Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet på landsbygd

1. Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet på landsbygd • Anna Vadeby, VTI • anna.vadeby@vti.se • VTI är projektledare och genomför tillsammans med Vectura utvärderingsprojektet

2. Innehåll • Tre olika delprojekt: • Kvantitativa analyser • Utvärdera och redovisa effekten av hastighetsgränsändringar • när hastighetsgränsen har höjts och sänkts • Processtudie • Djupintervjuer med regionala aktörer för att få reda på deras • syn på det nya systemet, problembilder, förväntningar • samt hur införandeprocessen hittills har genomförts • Fokusgrupper & Trafikantintervjuer

3. Kvantitativa analyser, innehåll • Utvärderingen syftar till att redovisa: • Verkliga hastighets- och tidsavstånds-förändringar i olika landsbygdsmiljöer och på olika vägtyper. • Miljöeffekter på landsbygd räknat i förändring av emissioner CO2, CO, NOx och SO2. • Plottrighet: Innebar förändringen av hastighetsgränserna färre lokala hastighetsbegränsningar på landsbygd? • Vilka kostnader omläggningen på landsbygd har fört med sig.

4. Hastighetsmätningar: omfattning och tidpunkt • Mätpunkter valdes med ett systematiskt slumpmässigt urval för att få en geografisk spridning • Etapp 1 • Föremätn. v 34-36 2008, eftermätn v 34-36 2009, 2010 och 2011. • Vägtyper (10 punkter i varje grupp) • MV 110120 km/h • MML/MLV 110100 km/h • MML/MLV 90100 km/h • 2-fältsväg 110100 km/h

5. Spridningseffekter • Förändring av medelhastigheten på anslutande vägar i riktning mot respektive från något vägavsnitt som har fått förändrad hastighets-gräns. Studien ger endast indikationer då ett fåtal punkter studeras.

6. 2+1: Specialstudie på E22 i Blekinge • Data från fasta mätpunkter i olika körfält, såväl 1-fält som höger och vänster körfält på 2-fält. • Studerar hastighetsförlopp och beteende för alla olika körfält. • Används för att få en bättre bild av genomsnittlig hastighets- förändring än då man bara mäter i ett snitt.

7. Hastighetsmätningar: omfattning och tidpunkt • Etapp 2: • Mätningar v 38-40 2009 resp 2010 • 2-fältsväg 9080 km/h (10 + 10) • 2-fältsväg 7080 km/h (5 + 5) • 2-fältsväg 9070 km/h (5 + 5) • 2-fältsväg 11090 km/h (2) • Spridningseffekter på 5 olika vägsträckor

8. Analys • Data: 3 vardagsdygn under måndag kl 12 – fredag kl 12 • Dag (06 – 20) resp. natt • Genomsnittlig hastighetsförändringReshastighet för varje klass av vägar före - efter. Fordonstyper: pb, lb och lbs (85-percentilen pb). • Förändring av tidsavståndMått relaterade till framkomlighet såsom andel hindrade fordon och medelkölängd. • Emissioner (genomförs 2010) • Förändring i reshastiget ger förändrad bränsleförbrukning (EVA). Förändrad bränsleförbrukning ger i sin tur skillnad i CO2 och SO2. Förändring i CO och NOx erhålles ur ARTEMIS.

9. Allmän förändring (kontroll) • Fasta punkter: • Vägverkets hastighetsindex används för att uppskatta allmänna hastighetsförändringar. • Vissa punkter används som kontrollpunkter och studeras mer i detalj ATK (Hastighetsdata från kamerorna) • Hastighetsförändringen i kamerapunkter studeras dels på sträckor som fått förändrad hastighetsgräns, dels på sträckor med oförändrad hastighetsgräns.

10. Homogenitet • Vägnätet beskrivs i form av antal växlingar av hastighetsgräns per km före respektive efter förändringen. • Några mer detaljerade studier kommer att göras där förändring hos olika vägposter studeras. • Genomförs 2010. Detta kräver att Vägverket tillhandahåller två uttag ur NVDB samt att registren uppdateras så att verkliga förhållanden återges korrekt.

