer är den vanligaste cancer-sjukdomen bland kvinnor • Mammografi hälsokontroll är en röntgenundersökning av brösten för att tidigt kunna upptäcka bröstcancer • Var rädd om dig – delta i mammografi hälsokontroll när du får en inbjudan till undersökning

45. KlamydiaNo action without protection • Klamydia är den vanligaste och snabbast ökande sexuellt överförda infektionen i Sverige • Klamydia kan orsaka sterilitet • Om man ofta byter partner och har oskyddat sex löper man stor risk att smittas Undvik smitta – använd kondom!