11. Kostnader • För varje typväg (redovisningsgrupp) beräknas kostnaden för omläggningen. Kostnaden utgörs av regionens planeringskostnader och ny skyltning. • För att detta skall vara möjligt måste driftentreprenören bokföra sina kostnader, tid för uppsättning samt kostnad för nya skyltar. • Genomförs 2010.

12. Trafiksäkerhetseffekter • Under 2010 görs en uppskattning av förväntad effekt på antalet döda och skadade med hjälp av Potensmodellen. • Ingen olycksstudie planerad. • Under 2011 kan en före-efter studie genomföras med olycksuttag från STRADA för åren 2003-2010.

13. Nya hastighetsgränser – en kvalitativ processtudie • Regionala aktörers syn på det nya systemet; problembild, förväntningar och införandeprocessen hittills • Tomas Svensson, VTI och Helena Svensson, Vectura AB.

14. Regionala aktörer • Remissinstanser: • Kommuner, regionförbund/regionalt samverkansorgan, polismyndigheten och länsstyrelse • Metod • 21 intervjuer under senhösten 2008 • Genomgång av alla yttranden • Tre regioner: Skåne, Västra Götaland och Västerbotten respektive kommunerna i Kristianstad, Skara och Umeå

15. Informanter • Kommuner (kommunstyrelse ordf. oppositionsråd, chefs- (stabs-) tjänsteman) • Regionförbund (kommunikationsdirektör) • Polismyndigheten (trafikpolischef) • Länsstyrelse (kommunikationsdirektör, jurist/handläggare)

16. Frågeställningar • Synen på det nya systemet • Problembild och förväntningar • Erfarenheter av etapp 1 • Att uppmärksamma inför etapp 2

17. Viktiga resultat/kritik • Kopplingen till åtgärdsplaneringen (framförallt etapp 2) • Regional utveckling måste prioriteras (polisen: Hög prioritet för ts.) • ”Hastigheter är politik” förutsätter politisk förankring lokalt och regionalt • Plottrighet, svårt med objektiva kriterier • Resultatspridning • Muntlig presentation för VV december 2008 • Rapportmanus till VV i mars 2009 • Granskningsseminarium VTI 2009-09 • VTI rapport ges ut 2009-10

18. Fortsatt uppföljning? • Motsvarande design för en uppföljning efter etapp 2 • Ger möjlighet till jämförelse • Kan även omfatta det nya systemet i sin helhet • Kan även följas upp längre fram

19. Fokusgrupper och TrafikantintervjuerAnna Anund (VTI) och Helena Svensson (Vectura)

20. Etapp 1 • Vägkantsintervjuer under november 2008 • Polisen stoppar förbipasserande fordon • 15 frågor - ca fem minuter • 3 intervjuare

21. Några resultat

23. Några slutsatser • Vanligaste svaret vid platser med höjning: • Nya hastighetsgränsen på respektive sträcka är den bästa (61 % resp 70%). • Vid platser med sänkning: • Två platser: drygt 50% anser att nya hastigheten den bästa. • Två platser: 43 respektive 45% anser att den nya hastigheten är den bästa. • Majoriteten av bilisterna är medvetna om att det pågår ett arbete hos VV med att förändra hastighetsgränserna. • De flesta tror att sänkt hastighetsgräns innebär bättre säkerhet, men det är inte lika tydligt att detta också skulle innebära en minskad framkomlighet.

24. Etapp 2 • Fokusgrupper • Landsbygd • Yrkesförare • Oskyddade trafikanter • Boende utmed utpekade sträckor • Tätort • Oskyddade trafikanter • Bussförare • Fokusgrupperna sker i Region Skåne samt i Region Väst. • Analysen är anteckningsbaserad. • Trafikantintervjuer • Sammanlagt sker 80 intervjuer i 2 områden. Dessa sker i anslutning till tätort.